エピソード
-
160 sorters äpplen och 40 sorters päron. Den här hösten var det återigen dags för äpple- och päronutställningen i stolpboden. Besökarna kunde också komma med trädgårdsfrukter för att få dem sortbestämda. Åsa besökte fruktutställningen och pomologen Elin Andersson, en av dem som byggt upp årets utställning. Vilka äpplen har folk i sina trädgårdar? Hur luskar hon ut en sort? Och hur spaljerar man ett äppleträd?
-
Efter svampplockningen är det dags att ta hand om svampen. Elin Andersson berättar vad som är viktigt att tänka på när man rensar och förvarar matsvamp. Svamptorken är en bra kompis! Elin brukar också plocka annan svamp, spindlingar, som hon färgar garn med. Till dagens avsnitt har hon med en hel säck med garn som hon visar Åsa. Nyanserna går i gult, grönt, lila, rosa och blått.
-
エピソードを見逃しましたか？
-
Länge trodde man att svampar och växter tillhörde samma rike, men i dag vet vi att de är olika organismer. Däremot finns 95% kvar att upptäcka av svampvärlden, menar forskare. Åsa ger sig ut i skogen för att upptäcka en liten del, matsvamparna, tillsammans med Elin Andersson som är trädgårdsmästare och svampexpert på Botaniska. Åsa får lära sig om svampars olika karaktärer, vilket är viktigt när man ska artbestämma svamp. De hittar trattkantareller, kremlor, flugsvampar, taggsvampar och en vacker och god blodsopp. Och så blir det några boktips!
-
Vad har fåglarna för roll i trädgården? En hel del tyder på att de, liksom insekterna, är viktiga pollinatörer, kanske viktigare än man tidigare trott. Åsa följer med på en av fågelvandringarna i Botaniska en tidig morgon. Den leds av Naturhistoriskas intendent Magnus Gelang som också är gäst i podden. Han tycker att fågelkunskapen hos allmänheten har sjunkit och tipsar om vilka fåglar som kan vara bra att börja lära känna. Och så finns det en del att göra för den som vill få fler fåglar i sin trädgård.
-
Åsa och Stina dyker ner i potatisens värld. Den omges av spännande historier, propaganda, lidande men också räddning. Ursprunget är Anderna där den länge varit en stapelvara, vilket märks i språket. Både beskrivningar av tid och yta har kopplingar till just potatis. Hur lång tid tar det att koka en kastrull potatis? Ja, svaret på det är ett slags tidsbegrepp. Podden besöker också Botaniskas potatisland med många moderna och gamla kultursorter. Trädgårdsmästaren och potatisansvariga Anna-Carin Ek tipsar: gödsla inte för mycket, det gillar inte potatisen!
-
Har du koll på vilka växter du passerar på promenaden? Kan du sätta namn på dem? Mycket tyder på att artkunskapen hos befolkningen dalar. Det var länge sedan skoleleverna pressade växter till skolans herbarium på sommarlovet. Och kurserna i artkunskap är inte längre obligatoriska om man läser till biolog. Åsa och Stina är oroade. I dag är många växtmiljöer och arter hotade. För att vi ska kunna stoppa utvecklingen krävs det att vi känner igen det som växter runt oss. Som gäst har de bjudit in en av Botaniskas pedagoger, Karen Otto. I maj anordnar Botaniska en bioblitz där alla som vill kan inventera arter i Slottskogen.
-
Påskliljor, krokus och en massa andra lökar lyser nu vackert i rabatter och gräsmattor. Botaniskas trädgårdsmästare Birgitta Hagelin gästar podden och berättar hur du planterar lökar och skyddar dem på bästa sätt. Hennes drömrabatt består av blandade lökväxter som hon kan göra vackra buketter av, men hittills har ett lökälskande djur satt stopp för det. Åsa och Stina berättar om narcissernas färd till våra trädgårdar – en resa som för ovanlighetens skulle utspelar sig i Europa och som innehåller allt från spännande upptäckter till plundring och en massa hybrider.
-
Fältarbetet i den atlantiska regnskogen i Brasilien fortsätter. Hur ser en insamlingsresa ut? Åsa och Stina inventerar växter och studerar hur ormbunkar och lummerväxter lever för att kunna skapa fina och trovärdiga miljöer i Botaniskas nya växthus. De träffar också på en hel del larver, skogshöns, ett bältdjur och en kobra.
-
Inför julen gör Stina och Åsa ett besök i Botaniskas bibliotek. Det tog några år innan det kom på plats och det var mycket efterlängtat av Botaniskas grundare Carl Skottsberg. Och det ser ut idag som det gjorde då. Det blir också en massa boktips från trädgårdens medarbetare! God jul!
-
30 meter. Så högt upp hissas Åsa och Stina när de hälsar på hos ett fikusträd vid en forskningsstation i den atlantiska regnskogen i Brasilien. Den här typen av skog är en av världens mest artrika platser och nu vill forskare kartlägga allt som lever i trädet! Stina och Åsa vill lära sig mer om hur bland annat mossor och orkidéer växer där. Förhoppningsvis kan de skapa liknande habitat i miniformat i de nya växthusen i Botaniska. Gäster: Thomas Berg, General manager på Araca project och Olivia Fitzpatrick, trädklättrare och forskningsassistent på Kew Gardens.
-
Tidigt i höstas var Stina i Abisko tillsammans med forskare från Storbritannien. De skulle samla in vilda fröer till världens största fröbank för vilda växter ”Millenium seed bank” som ligger utanför London. I detta fröprojekt fokuserar forskarna på att samla in fröer från arktiska miljöer – Abisko, Svalbard och Grönland. Stina berättar hur det går till på detaljnivå att samla in fröer som ska bevaras för framtiden och hon intervjuar fröexperterna som är med på resan. Visste du att en bilmatta i gummi kan vara perfekt att rensa frön på? Några av fröerna kommer också att hamna i Botaniskas egen fröbank för framtida bevarandearbete!
-
Nu kommer mörkret och kylan. Krukväxterna som bott på balkongen under sommaren måste flytta tillbaka in. Hur ger man dem kärlek på bästa sätt under vinterhalvåret? Åsa och Stina har läst in sig på äldre krukväxtlitteratur och konsulterar trädgårdsmästare Lisa Rieback. Hennes favoritkrukväxt är novemberkaktusen, som snart går i blom! Ett av hennes bästa vintertips är "växtspa".
-
Vad är det som stinker så? undrade folk som passerade Brunnsparken i våras. Jo, där hade det planterats ett antal kejsarkronor, vackra och ståtliga men med en doft som störde besökarna (även rådjur och sorkar). Ämnet uppmärksammades bland annat av Radio Göteborg. Kejsarkronor hör till släktet Fritillaria, klockliljor. Hit hör också Upplands landskapsblomma kungsängslilja. Dessa råkar också vara Åsa och Stinas favoriter, så gissa om de har nördat ner sig. Gäst: trädgårdsmästare Johan Nilsson, som också älskar Fritillaria!
-
Finns det några växter som planterades för hundra år sedan när Botaniska öppnade, som fortfarande står kvar i trädgården? Jajemän! En hel del träd, en ganska anspråkslös buske men också annat smått och gott. Åsa och Stina letar efter överlevare i databasen, stöter på en dödslista från begynnelsen och hittar gamla porslinsskyltar som användes som de första växtskyltarna ute i parken. De är synnerligen vackra, varför försvann de? Gäst: trädgårdsmästare Emil Wallin
-
Om du tittar upp när du står i entrén, ser du Botaniskas första nya växthus uppe på höjden – Bergshuset. Ännu är det inte öppet för allmänheten, men det planteras för fullt med hjälp av slagborr, skedar och sand. I porös sten ska de många alpina växterna bo. Stina och Åsa får titta in i Bergshuset och lära sig mer om dessa växter tillsammans med trädgårdsmästaren Sofia Grönberg.
-
Som en hyllning till det gröna Göteborg och 400-årsjubileet besöker Stina och Åsa en av de äldsta kolonilotterna och en av de yngsta odlingslotterna i stan. En på land och en i havet. Och vad är egentligen skillnaden mellan en kolonilott och en odlingslott? Gäster: Malin Augustsson, kolonist och trädgårdsmästare samt Maria Bodin, marinbiolog.
-
I år är det 100-årsjubileum! Åsa och Stina läser om vad grundaren Carl Skottsberg skrev om Botaniskas förutsättningar när allt började. Mycket lera, blåst och ogräs löd domen. Men trädgården låg vackert omgiven av en naturpark, vilket avgjorde platsen. Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson är en av dem som jobbat längst i Botaniska. Han minns gamla och nya projekt, ett lyckat trappräcke och vyerna uppe från trädtopparna.
-
När Göteborg firar 400 år syns det också i stadens växtutsmyckningar. Temat är bland annat karneval. Åsa och Stina har bjudit in två av Göteborgs stads trädgårdsmästare, Sofia Cronelid och Malin Augustsson, för att prata om alla gröna små mellanrum som sköts om i staden. Det kan vara allt från en liten urna till en stor park eller äng. När områden förtätas blir de gröna platserna allt viktigare och får fler funktioner. Vilka är era gröna favoritområden?
-
Stina och Åsa tar sig en tur i skogen under en av de sista dagarna på året. Åsa har hittat revlummer i Änggårdsbergen på väg till jobbet, en växt som de flesta kände till förr i tiden och som användes flitig på jul. Som pynt inomhus, men också på kläder och i medicinska sammanhang. Lummern hade många förmågor. Till exempel att skrämma bort andar och att bota magåkommor. Idag är lummern inte lika känd, kanske för att den minskat avsevärt på grund av skogsbruk och ett flitigt plockande. Idag är den fridlyst. Vet du hur lummer ser ut?
-
Har du odlat någon solros till fåglarna i vinter? Åsa och Stina är fascinerade över denna snabbväxande blomma som kan användas till så mycket. Mat, olja, färgning och fibrer. Den kan till och med omvandlas till ett instrument! Och tänk, världens högsta solros blev 9,17 meter hög! Gäst är en av Botaniskas pedagoger, Helen Ekvall, som berättar om hur man odlar riktigt maffiga solrosor.
- もっと表示する