エピソード
-
För en del elever känns allt samarbete onödigt. De vill hellre jobba själva hela tiden. De känner att de redan kan, att det går snabbare och enklare om de bara gör själva, att de andra bara är i vägen. Att en elev hellre vill jobba själv handlar ofta om att de inte känner att samarbete och samtal ger något, att det inte bidrar till deras lärande. Hur kan vi skapa en situation där alla eleverna känner att de går ifrån samarbetet som vinnare? Vad kan vi lärare tänka på? I detta avsnitt ska vi titta på några strategier för hur vi kan hantera detta. Häng med!
Mer om frågan vi ställer hittar du i avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar
Strukturer från avsnittet:
Mina ord dina ord
En för alla, alla för en
Karusellen
Berätta mera
Visa!
-
Har du hört elever utbrista “jag vet inte vad jag ska skriva” eller haft elever som sitter och stirrar på pappret framför sig utan att komma igång? Det har jag. I detta avsnitt vill jag ge några konkreta exempel på hur vi kan använda kooperativt lärande för att stötta elever inför enskilt skrivande, där de blir resurser för varandra och du som lärare räcker till bättre. Häng med!
Strukturerna jag pratar om kan du läsa om på www.kooperativt.com/strukturer
-
エピソードを見逃しましたか？
-
Måste vi sitta i fyrgrupper för att jobba med kooperativt lärande?
Möbleringen kan underlätta eller försvåra samarbete, men det finns inte ett sätt som alltid är bäst. Det är inte exakt hur du gör som är det viktiga - utan att du vet hur du gör så att det är enkelt för dig och eleverna. Det ska inte ta 10 minuter att flytta runt och hitta samtalspartnern för en minuts samtal. Det behöver gå snabbt och smidigt.
Vad fungerar bäst i lokalen vi är i? Vad är smidigast? Hur kan jag göra så att när jag säger “samtala” eller “samarbeta” så vet eleverna direkt vem de vänder sig mot och var de ska vara?
I detta avsnitt funderar vi på hur vi kan möblera för samarbete och tittar på några olika exempel. Häng med!
Mer om pedagogiken och enkla sätt att komma igång oavsett möblering och lokal hittar du bland annat i avsnitt 5: Samtal i klassrummet och avsnitt 6: De viktiga första minuterna.
-
Suckar, sura miner och elever som utbrister “Jag vill inte jobba med dig!”. Känner du igen dig?
Hur kan jag som lärare stötta elever att möta varandra positivt? I detta avsnitt får du konkreta tips! Häng med!
Mer stöd hittar du bland annat i avsnitt 4: Vikten av tack, avsnitt 7: Tänka positivt, avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet och avsnitt 59: Hej på dig!
-
Snart är det dags för terminsstart. På vårterminens start kommer in i de vanlig lektionerna på en gång, vi tar vid där vi slutade, med de rutiner vi etablerat under hösten. Men det har varit paus och eleverna har varit ifrån varandra. Vi behöver därför hjälpa dem att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från lovet, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. I detta avsnitt ger jag tips på enkla aktiviteter som hjälper oss att få till en bra start. Häng med!
Mallar för “Hitta någon som” hittar du här: https://cooperative.coach/resurser/material/
Mall 1, 2 och 3 är för vintern och jullovet.
Mer kring att få till en bra start: Avsnitt 43 Dags för skolstart! och avsnitt 44 Jag heter Jennie, vad heter du?
Ad at 6:45, right before “Tips nummer 4”
-
Tänk att ett helt år har gått. Tack till alla som lyssnat på podden under året! Det är fantastiskt att se och höra hur ni inspireras och gör till ert eget. I detta korta avsnitt ser vi tillbaka på året som gått.
Vilka avsnitt minns du? Vilket står ut för dig? Vilka teman vill du lyssna på nästa år? Vad vill du ha stöd kring? Berätta!
instagram cooperativecoach
instagram det ringer in
Andra poddar jag varit med i:
“På tal om lärande” - med Patricia Diaz. Avsnitt 14
“Blixt belyser” - med Magnus Blixt.
-
Jag avslutar varje poddavsnitt med orden “Du gör skillnad”. Jag gör det av en anledning. När vi jobbar med människor så gör vi skillnad varje dag. Varje möte med en elev, varje blick, varje leende, varje ord, kan göra skillnad för en annan människa. Du gör skillnad för dina elever varje dag, även när det inte känns så. Och det vill jag att du ska komma ihåg. Nu i slutet av terminen är det dags att plocka fram de där små omätbara stunderna, de där guldstunderna, och sätta dem framför betyg, statistik och dokumentation. Häng med!
-
Förändring tar tid. När vi vill stötta kollegor att utveckla undervisning, när vi vill inspirera och uppmuntra, så behöver vi komma ihåg det. Vi kan uppmuntra och inspirera, men inte tvinga eller stressa fram förändring. Det första steget är att väcka intresse, skapa nyfikenhet inför det nya. I detta avsnitt ger jag konkreta tips på hur vi kan göra det. Häng med!
Fler avsnitt om att förändra undervisning:
Avsnitt 3: Varför gör vi som vi gör?
Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår.
Avsnitt 34: Gör det till ditt eget.
Enkla avsnitt för kollegor att börja lyssna på, eller att lyssna på tillsammans, testa och planera: Avsnitt 5 Samtal i klassrummet och Avsnitt 6 De viktiga första minuterna.
Boktips för att stötta kollegor: Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap
https://www.studentlitteratur.se/kompetensutveckling/skola-f-6/undervisning-och-metod/kooperativt-larande-i-praktiken-2/
-
Så många gånger har jag uppgivet suckat när elever kommit till mig och sagt att de bråkat igen. Så många gånger har jag sagt “men snälla, sluta bråka nu!” när samma elever återigen hamnar i konflikt. Min irritation, hur förståelig den än är, har inte hjälpt. Snarare har det gjort det värre. Hur kan vi göra istället? I det här avsnittet pratar jag om att möta konflikter med nyfikenhet och värme.
-
Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?
I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!
Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna, avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?
Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet
Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach
-
En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.
-
När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.
Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket!
-
Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.
Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!
-
När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna.
Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på [email protected]
-
Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!
Mer stöd hittar du i avsnitt 31.
-
Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.
Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6
Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53
Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
-
Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!
Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.
Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.
-
Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.
Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.
Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16 och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.
-
Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar. Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!
Mer kring samtal: avsnitt 5.
Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan
-
Axelkompisar är en kooperativ strategi som har blivit väldigt spridd i skolsverige. Så spridd att en del inte vet att det är kooperativt lärande de jobbar med! Det har blivit en egen grej som lever sitt eget liv. Men det kan vara bra att veta varifrån det kommer och varför vi gör som vi gör. Ibland kan det bli så att pedagogiska förhållningssätt i praktiken bantas ner till en liten metoddel, som när formativ bedömning blir glasspinnar eller kooperativt lärande blir en EPA varje torsdag. Det är viktigt att se helheten bakom de små metoddelarna, och teorierna bakom strategierna, så att vi är medvetna om varför vi gör som vi gör och kan stötta eleverna på bästa sätt, och också få de goda effekter som vi förväntar oss. Jag vill därför prata lite mer om axelkompisar i det här avsnittet. Häng med!
Mer stöd kring samarbete hittar du tex i avsnitt 5, 6, 22, 27, 38.
- もっと表示する
