エピソード
-
I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73.
Vi inleder med att låta Geister respondera lite på vårt förra avsnitt, och går sen in på en av inspirationskällorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer.
Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" där Rahner talar om en hållning av beredskap och villighet att sändas in i världen - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det.Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rätt kärva syn på världen, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i många andra texter.
I denna text finns det formuleringar som drar åt det "dialektiska" och frågan är hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se på de formuleringarna?
Skulle han vilja modifiera sig, eller är det så att den hållning Rahner beskriver här, är ett moment som behövs även i en analog syn på relationen mellan Gud och skapelsen? -
Eskatologi är inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023).
Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende än ett framtids-seende.
Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gå in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som är korsformad.
Korset avslöjar nämligen Guds generella sätt att handla: Gud låter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan även låta det negativa transformeras i uppståndelsen.
Ett eskatologiskt hopp är därför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bättre. Hoppet innebär att även när katastrofen inträffar är Gud med oss, och att Gud kan transformera även det negativa som drabbar oss.
Döden är inte den första fienden, utan den sista, säger Geister med en hänvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - både vår egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening.
Mot bakgrund av en sådan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se på vårt eget livs och världens slut med en blick som är hoppfull, även om den inte alltid är optimistisk.
Länkar till saker vi nämner i podden:
Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhållningssätt.
Peters blogginlägg om QAnon.
-
エピソードを見逃しましたか？
-
I detta avsnitt sänder vi den föreläsning som Ylva Eggehorn höll i samband med att hon blev hedersdoktor vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala universitet, den 25 januari i år.
Ylva Eggehorn är född 1950 och har varit verksam som poet och författare sedan sin debut 1963 med diktsamlingen Havsbarn (Bonniers).
Eggehorn är en folkkär psalmförfattare, romanförfattare, poet och kulturskribent som bidragit till att ge fler "ett språk för en (vuxen) tro" - vilket också är namnet på en av hennes böcker.
Vi utgår delvis från den boken i avsnitt 28, som heter: "Knutby, fundamentalism och sökandet efter en vuxen tro."
I ett senare avsnitt hoppas vi kunna intervjua Ylva Eggehorn som en uppföljning till detta avsnitt.
Föreläsningen har titeln: "Imponderabilia - ett försvar för kulturteologi i en tid utan facit."
Hoppas på god lyssning! -
Detta är det första av två avsnitt som behandlar Philip Geisters nya bok "En Gud för de levande: introduktion till kristen eskatologi" (Artos 2023).
I detta avsnitt samtalar Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Philip Geister, rektor och lektor i systematisk teologi vid Newmaninstitutet.
I sin bok menar Geister att kristen eskatologi inte i första hand ska förstås som "kristen framtidsforskning" utan snarare som ett slags "djupseende" där universum, mitt liv och min död, ses i ljuset av tron på en Gud som inte överger oss i döden - en Gud för vilken alla är levande, som Jesus säger i Lukasevangeliet.
Varmt välkommen att lyssna! -
Detta avsnitt består av en föreläsning av Stephen Mumford om dispositionalism.
Stephen Mumford är professor i filosofi och metafysik vid Durham University i Storbritannien, och kommer till Uppsala den 18-19 april på konferensen God and Nature: reflections on emergence, causality and directionality som handlar om naturvetenskap och teologi.
Information om den konferensen kan du få om du går in på tro och förnuft-poddens facebook-sida:
www.facebook.com/troochfornuft eller på konferensens hemsida: www.nordicdialogues.com
Dispositionalism är en teori om naturen och om orsaker, och Ulf Jonssons bok ”Gud och andra orsaker” som behandlas i avsnitt 63 av podden har dispositionalismen som utgångspunkt för den teori om gudomligt handlande som Jonsson lägger fram i den boken.
Men i denna föreläsning går Stephen Mumford in lite mer precist på dispositionalismen som en teori om naturen och dess förmågor. I slutet kopplar Mumford dessa tankar också till frågor om mirakler och gudomligt handlande.Vad innebär denna teori och hur skiljer den sig från David Humes teori om orsaker, som varit väldigt inflytelserik de senaste 250 åren?
Dispositionalismen har rötter hos både Aristoteles och Thomas av Aquino och innebär en rikare förståelse av naturen och dess förmågor än den mekanistiska världsbildens förståelse som varit dominerande i västerlandet sedan 1700-talet.
Efter Mumfords föreläsning, som är lite drygt 50 minuter lång, följer en diskussion mellan Ulf Jonsson och Mumford.
Tro och förnuft-podden produceras av Tidningen Sändaren i samarbete med Newmaninstitutet och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Varmt välkommen att lyssna!
-
Kulturtidskriften NOD startades 2004 av Örebro Teologiska Högskola. Under några år distribuerades den av tidningen Dagen, men drivs nu av en förening med Pekka Mellergård, neurokirurg och tidigare rektor för Örebro Teologiska Högskola, som chefredaktör.
I detta samtal (som är två månader försenat!) samtalar vi både om nummer tre, som hette "Fruktan och förtröstan i rädslans kultur" och det då kommande nummer fyra, som hette "Jesus var inte kristen: om judendom, kyrka och Israel." Detta var det sista numret under 2023.
Som prenumerant kan man läsa alla nummer online, och man kan läsa mer om tidskriften på deras hemsida.
Bägge nummer får sägas ha högaktuella teman, och teman som dessutom sattes innan de tragiska händelserna i Israel och Gaza, respektive den våg av gängrelaterade mord som drabbade Sverige under hösten 2023.
Vi samtalar med Pekka Mellergård om vad syftet med tidskriften är, om hur det egentligen står till med den kristna offentligheten och hur pass representativ diskursen som råder i tidningar som Världen idag och till viss del Dagen och TV 10 egentligen är för hur kristna i allmänhet tänker.
Samtalet kretsar också kring rädslan för samhällsutveckling och ibland missvisande moraliserande över detta, hur det står till med det offentliga samtalet i kristenheten, varför kyrkan varit en plantskola för duktiga musiker - men inte på samma sätt en mylla för intellektuell fördjupning och konst - om traumatiserande religion, och annat.Här är lite hållpunkter i avsnittet:
Minut 1-29: Hur väl speglar den kristna ”offentligheten” kristenheten?
Det finns ett ganska litet gäng som sätter tonen för diskussionen och debatten.Vad hände med tidningen NOD när Dagen tog över ansvaret för den?
Varför är man bra på att skapa en miljö som blir en mylla för duktiga musiker i (fri)kyrkan, men inte på samma sätt en intellektuell miljö, eller en mylla för konstnärskap?
29.50: Vi börjar diskutera numret ”Fruktan och förtröstan i rädslans kultur”.
Vad är rädsla?
40: Intervjun med Lars Trägårdh46: Vad är mod?
48:30 Intervjun med Johan Heltne
Behövs en religionstraumadag?
55: Omogen religion är farlig.
1:10: Systemfel i kristenheten och hur man kan åtgärda dem. -
Det är i år exakt 50 år sedan författaren J.R.R. Tolkien dog, men uppskattningen för hans författarskap och den värld han skapade har växt närmast exponentiellt. Hur kan en skildring av en värld som helt uppenbart inte är vår ändå resonera så djupt med så många?
Kan det rent av vara så, som Tolkien själv sa, att en författares ”sekundära värld” kan återspegla ett sanningens ljus tillbaka på vår ”primära” värld?
Och vad är det i så fall för sorts sanning?
Detta är några av de grundläggande frågor som John Sjögren försöker besvara i sin bok ”Jordens sång: Essäer om Tolkiens tankevärld” som utkom under hösten 2023 på Fri tanke förlag.
I nio essäer utvecklar Sjögren en rad teman som han finner i Tolkiens författarskap av teologisk och filosofisk natur: frågor om naturens förtrollning, om skönheten, ondskan, tiden, äventyret och mer.
I dagens avsnitt tar Tro och förnuft-poddens två Tolkiennördar samtalet vidare efter att läst boken.
Vad innebär det att skogarna i södra Halland påminner om Lothlórien, snarare än tvärtom? Är eskapism alltid en flykt från verkligheten?
Är ondskan enbart frånvaron av det goda, eller äger det en egen gestalt? Hur är det då med orcherna?
Och vad kan alver och hobbitar lära oss om hur det är att vara människa: mellan himmel och jord - eller mellan Fylke och Valinor? -
Jacques Ellul (1912-1994) var en fransk filosof, sociolog och lekmannateolog som skrev ett 60-tal böcker.
Under andra världskriget var Ellul aktiv i motståndsrörelsen och hjälpte till att gömma judar och föra dem över gränsen till Schweiz, och fick efter kriget utmärkelsen "Rättfärdig bland folken" från det israeliska förintelsemuseumet Yad Vashem.
I sin bok Närvaro i modern tid som kom första gången 1946 försöker Ellul stava ut hur kyrkan i allmänhet och inte minst "intellektuella lekmän" ska uppfylla sitt uppdrag i den moderna världen.
Boken innehåller en del skarpa analyser om tekniken och medialiseringens effekter - som vi ser ännu tydligare idag, 80 år senare - och några frön till en slags grund för en kristen "närvaro i modern tid".
Men boken tycks också vara en bearbetning av Elluls reformerta och dialektiska perspektiv: ibland hamnar boken i en upprepning av den reformerta tankefiguren att världen är så fallen att det enda vi kan göra är att rädda människor ur den.
Säkert är Ellul delvis formad av sina erfarenheter under andra världskriget och i så extrema situationer kan en sådan analys vara giltig - som exempelvis att rädda förföljda ur ett land, snarare än att göra det landet bättre.
Men samtidigt är detta perspektiv inte universellt bland teologer verksamma under andra världskriget, så det verkar vara något med Elluls egna tänkande som spelar in här.
Det hindrar som sagt var inte att Ellul kommer med intressanta iakttagelser och också levererar ett frö till en "kristen närvaro i modern tid".
Dessa frön kan sägas vara:
- en konkret närvaro i världen och de verkligheter man vill relatera sig till: inte bara abstrakta analyser.
- en insikt om teknikens och medialiseringens effekter för att fjärma oss från den konkreta verkligheten.
I teknikens fall genom att vi kommunicerar "längre ifrån" varandra.
I medialseringens fall att vi genom medierna med nödvändighet får ett begränsat urval av verkligheten berättad för oss, och denna blir dessutom "förklarad" med hjälp av starkt förenklade och ibland missvisande förklaringsmodeller.
- Behovet av kontemplation och bön, och att utveckla en livsstil snarare än att bara hålla sig på en diskursiv nivå för att försvara kristen tro.
Det som hade varit intressant vore att se hur denna vision skulle positivt kunna stavas ut, där kristna kunde vara en konstruktiv och kreativ närvaro i modern tid och inte bara ta avstånd från allt som är dåligt. -
Detta Mötesplats består av tre korta föredrag på 15 minuter vardera om relationen mellan humor, religion och glädje och lycka som kontrollförlust eller som uppvisning.
Föredragshållarna var:
Pia Johansson (komiker och skådespelare, känd bland annat från Parlamentet och På minuten).
Fredrik Heiding, jesuitpräst och författare till boken Lek, för Guds skull: lekfullhetens kreativitet, dygder och lasterOla Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till trebandsverket Gudomliga komedier: humor, subjektivitet, transcendens.
I ett senare avsnitt hoppas vi kunna sända det panelsamtal som följde på de tre föredragen.
Hoppas på god lyssning! -
I detta avsnitt diskuterar vi William T. Cavanaughs (född 1962) bok Being Consumed: Economics and Christian Desire.
I sin bok analyserar och undersöker Cavanaugh konsumtionssamhällets och kapitalismens baksidor ur ett teologiskt perspektiv.
Vad betyder egentligen "fri" i uttrycket "fri marknad"? Räcker det att man inte utövar fysiskt tvång eller undanhåller information om varan, eller arbetsvillkoren (för den som säljer sin tid) för att det ska vara en "fri" varu- och arbetsmarknad?
Är marknaden fri även om människors enda alternativ till ett slav-liknande jobb är att svälta och att hon därför av "fri vilja" tar detta jobb?
Och är en konsument fri om den får köpa vad den än begär? Eller är frihet att få sitt begär befriat och format så att det hjälper människan att blomstra?
Vad gör det med oss om vi börjar betrakta allting som köp- och säljbart?
Kan nattvarden, eukaristin, lära oss ett annat förhållningssätt än det vi övas in i, i ett konsumtionssamhälle? Som Cavanaugh konstaterar så innebär eukaristin att vi inte gör det vi äter till en del av oss, utan det vi konsumerar - Kristi kropp - förenar oss med sig självt.
Dessa och liknande frågor diskuterar Cavanaugh i boken som utgör dagens avsnitt. -
Den 22 maj hade vi en live-podd över zoom, som kommer här som ett vanligt avsnitt.
Den första delen, fram till 41 minuter, har vi ett öppet samtal om olika frågor som rör poddens tematik. Vi tar upp frågor om det är annat än naturvetenskap och religion som är i fokus för debatten om religion nuförtiden, relationen mellan mystik och filosofi och apologetikens natur och roll.
Den andra delen, från 41 minuter och framåt, diskuterar vi följande fråga: behöver kyrkan lämna det "u-formade" meta-narrativet för att beskriva världen, som varit dominerande inom inte minst protestantisk västerländsk kristenhet?
Det vill säga det narrativ som har tre tydliga punkter: en föreställning om en fullkomlig skapelse, ett fall och sedan en eskatologisk frälsning?
Ett alternativ till detta paradigm finns i det så kallade "exitus-reditus schemat". Enligt detta schema ska man inte förstå det som att världen utgår från världen (exitus) perfekt och fullkomlig, utan i en process av tillblivelse där den successivt ska nå sitt mål och förenas till Gud genom en fri respons till Gud (reditus).
Människan blir i detta perspektiv den varelse som kan ge en medveten respons till Gud, och som därigenom kan sägas vara "skapelsens präst" - den förmedlande länken mellan Gud och skapelsen. Världen skapas i detta perspektiv i en process som fullkomnas i skapelsens fria ja till Gud.
Det betyder inte att Gud är frånvarande från skapelsen, innan människan. Men genom människan kan skapelsen på ett medvetet sätt bejaka relationen till Gud.
Artiklar vi nämner:
"Homo adorans: exitus et reditus in theological anthropology"
"Procession and return in Thomas Aquinas and his predecessors"
Poddar vi nämner:
"Den fördolda världen"
"Härtats bön"
-
På måndag den 22 maj, klockan 20.30, tänkte vi ha en live-podd över zoom som framförallt syftar till att få ett samtal mellan oss som gör podden och er lyssnare.
Vi har pratat med ett par lyssnare som kommer vara med och ställa frågor men vi vill gärna att vi blir några stycken!
Podden kommer sedan att sändas ut som ett vanligt avsnitt den 29 maj. (Men om man inte vill att ens fråga ska sändas kan man bara säga det när man ställer den.)
Zoomlänken finns här:
https://us02web.zoom.us/j/86947404484?pwd=MWZ4S3FXUzZXcXE5L280VXh2Mk1Ydz09
Hoppas vi ses!
-
I detta föredrag från serien "Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle" samtalar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet om sin senaste bok Gud och andra orsaker (FriTanke, 2022) tillsammans med Bengt Kristensson-Uggla, som innehar Amos Anderssons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi.
Ulf Jonssons bok behandlar en ny teori om orsaker, eller kausalitet, som kallas för "dispositionalism" och hur denna påverkar förutsättningarna för att tala om Gud som en orsak.
Läs en recension av Ulf Jonssons bok här. -
I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell.
Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en ”moral order”: en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet.
Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig.
Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan ”moral order” – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i.
Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.
Avsnittets delar:7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan?
14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes.
16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument?
17:35 Vad är ”a moral order”?
21:40 Konkreta exempel på vanliga ”narrativ” i vår kultur
23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv.
24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden?
25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga.
29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning?
30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap.
31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet?
32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst…
38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt.
41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är ”lajkat” i ens kultur.
44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem?
46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen.
49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.
Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare! -
Agustin Fuentes (född 1966) är en primatolog och biologisk antropolog som är intresserad av vad som skiljer människan från andra djur.
För att närma sig ett svar på den frågan måste man fokusera på hur människans specifika form av "niche-konstruktion" ser ut - det vill säga, hur hon omformar sin miljö.
Detta är en tematik som Fuentes har utforskat både i sin bok The Creative Spark: How Imagination made Humans Exceptional och i boken vi läst till detta poddavsnitt: Why We Believe: Evolution and the Human Way of Being.
Människans sätt att vara i världen - hennes specifika typ av "niche-konstruktion" - är i grunden formad av förmågan att tro, säger Fuentes.
Förmågan att tro är en kapacitet som gör det möjligt för människan att relatera till verkligheten på ett rikare sätt än enbart genom den sinnesdata som når henne "här och nu". Även andra djur kan "tro" men människans förmåga att tro - att tänka på det som går utöver det empiriska - gör hennes sätt att vara i världen exceptionellt, menar Fuentes.
Förmågan att tro är relevant både för att kunna föreställa sig att den naturliga världen kan förändras, men också för att kunna tänka på en dimension av verkligheten som övergår det naturliga.
Människan kan genom sin förmåga att tro föreställa sig framtida eller ideala scenarior, som kan vägleda hennes handlande och som gör att hon kan omforma den verklighet hon lever i - sin "niche".
Religion är ett uttryck för förmågan att tro och är varken något som uppkommit för att maximera fitness, eller enbart som en bi-effekt av någon specifik förmåga som direkt syftar till att maximera fitness, som exempelvis en "hyper-aktiv" förmåga att upptäcka agens. ("Hyper-active agency detection device" som vissa kognitionsvetare talar om.)
Några hållpunkter i programmet:
2 - 12 minuter: tillbakablick på samtalen med Al Kimel.12:15 börjar vi prata om ”Why we believe: Evolution and the human way of being”.
13:40 Vad är Extended evolutionary synthesis?
16.:20 Organismer förändrar sin miljö: niche-konstruktionen.
19:35 Vad är tro?
Föreställningsförmåga: relaterar till något som inte är empiriskt närvarande ”här och nu” – en slags tro.28:20 Ätandet av äpplet signalerar inträdet i en ny existentiell "experiential niche"?
Peter Gärdenfors om skillnaden mellan frikopplade och kopplade representationer.30:30: Sammanfattning av vad vi sagt hittills.
34:00 Religion har med förundran att göra, inte en misslyckad kausal-teori…35:30: Hur kan religiösa gemenskaper hjälpa människor att uppöva förundran?
39:10 Religion som ett uttryck för att människan trätt in i en ny "experiential niche". Från "habitat" till "kosmos", till en kosmos-transcendent verklighet.
41:20 Förmågan att tänka på existensen som helhet, gör det möjligt att uppleva både en ny typ av blomstring, men också en ny typ av tomhet.
Länkar till saker vi nämner:
Avsnitt 20 om Pierre Hadots bok "Vad är antikens filosofi?" där Hadot beskriver de olika filosofiskolorna som olika sätt att relatera sig till en kosmisk helhet. En sammanfattning av programmet finns i detta blogginlägg.
Tomas Jarvids blogginlägg om Pär Lagerquists diktning om Guds frånvaro. -
This is the second part of our interview with Fr Aidan Kimel, whose book Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation was the theme of episode 57.
Themes we discuss:
Does the Universalist hope invite the objection "Let us sin, so that grace may abound"?
Can we really say that we know rather than just hope that all shall be saved?
Will God's love, truth and beauty in the end be made so manifest for everyone that every creature just cannot disown it?
Does our doubts in Universalism - that it is "too good to be true?" indicate a lack of belief in the love and power of God, as George MacDonald (1824-1905) said? -
What are the consequences of affirming that God is infinite, absolute love?
That could be said to be the underlying question of Father Aidan Kimel's book Destined for Joy: the Gospel of Universal Salvation (which was the theme of episode 57) where he lays out his vision of, and reasons for believing in, universal salvation.
In this episode we interview fr Aidan and discuss how he came to embrace universalism and what the deepest or best reasons for universalism are according to him.
Themes we discuss:
- the need for a "hermeneutic of God's unconditional love" when reading Scripture,
- how universalism may be said to continue a trajectory of progressive revelation within Scripture, in so far as it can be said that the seeds of universalism are planted in Scripture but come to fruition in the deepening reflection on the consequences of God's love as revealed in Scripture.
- whether the universalist analysis of human free will is compatible with a category of culpable moral wrongdoing.
Rough overview of the conversation (the time marks are approximate):
1-18 minutes: general introduction and a summary of fr Aidan's road to embrace universalism.
18 minutes: Peter asks whether the experience of holding funerals was an impulse for fr Kimel to move towards universalism (as it has been for Peter)?
24 minutes: Peter asks how fr Aidan views and interprets the "Gehenna-texts"?
28.30: Erik asks about fr Aidan's experience of whether preaching universalism changes a congregation?
32: Christoffer brings up the philosopher Bernard Lonergan, who talked about conversion as a form of "paradigm-shift": believing that God is unconditional love is a quite radical existential and psychological paradigm-shift if we would really embrace it, and not just "think" it.
35.30: How does the universalist analysis of free will relate to the category of culpable moral wrong-doing?
41:30: Purgatory as a both liberating and painful experience.
44.30: Arguments for universalism in Scripture?
51.30: The notion of "progressive revelation" and how that relates to the development of universalism.
58:30: Most interesting proponents of universalism in Church history?
Links:
Father Aidan Kimel's blogg: Eclectic Orthodoxy.
His book: Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation
Some universalists mentioned in the conversation:
Origen (185-253)
Gregory of Nyssa (335-395)
Isak of Nineveh (613-700)
Julian of Norwich (1342-1416)
Thomas Talbott (contemporary theologian who wrote the book The Inescapable Love of God)
David Bentley Hart (contemporary theologian, who has written an afterword in Kimel's book, and the book That All Shall Be Saved: Heaven, Hell and Universal Salvation). -
I detta avsnitt diskuterar vi inkarnationen, bland annat med hjälp av Athanasios av Alexandrias (298-373) bok Om inkarnationen.
Rowan Williams säger att kristologi är en enigmatisk vetenskap, vilket inte är så konstigt, eftersom både Gud och människan är enigmatiska varelser: varelser som vi inte kan få begreppslig kontroll över. Det föranleder en viss intellektuell ödmjukhet när man närmar sig inkarnationen.
Men det går att hitta fruktbara analogier och liknelser för inkarnationen.
Men först behöver man skilja på läran om inkarnationen: att Gud har blivit människa i Jesus från Nasareth, och teorin om inkarnationen: olika sätt att begripliggöra läran på.
Jesuiten Karl Rahner (1904-1984) talade om "symbolens teologi". Rahner menar att i en kristen tankevärld så används "symboler" för att beteckna en viss typ av relationer, som är mer intima och organiska än vad vi ofta har i åtanke när vi talar om symboliska representationer. Ofta när vi pratar om symboler menar vi godtyckliga symboler.
Men en "real-symbol", som Rahner kallar den, är mer en slags själv-uttryck för den verklighet som den representerar. Mina handlingar under mitt liv är en "symbol" för mig som person.
Alla dynamiska varelser eller fenomen kan sägas ha en sådan "symbolisk" karaktär: en aktivitet som uttrycker dess natur och väsen.
En symbol i Rahners mening har alltså en mer organisk relation till det som symboliseras, som exempelvis en persons kroppsspråk kan vara en "symbol" för hennes känslotillstånd.
Jesus är genom inkarnationen Guds själv-uttryck i mänsklig gestalt: "symbolen" för Guds väsen. -
Alvin Kimel är ortodox präst och driver bloggen Eclectic Orthodoxy.
I sin bok Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation argumenterar Kimel för det som är kärnan i hans teologiska tänkande: till slut kommer alla människor att försonas med Gud.
Argumenten för universalism är för Kimel av tre olika slag, som motsvarar varsin av bokens tre delar: bibelteologiska, kyrkohistoriska, och filosofiska.
Det filosofiska argumentet utgår från en analys av människans vilja. Att ha en fri vilja är inte att kunna vilja vad som helst, lika lite som att ha en "fri tanke" är att kunna tänka att månen är en ost och därför kan jag flyga.
En fri tanke är istället en tanke som är fri att följa sin egen inre logik, en fri vilja är en vilja som fullt ut kan bejaka viljans riktning mot det sant goda. Att verkligen förstå vem Gud är är också att vilja förenas med Gud.
Kimels teologi är också djupt existentiellt grundad. Kimels son Aaron begick självmord 2012 och Kimel höll begravningen, och predikade på begravningen. Predikan finns med i boken. För Kimel är teologin inte en abstrakt spekulation utan en djupt existentiell angelägenhet: en himmel som inte inkluderar Aaron är inte en himmel för Alvin.
Detta är ett annat av Kimels argument för universalism: eftersom vi alla hör ihop kan vi inte bli frälsta om inte de vi hör ihop med också blir räddade.
Men det innebär inte att det inte också finns ett behov av försoning och omvändelse innan vi träder in i himlen, därför har skärselden en viktig plats i Kimels eskatologi. -
I det här avsnittet borrar vi vidare i det som Thomas Nagel kallar för den "kosmiska frågan": hur vi kan förstå vår plats som människor i Universum?
Holmes Rolston är teolog och filosof som skrivit mycket både om relationen mellan vetenskap och religion och om miljöetik. I sin artikel "Creative Genesis: Escalating Naturalism, and beyond" försöker Rolston presentera en syn på naturen som flerdimensionell och kreativ.
Det största miraklet i universum är att det kan ge upphov till personer och personlig närvaro, säger Rolston. Denna fantastiska kapacitet pekar, menar Rolston, också på att den har sitt ursprung i ett trans-kosmiskt medvetande - i Gud.
Rolstons natursyn liknar i mångt och mycket den som Thomas Nagel för fram i Mind and Cosmos. Men till skillnad från Nagel sätter Rolston in denna natursyn i en större teologisk världsbild. Rolston bejakar den "mjuka naturalismen" som är icke-reduktiv, men säger samtidigt att anledningen till att den mjuka naturalismen är en många stycken sann beskrivning av vårt universums karaktär, beror på universum har sin källa i ett trans-kosmiskt medvetande.
Som Rolston skriver:
"Presence is the miracle – rare but undeniably here – and revealing of the whole. Science tends to feature the primacy of matter-energy, but theologians reply that the primacy is in experiential presence – that is what is primarily to be explained.
The one indisputable fact is that “I am.” How can it come to be that matter-energy results in persons with such presence? The
deepest and most plausible answer is Presence, subtending Presence, at the start up and en route. (Recall the Hebrew: YHWH, “I am.” “I am present.” Numinous Presence.)
(...)
Is mind a key to the whole? Are we detecting Mind in with and under it all? Are we an icon of deeper Presence, Spirit suffusing the universe story?"
- もっと表示する
