エピソード
-
Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svamparna har funnits sedan långt innan vi människor befolkade denna jord. De har en enastående förmåga att överleva. Till och med i radioaktiva miljöer där allt annat dör kan de ta över. Oftast är den inget hot mot oss människor men i ett varmare klimat kan även svampen förändras och då finns inget som hindrar dem från att ta över våra kroppar - och våra hjärnor.
-
Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av mänsklighetens historia ställer svampen ofta till med mer skada än nytta. Men under 1900-talet händer något. Läkaren Alexander Flemming glömmer kvar lite gammal disk i sitt laboratorium och det kommer att förändra hela mänsklighetens förutsättningar för överlevnad.
-
エピソードを見逃しましたか？
-
Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När människan börjar befolka vår jord lär hon sig snart att det inte går att leva utan svampen. Den lilla fantastiska bagerijästen visar sig kunna ge oss både bröd och vin. På 1600-talet upptäcker dessutom några munkar i Bayern att svamp kan ge oss ännu mer härlig dryck. Men bara några 100 kilometer söderut brottas bönder med den skräckinjagande svartrosten, som förintar vetefält efter vetefält, skapar massvält och den tycks inte gå att stoppa.
-
Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Långt innan varken människor eller djur fanns på vår jord, fanns svampen. Tidigt upptäcker den lilla bladskärarmyran (som också finns på vår jord långt före människan) hur den kan använda sig av svamparna som ett skydd. Men snart visar det sig att svampen också kan vara myrans värsta fiende. Och det ska visa sig gälla även för oss människor.
-
Möt Yvonne Lombard en av våra stora skådespelare, vacker, rolig, fräck
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För henne är fantasin en mycket viktig del av hennes liv, likaså att ha fått cykla alla mil alla årtionden längs Fårös stenstränder. Hon har fem ”underbara” barn, har varit gift med författaren Lennart Hellsing som gick bort 2015 och som Yvonne Lombard säger ”på något sätt finns kvar i rummet” i den vackra lägenheten ”samtidigt som han väntar på mig på Klara Kyrkas kyrkogård”. Yvonne Lombard är en kvinna med urkrafter, en sann prinsessa, möt henne, hennes vänner, kollegor och familj
producent Susanna Einerstam
[email protected] -
Vad betyder hunden för oss och hur mycket förstår vi av hur våra fyrbenta vänner vill leva.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur mycket kommunicerar vi med våra hundar och hur mycket förstår vi av deras uttryck?
Möt Birgitta Kårleman veterinär som har hundarna Shaggy och Mystery, Jonna Bornemark professor i filosofi vid Södertörns högskola, vid centrum för praktiskt kunskap, Göran Greider journalist, uppfödaren Pia Juhlin, Irene Gidmark och Miriam Lindståhl hundägare.
Betyder våra hundar lika mycket som vår sambo och hur lever vi bäst med dem också för deras skull?
Susanna Einerstam producent
[email protected] -
Vad beror det på att så många upplever föräldraskapet som en börda och hur kan det bli roligare? En sändning från SR Malmö om småbarnsåren, stressen och hur det kan bli enklare att vara familj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Om Messaure och vattenkraften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Året är 1953 när dammen i Messaure börjar byggas. Med en bredd på två kilometer och en höjd av hundra meter är den en av Europas största. Dammen delar älven i två: en konstgjord sjö på den ena sidan och på den andra, en torrlagd fåra.
I anslutning till dammen växer ett samhälle fram. Det får samma namn som dammen och här bor som mest 3000 personer. Men när arbetet är färdigt, försvinner samhället. Det är slutet på byn men också slutet på en epok i svensk industrihistoria: det sista anläggarsamhället försvinner.
Men arbetet på den här platsen varken börjar eller slutar med dammbygget. För det här är också berättelsen om en plats. Det handlar om vad Messaure var och vad Messaure blev. Om betesmarkerna och skogen. Och om elektriciteten som vi alla vill ha och priset vi betalar.
I programmet hörs ljudklipp från Sveriges Radio, SVT, TV4, reklam från Vattenfall och Kockums.
Medverkande i programmet: Lars Anders Utsi, Sanna Vannar, Britta Olsson, Bernt Lindberg, Danny Percan, Morena Milkovic, Karlo Kupsjak.
Ett program av Lisen Däldborg. Producent var Fredrik Pålsson och ljud och form gjordes av Julia Öjbrandt.
-
Kristi himmelsfärdsmorgon ägnar vi helt och hållet åt fåglar! Häng med på gökotta i gryningens magiska timma - packa din fikakorg och var med om en naturupplevelse utöver det vanliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För vad är en Kristi himmelsfärdsmorgon utan jakten på gökens lockande ljud, innan de andra har vaknat?
Vi får också svar på varför vi mår bra av fågelkvitter och varför inte alla fågelläten ger välmående. Och så får vi en inblick i varför fågeln passar så bra som skräckdjur i filmens värld.
Du hör om Jonas som var sjuk i flera års tid och där fåglarna blev räddningen. Idag reser han jorden runt som naturfotograf. Vi hälsar på hos Bosse utanför Gränna. Han har tiotals kameraövervakade fågelholkar som han kan följa i realtid. I en av Bosses fågelholkar filmades nyss en sekvens så spektakulär att klippet har spridits bland Nordens fågelskådare.
Medverkande i programmet; Jonas Claesson, naturfotograf, Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radio, Bosse Jägenstedt, fågelholksbyggare, Daniel Roth, biolog mfl.
Programledare: Sarit Monastyrski
Reportrar: Fredrik Ankersen och Pernilla Arvidsson
Producent: Karin Ivarsson
Produktionstekniker: Oscar Lindholm
-
Hur påverkar tidsandan och tekniken vårt förhållande till naturen? Kan den trolska förtrollningen samsas med det tekniskt exakta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med till trädgården Ulriksdal i Kivik på valborgsmässoafton. I skymningsljuset samlas vi i växthuset för att reflektera över vårens ankomst och vad en naturupplevelse egentligen är. Vi blickar bakåt och framåt och funderar kring hur tidsanda och teknik – som till exempel appar för artbestämning – påverkar vårt förhållande till naturen.
Gäster: Ingalill Nyström, docent i kulturvård och trädgårdsinnehavare, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.
Programledare: Anna Hanspers
Producent: Malin Thelin
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl. -
Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Östra Göinges små samhällen i Skåne tampas med socioekonomiska utmaningar. Otryggheten ökar, flera hus är förfallna och arbetslösheten är hög.
Borde dessa orters miljonprogramprojekt rivas, varför förfaller de vackra gamla trähusen och är kanske just de gamla husen glesbygdens räddning?
Följ med Ekots reporter Katarina Gunnarsson på en resa genom Hanaskog, Glimåkra och Simontorp i Östra Göinge.
-
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Han är ju den första internationellt kända, romska akademiska rösten och intellektuella rösten i det offentliga samtalet.
Det säger Jan Selling, professor vid Institutionen för romska studier vid Södertörns högskola om Ian Hancock.
-Han var inte först med att ta upp den romska förintelsen. Han var inte heller riktigt först med att ta upp antiziganismen, men att skapa det här sammanhanget i en berättelse om romsk frigörelse, det var banbrytande, säger Jan Selling.
Ian Hancock föddes i London 1942, mitt under brinnande världskrig. Hans romska familj hade på hans pappas sida rötterna i Ungern. Många av släktingarna bodde fortfarande i vagnar, men reste inte runt.
Hans pappa var resande försäljare av läskpapper och hans mamma skötte familjen. Han fick tidigt lära sig att ligga lågt med sitt romska arv, berättar han för reporter Agnes Lakatos från Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, när hon besöker honom i hans hem utanför Austin, Texas.
-Just keep quiet about it. Absolutely. Don’t tell anybody what you are.
På samma gata som familjen Hancock i London bodde några judar som överlevt Förintelsen. De berättade om romerna i koncentrationslägren, vilket väckte unge Ians nyfikenhet på sitt eget ursprung.
Hans stora intresse för språk gjorde att han så småningom fick möjlighet till högre utbildning, vid University of London. Där fick han också rådet att inte vara öppen med att han är rom.
-You wouldn’t be taken seriously if you call yourself a Gypsy.
Efter sin doktorsavhandling inom lingvistik i London, erbjöds han en plats vid University of Texas i Austin. Där forskade han och undervisade som lingvist i 46 år och skrev mer än 450 böcker och vetenskapliga artiklar.
Men det dröjde länge innan han började forska om romernas språk och historia och uttala sig i romska frågor. För även i USA uppmanades han att dölja sin etnicitet. Idag är han en stark romsk röst, både inom akademin och i samhället.
Under närmare 60 års tid som forskare har Ian Hancock också samlat på sig en enormt bibliotek med böcker på romani och böcker om romer på många språk.
-Biblioteket är en unik källa för framtida forskning om romernas historia, säger Debbie Folaron, forskare vid universitetet i Montreol.
Inom forskarvärlden väntar många nu spänt på vart biblioteket ska ta vägen i framtiden. I programmet får vi följa med in mellan hyllorna.
Ett program av Agnes Lakatos
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Ett program från 2024
-
Om S:t Lars sjukhus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När den 19-åriga Lena Nilsson-Sjerén tar de första kliven in på Sankt Lars sjukhusområde en dimmig februarimorgon 1975 vet hon inte att hon från och med nu har hittat sitt framtida yrke.
Lena får som, först skötare och sen genom andra roller inom psykiatrin, följa psykiatrins utveckling i Sverige med psykiatrireformen på 1990-talet som en tydlig vändpunkt.
En gång var S:t Lars en helt sluten miljö, en stad i staden, där personal och patienter både bodde och arbetade. Så småningom öppnade området upp sig - fram till punkten när hela sjukhuset lades ner. I programmet följer vi St Lars historia och hur synen på arbetet förändras. Vi träffar personal och patienter, och ett par av de personer som arbetar på området idag i en helt annan verksamhet.
Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med ett område när en arbetsplats försvinner.Medverkande i programmet; Cecilia Riving, Lena Nilsson-Sjerén, Göran Bokblad, Lisbeth Jönsson, Roger Klang, Ingemar Odenbrand, Matilda Espmarker, Alex Rydahl och Robert Göthe.
I programmet hörs klipp från Studio Ett.
Reporter: Sandra Neergaard-Petersen
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Programmet är producerat av Umami produktion 2024. -
Om Grängesberg och järnmalmsgruvan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv.
Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?
Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.
Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke.
Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns HåkanssonI programmet hörs klipp från Sveriges Radio, TV4 och SVT.
Programmet produceras av Umami produktion.
-
En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!”
Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro.
Vad hände?
När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring.
Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.
Reporter: Joakim Silverdal
Medverkande: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.
-
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.
Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.
Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”
Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.
Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.
Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.
Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.
Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.
Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.
I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.
Blått och gult är också färgerna i vår flagga. Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika. Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.
Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.
En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.
Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.
Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:
”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”
Slut citat.
Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.
Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.
I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.
Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.
Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.
Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!
-
Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.
Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.
-
Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.
Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.
– Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.
Musik som spelas;
Chris Isaak - Hey Santa
Anita Lindblom – Julbocken
Nat King Cole – The Christmas Song
Tre Små Tomtar - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin. -
Julsånger och schlagers från 1900-talets början
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.
I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.
Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som även fick skivkontrakt med Columbia Records.
- もっと表示する
