エピソード
-
Har du någon gång övervägt att helt byta yrkesbana, kanske till en karriär inom de gröna näringarna? Här är behovet av kompetens stort, och branschen söker både unga talanger och de som vill ta steget till ett nytt yrke senare i livet.
Idag finns många vägar in i det gröna näringslivet – från universitet och yrkeshögskolor till fortbildningskurser och entreprenörskap. Eller varför inte genom den praktiska lära-genom-att-göra-skolan? I det här avsnittet fokuserar vi på livslångt lärande och möjligheterna för alla som drömmer om en nystart i en grönare bana.
Gäster idag är Emelie Fällgren, som driver Björkenäs Ost, Filip Gustafsson, blivande agrotekniker och anställd på ett lantbruk samt Karolina Muhrman, docent i pedagogik vid Linköpings universitet.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Ett av våra viktiga livsmedel i Sverige är fisk men av alla fiskar som konsumeras här idag så importeras runt åttio procent. I tider som dessa, när livsmedelsberedskap hamnat i fokus, så menar många att det är hög tid att se till att en större andel i butikerna faktiskt är fångad i våra egna vatten. Men vad krävs för att fisket ska blomstra och bidra till både lokal ekonomi och nationell säkerhet? Och vilka möjligheter finns?
I detta avsnitt av Landet - podden bortom storstan så riktar vi in oss på småskaligt fiske, som är ett prioriterat område i fiskeripolitiken. Medverkar gör tre personer som alla jobbat en hel del med just beredskapsfrågor med koppling till fisket - Riina Noodapera, Joakim Eriksson och Jonny Ståhl.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
エピソードを見逃しましたか？
-
Att unga vill bo i olika landsbygder är en viktig framtidsfråga i hela Sverige. Men vad behövs för att de faktiskt ska vilja det? Och varför känner många att det inte finns förutsättningar för att göra det utan att de behöver flytta till större städer för att få det som de vill ha det.
I detta avsnitt av Landet träffar vi både några som jobbar med att öka ungas möjligheter att stanna kvar i - eller flytta till - platser utanför tätorterna och en som forskat på vad som spelar roll för ungas beslut att lämna eller bli kvar i landsbygderna.
Gäster är sociologen och forskaren Lotta Svensson vid FoU Hälsingland, Eli Mårtensson som leder projektet Landsbygdens Hjältar i Småland, en satsning på att få unga att engagera sig i sitt samhälle, samt Zaio Hellgren som är med och driver projektet Nöteriet i Skåne.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Är det svårt att få de under trettio att ta en aktiv roll i att forma framtiden för sina landsbygder? I somras hölls den allra första omgången av nätverket Young Leader Forum som organisationen Leader Youth Community står bakom. Över 200 unga deltagare från 26 EU-länder var med för att hitta vägar att öka engagemanget. Hur kan fler vara med och påverka? Och finns det utmaningar som unga stöter på när de vill engagera sig?
Medverkande
Annie Linsemark, kommunikatör Lokalt ledd utveckling Halland och den europeiska Leaderorganisationen ELARD
Elsa Fällström från Ung LAG i Leader Östra Skaraborg, ledamot i Ung-LAG och deltagare i ungdomsprojektet och utbytet med finska leaderområdet Liiveri.
Emma Stigson, ungdomscoach, Leader Östra Skaraborg
Clara Jonsson, gymnasieelev och ledamot i Ung i Östra Skaraborgs ungdomsstyrelse
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Varje år drivs hundratals spännande innovations- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Och alla har det gemensamt att de vill få fram sådant som kan göra nytta för oss och förbättra saker i landsbygder och inom jordbrukssektorn. Men en annan sak som många också har gemensamt, är svårigheter med att överleva efter projekttiden. Så vad behövs för att allt inte bara ska självdö när EU-pengarna tar slut?
Lisa Blixt Germundsson, forskare och projektledare med fokus på jordbruk och trädgårdsnäringen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och Mats Holmqvist, filosofie doktor i arbetsvetenskap, tidigare verksam vid Högskolan i Halmstad berättar om de olika projekt, studier och utvärderingar av olika projekt
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Gröna kluster är en slags regionala utvecklingshubbar för de gröna näringarna. Det finns en rad kluster runtom i Sverige. Det de alla har gemensamt är att där samlas bland andra lantbrukare, forsknings- och innovationscenter, utbildningar och teknikutvecklare för att nämna några.
Och klustrens främsta mål är att hitta nya lösningar och att skapa konkurrenskraft i det gröna näringslivet. Så hur fungerar de gröna klustren och vilken roll spelar de för framtidens hållbara samhälle?
Medverkande:
Jesper Lindström, driver företaget Tistelvind i Boxholm i Östergötland och har tidigare arbetat med utvecklingsfrågor på Vreta kluster i Östergötland.
Kristina Rådkvist, VD på det gröna klustret Gotland Grönt Centrum.
Richard Johansson, möjliggörare till Gröna klustret Nuntorp i Dalsland.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Nya smarta idéer behövs för att lösa de utmaningar som finns inom jordbruket. Och det är här som innovationsstödet EIP-Agri spelar roll. En halv miljard kronor är avsatta för innovationsprojekt inom jordbruk, trädgård och rennäring fram till 2027. För den med rätt idé och rätt partners finns stora möjligheter att göra skillnad. Under de tio år som arbetet varit igång har långt över 100 projekt godkänts. Allt från AI som reducerar ogräsfrön till digital stängselövervakning och algbaserat fodertillskott har fått finansiering. Så på vilket sätt gör det här nytta och varifrån kommer alla idéer?
Medverkar gör:
Ragni Andersson, agronom som driver konsultfirman Agrigera och som sitter i Landsbygdsnätverkets Innovationssupport för stödet i EIP-Agri.
Pelle Johansson, matkonsult på Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten som byggt upp företaget Arctic Winery som tillverkar ett mousserande vin med champagnemetoden och svarta vinbär som bas.
Björn Lagerman, innovatör som tagit fram appen BeeScanning för att rädda bisamhällen från att dö ut.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Av all fisk som svenska yrkesfiskare drar upp, så består runt 90 procent av så kallade pelagiska arter. Det vill säga sådana fiskar som simmar i stim ute i den ”fria vattenmassan”, med andra ord i havet. Det kan handla om exempelvis sill, skarpsill, makrill och tobis med flera. Men bara knappt hälften av den fisken äts av oss. Resten blir djurfoder till bland annat odlad lax.
Men de senaste årens kriser, krig och pandemi har väckt frågan om det inte börjar bli dags att faktiskt använda mer av den fisken till människoföda. Inte minst med tanke på att vi behöver förbättra vår livsmedelsberedskap i händelse av kris.
I detta avsnitt av Landet så samtalar vi med Peter Linder från Fiskbranschens Riksförbund, Lina Waara, fiskeripolitisk utredare vid Jordbruksverket och Anton Paulrud, VD för Swedish Pelagic Federation.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Regeringen har bestämt sig för att se över och uppdatera den nationella landsbygdspolitiken. I detta avsnitt vill vi veta mer om varför det behövs en samlad översyn och vad regeringen vill åstadkomma med den. Är det några möjligheter som öppnats som inte var lika tydliga förut? Och vilka är utmaningarna?
Medverkande:
Dan Ericsson, statssekreterare till landsbygdsminister Peter Kullgren på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de 21 produkter i Sverige som fått en för företag mycket eftertraktad så kallad skyddad EU-beteckning, en sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Det bubblet uppfyller vissa villkor som gör att bara det får kalla sig så.
Men vad mer exakt är en skyddad EU-beteckning egentligen? Och vad har den för betydelse för producenterna, för landsbygdsutveckling och för oss konsumenter?
Medverkande:
Anna Hegethorn, konsult som arbetar med Jordbruksverkets satsning på att öka kännedomen och kunskapen om skyddade EU-beteckningar.
Sven-Erik Larsson, konsult på företaget Saporibus AB, som hjälper producenter och producentföreningar att ansöka om en skyddad EU-beteckning samt jobbar för att skapa ett nätverk för producentföreningar och producenter.
Riina Myrsell, verksamhetschef vid knäckebrödsbageriet Skedvi Bröd i Dalarna som erhöll en skyddad geografisk beteckning (SGB) i november 2023.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Att vi får mat på bordet är beroende av att hela kedjan i livsmedelssystemet hänger ihop. Från lantbrukens produktion av råvaror, via processindustrin, handeln och hela vägen fram till oss konsumenter.
Men på senare år har vi upptäckt att kedjan inte alltid hänger ihop det. Det finns glapp här och där. Covid-19-pandemin, extremväder och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har uppdagat brister som behöver åtgärdas för att vi ska få ett hållbart livsmedelssystem och en stärkt livsmedelsberedskap.
Men hur kan vi nå dit? Vad säger forskningen? Och vad kan svenskt lantbruk göra? Det ska vi prata om den här gången..
Medverkande:
Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet och programchef för forskningsprojektet Mistra Food Futures.
Carl-Johan Bertilsson, lantbrukare som driver olika verksamheter inom de gröna näringarna, bland annat ett kopensionat.
Hanna Karlsson Potter, forskare vid institutionen för energi och teknik (lantbrukets teknik och system) samt forskare vid Mistra Food Futures.
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
För hundra år sen var strömmingsfisket, men också fisket efter till exempel torsk och lax, en naturlig del för bönder och fiskare längs Östersjön. Fisket där levererar idag stora mängder sill och skarpsill som foder till laxodlingar.
Samtidigt vill yrkesfiskare längs ostkusten satsa på produkter gjorda på fisk från just Östersjön. Miljöarbetet förbättrar situationen, men utmaningar kvarstår. Vad säger experterna om miljögifter? Är fisken säker att äta, och hur kan vi nyttja dessa resurser smartare? Kan miljöarbetet och utvecklingen av fisket i Östersjön göra gemensam sak?
I detta avsnitt samtalar vi om tillståndet för Östersjöfisken, inte minst sillen som, enligt Jordbruksverket, är vår mest outnyttjade livsmedelsresurs.
Medverkande:
Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, som forskar på olika djurs genetik bland annat på sill och strömming.
Ingrid Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap vid Chalmers i Göteborg där hon leder forskning som bland annat handlar om att bättre ta till vara och förädla underutnyttjade marina råvaror till livsmedel
Gustaf Almqvist, utvecklingsledare för fiske och skärgård vid Länsstyrelsen Stockholm
Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock -
Vill du veta hur man formar en hållbar utveckling där landsbygderna spelar en viktig roll? Lyssna på hur Leader Upplandsbygd leder vägen med en modell för rådgivning, bedömning och pedagogisk förklaring av hållbarhet i projekt. Lär dig mer och få praktiska tips för att delta i omställningen.
Gäster:
Emma Mattila projektledare, Upplandsbygd Lokalt ledd utveckling
Ulrik Wärnsberg ordförande, Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling
Ellen Johansson Wiss, regionkonsulent på Uppsala läns 4H -
Vi kikar på lantbrukets utmaning att locka unga talanger i en tid där konkurrensen om uppmärksamhet är intensiv. Är lantbruket rustat för att möta framtidens krav och bli en drömarbetsplats för generation Z? Vad säger generationsforskningen deras värderingar och val? I detta avsnitt tittar vi på branschens attraktionskraft, som är avgörande för en hållbar livsmedelsproduktion. De gröna näringarnas framtid som arbetsgivare alltså.
Gäster:
Henrik Svensson, lantbrukare och arbetsgivare, Labbarps gård
Anders Parment, generationsforskare, Stockholms universitet
Anna Ross, projektledare Jobba Grönt -
Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn?
Lyssna på våra gäster:
Janne Bark - Musselkrögare och entreprenör
Linda Dahl - Matskribent, matetnolog, kock och föreläsare
Daniel Oddhammar - Kock och grundare av Generation Waste -
Hur skapar vi landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det är en framtidsfråga för landsbygdskommuner i hela Sverige. För att ta reda på det startades 2020 Youth Up North. Målet; att tackla utmaningen lokalt i norra Sveriges inland och hitta nya vägar och metoder för att inkludera unga. Nu går satsningen in i sitt slutskede och har goda resultat i samtliga kommuner. Så vad har lyckats bra och vad har de kommit fram till?
-
Kanske känner du igen begreppet AKIS som vi kommer prata om nu? På svenska säger vi kunskaps- och innovationssystemet för lantbruk. För att göra vårt samhälle och jordbruk mer hållbart behöver vi öka flödet av kunskap och innovationer mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer.
I EU-länderna finns krav på just AKIS-samordning. Så vad innebär det? Och var hittar man inspiration? Landsbygdsnätverkets AKIS-grupp har varit på studiebesök i Danmark och i Finland för att lära mer.
Medverkande:
Marie Gidlund, verksamhetsledare, Sweden Food Arena
Jørgen Korning, enhetschef Kunskapsnav animalieproduktion, RISE
Ulrik Lovang, vd och odlingsrådgivare vid Lovang lantbrukskonsult AB och ordförande i Branschrådet för lantbrukets rådgivningsföretag -
Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp.
Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska.
Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans?
Medverkande:
Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn.
Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun
Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll. -
För att vi ska kunna äta svenska råvaror behövs fler unga som väljer att jobba inom de gröna näringarna. Tidigare har vi hört att ägarskiften måste få ta tid, och att det till stor del handlar om mjuka värden som att få en bra lösning för alla inblandade. Den här gången pratar vi om så kallade ”hårda” frågor såsom investeringar, ekonomi och konkurrenskraft - delar som är avgörande för den som vill starta en verksamhet och som kanske inte har så mycket kapital med sig. Hur ser möjligheterna till finansiering ut? Vad kan vi lära oss från forskningen inom området?
Medverkande:
Filip Axelsson, Lantbrukare från Stora Aby i Småland. Ledamot i styrelsen för LRF Ungdomen,
Helena Hansson, Professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, SLU
Helena Silvander, VD för Tillväxtbolaget -
Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen?
Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll.
För hela 30 procent av den mat vi äter, äter vi på restaurang. Av restaurangmaten är en femtedel snabbmat - som hamburgare, falafel och korv med pommes frites.
Medverkande:
Jacob Ektander, potatisodlare, EW Potatis Skänninge
Wiveca Andreasson, Sales & Operational Manager Atria Sweden
Håkan Jönsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, matetnolog
Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen - もっと表示する
