エピソード

  • Idag ägnar vi hela programmet åt några av världens mest nischade medier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den osannolika historien om Traktor Power

    Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.

    Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.

    Glamorösa Alpackor

    Vi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.

    Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen
    En Ding Ding Värld

    Och så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

    Reporter: Robin Jonsson

  • Är svenska utrikesreportrar konflikträdda? I veckan påstod DN:s tv-krönikör Johan Croneman det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar?

    Reporter: Martina Pierrou

    Wayback Machine under attack

    Organisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier? 

    Reporter: Freddi Ramel

    Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter

    För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio.  Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden  Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.

    Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter. 

    Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter.

    Reporter: Tonchi Percan

  • エピソードを見逃しましたか?

    フィードを更新するにはここをクリックしてください。

  • I veckan har snudd på alla medier i Sverige tagit samma beslut. Från liten blaska till stor drake. Radion, TV:n, public service och privata medieaktörer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Alla har varit rörande överens om att allmänintresset trumfar publicitetskadan för den fotbollsstjärna som misstänks för våldtäkt under sitt besök i Sverige. Och det trots att medier bara har källuppgifter om att det är stjärnan som är misstänkt. 

    Erik Petersson har i veckan sökt svar på varför medierna knäppt av sig både hänglsen och livrem och valt att strunta i de försiktighetsåtgärder som rapporteringen av den här typen av anklagelser i vanliga fall präglas av. Och försökt få svar på vad allmänintresset består av i det här fallet.  

    FÖRSLAG OM ATT HEMLIGSTÄMPLA FÖRUNDERSÖKNINGAR

    Den senaste tiden har frågan om domstolarnas offentlighet återigen aktualiserats. 

    Sedan lagförslaget om att förundersökningsprotokoll ska vara sekretessbelagda enda fram tills en dom är meddelad har många journalister slagit näven i bordet, fattat pennan och skrivit en debattartikel. Sex etablerade krimjournalister skrev i DN Debatt om vilken katastrof det skulle innebära för journalistiken om det här förslaget blir till verklighet. 

    Och lagsförslaget splittrar rättsinstanser - det går att utröna ur remissvaren som kom för en vecka sen - men hur skulle egentligen det journalistiska arbetet påverkas om förslaget går igenom?

    Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan pratat med tre krimreportrar - en norsk, en dansk och en svensk: 

    EXPRESSEN PUBLICERAR FILM FRÅN DÖDSOLYCKA

    Filmer och bilder från dödsolyckor ska hanteras varsamt när det hamnar på redaktioners bord. Det hör inte till vanligheten att medier publicerar den typen av material, men ibland sker undandtag. 

    För en vecka sen omkom en fallskärmshoppare i en olycka - en olycka som fångades på film - och som också hamnade på Expressens sajt.  

    Reporter: Martina Pierrou

    Tipsa oss HÄR




  • Det sker varje år. Dagarna, ja veckorna runt den 28 september. Dagen då Estonia förliste.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Då svämmar medier över av bilder, filmer och vittnesmål från olycksnatten och de nya dykningarna som görs med splitterny teknik.

    I år var det dags igen. Trettio år sen olyckan. Det är ett nationellt sår och evig källa till nya nyhetsuppslag och gamla återblickar.

    Men blev Sveriges Radio Ekot lite för ivriga i sin rapportering på 30-års dagen? Blev nyhetsförmedlaren snarare ett språkrör för konspirationsteorier som sedan länge avfärdats?

    Reporter: Fanny Hedenmo

    I veckan klandrades sajten Insikt24 av Mediernas Etiknämnd. Det handlar om en publicering sajten har gjort - ett slags referat av pedofiljägarsajten Dumpen. 

    Sedan Dumpen startade 2021 har både Justitiekanslern och Medieombudsmannen överösts med anmälningar och personer som vill få sina ärenden prövade. 

    Men - eftersom sajten inte är med i det medieetiska systemet kan dom inte prövas av Medieombudsmannen - samtidigt som sajtens utgivarbevis gör att dom omfattas av grundlagen. 

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    RÄTTELSE: I reportaget som handlar om en publicering i Dumpen sa vi att en uthängd person konfronterats av Dumpen när han skulle möta en fiktiv 14-årig flicka. Det stämmer inte. Mannen har inte gått för att möta upp den fiktiva 14-åriga flickan utan konfrontationen skedde utanför mannens hem i ett helt annat sammanhang.

    Medial Elefantkykogård

    Sen det stod klart att Anna Kinberg Batra tvingas avgå från sitt uppdrag som Landshövding i Stockholm så har Elefantkyrkogården seglat upp på nyhetsagendan. 

    Elefantkyrkogården som sägs vara den plats dit statliga karriärer går för att dö, medan topplönen kvarstår. 

    I medierapporteringen den senaste veckan har en särskild byggnad i fått förkroppsliga själva kyrkogården för elefanterna. En plats som påstås vara så grå, så murrig, så bottenlöst tråkig att klockorna stannat för länge sen. En tacksam illustration för det straff som väntar bortgjorda höjdare. Hur väl stämmer den bilden egentligen med verkligheten?

    Reporter: Martina Pierrou

  • Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?

  • Det finns en del journalistiska, orubbliga principer. Etiska regler som journalister håller så hårt i att knogarna vitnar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.

    Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?

    Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked. 

    Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens öga

    Hur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person?  

    I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm. 

    Reporter: Erik Petersson

    Techprofilerna som vill rädda journalistiken

    Och så ska vi till USA för mitt i valkampanjen där vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.

    Techprofilerna  är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation. 

    Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner? 

    Reporter: Katarina Andersson

    Rättelse: I programmet sa vi att USA är världens största demokrati, det stämmer inte. Även om hälsan på den indiska demokratin diskuterats flitigt de senaste åren så betraktas landet fortfarande som världens största demokrati.

    Har du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här

  • Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen.
    En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? 

    Reporter: Erik Petersson

    Gång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. 

    Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? 

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    Hormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. 

    Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? 

    Reporter: Martina Pierrou

  • I veckan publicerade Svenska Dagbladet en artikel om en studie som de senaste veckorna fått otroligt genomslag i internationella medier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på?   

    Reporter: Erik Petersson

    Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam. 

    För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i  viskleken? 

    Drönardrevet har i veckan gått - igen. 

    Reporter: Martina Pierrou

  • Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch. 

    Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.

    Reporter: Martina Pierrou

    Mer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på?
    Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.

    Reporter: Erik Petersson

    Det är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar. 

    I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna. 

    Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring? 

    Reporter: Alexandra Sannemalm

  • För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott.  I veckan stod det dock  klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår.

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    Flera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen. 

    Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik? 

    Reporter: Martina Pierrou

    Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser. 

    Reporter: Erik Petersson

  • En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier?

    Reporter: Martina Pierrou

    Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många.
    Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis.

    Reporter: Erik Petersson

    Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga. 

    Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare.
    Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken? 

    “Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid. 

    Reporter: Alexandra Sannemalm

  • Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.

    Reporter: Martina Pierrou

    Hur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?

    Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.

    I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.

    Reporter: Fanny Hedenmo

    Golfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? 

    Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. 

    Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. 

    Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.

    Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?

    Reporter: Alexandra Sannemalm

  • Hollywoodfrun stämmer staten efter förtalsdomen mot Stoppa pressarna. Kommer Gunilla Persson förändra den svenska tryckfriheten i grunden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.

    Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor. 

    Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen.

    Reporter: Alexandra Sannemalm

    Könskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen?

    Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting.

    Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord. 

    Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering.

    Reporter: Freddi Ramel

    Sommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på.

    I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär.

    Reporter: Robin Jonsson

  • Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?

    Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.

    Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.

    Allt mer branschprat om gamla e-tidningen

    Senaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.

    Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.

    Nischmedier för branschfolk

    Det har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.

    Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

  • Vi pratar med Expressen-reportern som var först med nyheten och med chefredaktören som måste hantera den.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det var i slutet av förra veckan som Expressen avslöjade att en reporter på Dagens Nyheter förekommer i en knarkutredning. Reportern ska ha fört över 150 000 kronor till en kvinna som i veckan dömdes till fem års fängelse för att ha agerat knarkkurir åt det kriminella gänget Foxtrot. Reportern har tagits ur tjänst, DN har startat en internutredning och polisen tittar nu närmare på överföringen inom ramen för en utredning om penningtvätt.

    Reporter: Freddi Ramel

    Mediers ping-pong-match i rapporteringen om USA:s presidentkandidater

    De senaste veckorna har den politiska händelseutvecklingen i USA varit rafflande. Mordförsöket på Donald Trump följdes av Joe Bidens avhopp och svenska mediers bevakning av den amerikanska valupptakten har —begripligt nog— varit omfattande. Men sedan Bidens avhopp har också i stort sätt alla svenska medier mer eller mindre minutbevakat opinionsläget i USA. Enskilda opinionsmätningar har lett till stora rubriker med dramatiska formuleringar om pendlingar och svängningar.  Men vad kan man egentligen säga utifrån enskilda undersökningar? och ska svenska medier minutbevaka den amerikanska väljaropinionen fram till valet i november?

    Reporter: Erik Petersson

    Sommarserien om nischade medier: Lokaltidningen i Malå

    Vi skickat har skickat vår nisch-reporter Robin Jonsson norrut - till Lokaltidningen i Malå - som bevakar en av Sveriges allra minsta kommuner och således en av Sveriges mest nischade lokaltidningar.

    Vi får bland annat träffa tidningens stadiga och trygga punkt - reportern Britta Stenberg.

    Reporter: Robin Jonsson

    Rättelse: Tidigare skrev vi här att Malå är Sveriges absolut minsta kommun, det stämmer inte. Malå var till befolkningsmängd 2023 Sveriges sjätte minsta kommun.

  • Fotojournalistiken fick störst genomslag efter mordförsöket på Donald Trump i slutet på förra veckan. Vad berättar egentligen bilden som omedelbart kallades historisk och ikonisk?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kommunikationprofessorn Erik Bucy analyserar bilden och drar slutsatsen att den visar någonting som inte går att köpas för pengar - äkthet.

    Reporter: Fanny Hedenmo

    Kritik i sociala medier mot försiktig Trump-rapportering

    Redan några minuter efter mordförsöket var sociala medier fyllda med videoklipp. Det hörs ljud som låter som skott, man ser Trump ta sig för örat, lägga sig ner bakom podiet och ledas bort av Secret service. 

    För världens medier började nu en febril aktivitet för att verifiera omständigheterna kring den här enorma nyhetshändelsen. Vad var det som faktiskt hade hänt? Var det verkligen skott som hördes? Och om det var det - var verkligen Trump måltavlan? 

    Att inte okritiskt sprida vidare overifierade uppgifter är en journalistisk dygd, i synnerhet i akuta situationer. Men den här försiktigheten skulle komma att möta hård kritik i sociala medier. 

    Reporter: Freddi Ramel

    Sommarserie om nischade tidningar: Den osannolika historien om Traktor Power

    Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.

    Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.

    Reporter: Robin Jonsson

  • Förra veckan skrev flera av landets ledarsidor om problemet med antisemitism i svenska skolor. De byggde alla på samma anekdot - en incident som ska ha skett på en mellanstadieskola i Göteborg.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Men en efter en försvann ledartexterna och begravdes på de avpublicerade artiklarnas kyrkogård. Anekdoten de byggde på visade sig nämligen vara osann. 

    Vår reporter Fanny Hedenmo har gått till botten med vad som hände när ledarsidor lekte viskleken och okällkritiskt spred en grovt saltad historia. 

    Blev medier nyttiga idioter i Greenpeace-kampanj?

    Ibland blir en reklamkampanj tacksamt nyhetsstoff - ett bra uppslag för lättsamma reportage och klackiga studiosamtal - och samtidigt ett lyckat PR-maskineri för företag och organisationer. 

    Nyligen blev det jackpott för miljöorganisationen Greenpeace. Vi har i kikat närmare på en tävling som de arrangerade som fick stort mediegenomslag - och som slog sig rakt in i den så känsliga debatten om skogsnäringen.

    Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen
    En Ding Ding Värld

    Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt de smalaste tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Den här veckan blir det något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

  • Bilder på rökmoln som stiger över grekiska byar och horder av människor som evakueras till fotbollsplaner har präglat högsommarveckorna de senaste åren - och nu är det dags igen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om? 

    Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan.

    Reporter: Fanny Hedenmo

    Så blev eurodiscodängan en extremhögerhit

    Gigi D’agostinos megahit L’amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp.

    Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration? 

    Reporter: Manuel Rauch

    Glammiga alpackor i en av världens mest nischade medier

    Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.

    Reporter: Robin Jonsson

  • I veckan författade Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman ett offentligt avskedsbrev till sin numera forna uppdragsgivare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Och med det avskedsbrevet riktade hon strålkastarljuset mot tidningens bevakning av amerikansk politik. 

    Har Svenska Dagbladets nya ledning fegat ur om vilka vinklar som får ta plats i USA-bevakningen? Och har svenska medier generellt en för ensidigt Trump-kritisk rapportering? 
    Reporter: Lasse Truedson

    Förundersökningar kan bli sekretessbelagda tills dom har fallit
    Ja, det föreslår utredare riksmarskalken Fredrik Wersäll i en utredning som han i veckan lämnade över till justitieminister Gunnar Strömmer. Så som det funkar idag blir ju förundersökningsprotokoll offentlig i samband med att åtal väcks. Och så som det hittills fungerat, ja det är något som flera åklagare den senaste tiden beklagat sig över. Under våren har det vid flertalet gånger gnisslats om hur rättsfall bevakas, att mediernas rapporteringsiver har gått för långt - och att den kan få katastrofala konsekvenser för rättssäkerheten. 

    Rikspolischef Petra Lundh ifrågasätter om förundersökningarna ska fortsätta att vara offentliga innan rättegången är avslutad, och nu ska frågan utredas. 

    Men det är en balans på en knivsudd -  i ena vågskålen: mediernas möjlighet till bevakning, granskning och rapportering - och i den andra: att kunna genomföra rättegångar på rätt sätt. 

    Hur tungt väger transparens inför media och allmänhet när rättsprocesser ställs på ända?
    Reporter: Martina Pierrou

    Väderbonanza i medierna
    Den här veckan, lagom till att industrisemestern inleds, så har sol, vind och vatten varit elementen för pushnotiser , löpsedlar och etta-rubriker. Ja de senaste dagarna har det skrivits spaltmetrar om vädret. 

    Det har såklart handlat mest om den rådande värmen som dragit in över stora delar av Sverige - att det är dags att passa på att bada, vilka jobb som är varmast, hur politikernas kroppsspråk förändras i hettan och hur farlig värmen kan bli. 

    Ja, vädret tycks vara ett outtömligt kärl för redaktioner att ösa ur. Frågan är om svenskarnas - och mediernas - intresse för vädret övergått till en besatthet? 
    Reporter: Alexandra Sannemalm.

  • I januari publicerade Aftonbladet ett reportage som fick riksdagspolitikerna att skruva på sig, rejält obekväma.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det var en granskning som visade att det finns spår av kokain på toaletter i 4 av 8 partikanslier i riksdagen. Ledarna från de partierna där kokain hittats - Liberalerna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - fick chans att reagera på det här här avslöjandet.
    Och en av de - Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar - valde en mer konfrontativ ton när hon fick frågor om det här. Så vi bestämde oss för att ta Nooshi på orden och vända blicken, eller ska jag säga, knarkspårartrasan, mot journalisterna själva. 
    Reporter: Martina Pierrou och Freddi Ramel

    Påverkansopererande toaletter

    I februari kunde P4 Värmlands lyssnare höra om ett nytt youtube-fenomen som gjort dundersuccé bland barn. 

    Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube.

    Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare veta, kan vara skadlig och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Och så det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage.

    Frågan är bara: Vad hade P4 egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var egentligen den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa? Fanny Hedenmo har tittat närmare på ett reportage där i princip ingenting visade sig stämma.

    Teatraliskt i P4

    Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radiolyssnarna till platsen där det händer. 

    Det kan såklart inte alltid vara såhär… Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion. 

    Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden. 

     Reporter: Alexandra Sannemalm