エピソード
-
Det här var det sista veckomagasinet. Nästa vecka, 31 januari, sänds Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Tack för alla år som lyssnare. (Det är Lena Nordlund och Björn Gunér som gör Vetenskapspodden också.)
-
Bomullsfrön kan komma att stå på middagsborden framöver. Nu har forskare lyckats göra de giftiga bomullsfröna ätliga. En halv miljard människor skulle kunna få sitt proteinbehov mättat av fröna.
Lundaforskare hoppas att immunterapi mot cancer ska kunna bli mer effektiv, genom att förstå hur olika celler i immunförsvaret agerar.I veckomagasinet också om hur du i din hjärna har som ett eget apotek som gör att smärtstillande läkemedel kan bli dubbelt så effektiva om du tror att de ska fungera bra.Vi berättar också om hur lax kan hållas färsk längre, vad som händer med det nya viruset i Kina som ger lungsjukdom, om hur millimeterstora robotar skapats av grodceller och om forskning kring hur dataspel kan få elever med problematisk skolgång att våga ta steg ut i livet.Programledare: Gustaf Klarin -
エピソードを見逃しましたか？
-
Följ med till Fiji där myggägg smittade med bakterien Wolbachia importeras för att bekämpa denguefeber. 25 000 personer tros ha dött av denguefeber i världen under 2019.
Denguefeber sprids med en viss myggart. Det är den myggans ägg som man nu infekterar med Wolbachiabakterier.De smittade äggen utvecklas till honor som i sin tur smittar sina ägg med bakterien. Bakterien gör att denguevirusen i myggan inte förs över till människan som myggan sticker.På Fiji har bakteriespridningen inte pågått så länge än, men man hoppas på god effekt.Vi frågar oss också hur bränderna i Australien kan påverka naturen där i det långa loppet. Och så har den berömda runstenen Rökstenen i Östergötland fått en ny tolkning.Programledare: Annika Östman -
Vad som gör dig arg i trafiken säger mycket om vem du är, menar trafikpsykologen som vi tar en tur med i rusningstrafiken. Ju mindre negativa tankar om andra, desto bättre säger hon.
Fossiliserade dinosaurieexkrementer är som små skattkistor, säger en annan av de forskare vi hör när vi summerar året i vårt populärvetenskapliga P4-program Kossornas planet, och som vi hör i denna förlängda specialpodd från Vetenskapsradion. Mer om innehållet avslöjar vi inte nu för hela programmet är lite av en gissningstävling för trogna lyssnare.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund. -
Ett svart hål fångat på bild och fynd av vår utdöda släkting på en oväntad plats hamnar i topp när vi summerar vetenskapsåret. Forskning mot halka, trånga grottor med nattfjärilar och komplikationer i djurens sexliv får också plats.
Dessutom hör vi om flera framsteg inom medicinen, om en nedslående resa till Söderhavet, om spännande skeppsvrak och om klimatåret 2019. Årets nobelpristagare bjuder på härliga skratt och så hör vi om vetenskapen bakom hiphopens scratching, eller "vinylskraparkonst" som forskare kallar det.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund. -
Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)
-
Under måndagens våldsamma vulkanutbrott på en ö i Nya Zeeland dog flera turister som besökte platsen. Men varför förutsåg man inte utbrottet så att turerna till ön hade kunnat stoppas?
Vulkanen på ön White Island sprutade ut aska, sten, grus och het gas samtidigt som 50 turister befann sig i närheten. Flera har bekräftats döda, andra saknas fortfarande och många vårdas på sjukhus för brännskador.Enligt seismologen Ari Tryggvason är det svårare att förutse den här typen av vulkanutbrott än den typ av utbrott som många kanske tänker på i första hand, där flytande lava väller fram ur en vulkan.Här på andra sidan jorden, i Sverige, har det varit utdelning av Nobelpriserna, de första skadorna från e-cigaretter verkar ha dykt upp här, och FN:s klimatmöte i Madrid ska avslutas efter två veckors förhandlingar.Så försöker vi också ta reda på hur det kan ha varit för dinosaurier att ha löss efter att paleontologer hittat fossil av just jättegamla löss på dinosauriefjädrar.Programledare: Gustaf Klarin -
Rymdsonden Parker Solar Probe har lyckats ta sig närmare solen än vad någon annan rymdsond har varit förut. Nu har de första upptäckterna från sondens vetenskapliga instrument presenterats.
S-formade krokar i magnetfältets fältlinjer och laddade partiklar som spottas ut i klumpar från solens yttre atmosfär. Det är ett par av upptäckterna som rymdsonden Parker Solar Probe har bidragit med från sina första rundturer runt solen.Men den har det verkligen hett om öronen. Det är en tekniskt imponerande prestation att få alla instrument att överleva närkontakten med vår egen stjärna.Här hemma på jorden har det kommit en ny avhandling om fibromyalgi och smärta. FN:s klimatmöte i Madrid har pågått i snart en vecka. Och så får vi veta vad som är Nobelpristagaren i fysik, James Peebles, favoritpryl.Programledare: Annika Östman -
En liten valp som hittats i Sibirien ser ut att ha dött alldeles nyligen men visar sig ha legat infrusen i permafrosten i 18 000 år. Men är det en varg eller kanske en av de första hundarna? Svenska forskare söker svar.
I veckomagasinet hör vi också om det klimatnödläge som EU utlyst, och om det kommande klimatmötet i Madrid. Vi får veta mer om varför isen är så hal just nu, och om hur den kommande 5G-utbyggnaden riskerar att försvåra för meteorologernas prognoser. Det är full fart i forskningen kring genkniven CRISPR, men etikdiskussionen släpar efter, och så möter vi en av årets ekonomipristagare, en av mycket få kvinnor som fått priset. Vi lär oss mer om vikingasjukan och så gläntar vi på luckan till årets julkalender i radion, men kan man åka igenom ett svart hål som de gör där?Programledare: Lena Nordlund. -
En låda att lägga undan mobilen i är årets julklapp enligt HUI. Och Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, tycker att det här är en rätt bra idé, som kan hindra oss att ständigt plocka fram telefonen.
"Mobilen har under det senaste decenniet gett upphov till den kanske snabbaste beteendeförändringen i människans historia", skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, och det håller Sissela Nutley med om. Valet av "årets julklapp" tyder på att vi börjar reflektera kring vårt eget mobilanvändande, säger hon, och menar att lådan kan höja trösklarna mot varenda liten instinkt vi har att plocka upp mobilen. Hon berättar om forskning som visar att vår koncentration kan öka alltmer ju längre ifrån oss vi lägger telefonen. Och vi behöver också pauser där vi inte gör någonting alls, vilket mobilen kommit att förhindra, säger Sissela Nutley. I veckomagasinet möter vi också Anna-Maria som förlorade sitt barn i graviditetsvecka 42, när hon deltog i studien som visar just att risken kan minska om förlossningen sätts igång tidigare. Vi hör om den nya konstgjorda "huden" som kan ge förstärkande känselintryck till virtual reality, om studien som visar att musik är sig kanske överraskande lik över hela jorden, och om hur olika genetiska lösningar kan ge skilda fjärilsarter snarlika färgteckningar. Barn världen över rör sig för lite, och så tar vi en titt på den nya trenden bland elitidrottare att äta vegansk kost.Programledare Lena Nordlund. -
Att dansa kan hjälpa många människor till ett friskare liv. Vi besöker en workshop i Stockholm för personer som jobbar med dans och hälsa för att få reda på var forskningen står.
I Veckomagasinet hör vi också om de första fallen där människor smittats av zikavirus i Europa, och om hur skolbarns brister i svenska språket skulle kunna minskas. En utdöd jättemänniskoapa visar sig genom ny proteinanalysteknik vara närmast släkt med orangutangen, isbjörnar stör polarforskare på en plats där de inte riktigt skulle förväntas, och i Norge öppnas ett nytt fältlaboratorium för forskning om hur klimatskadlig koldioxid bäst begravs och hålls kvar i underjorden. Och så var det det där med kannibalmyrorna i den övergivna atombunkern från kalla kriget... Programledare Lena Nordlund. -
Marinarkeologer har hittat två skeppsvrak utanför Vaxholm som de tror kan vara regalskeppet Vasas systerskepp. För ytterligare tre stora krigsfartyg byggdes vid samma tid och de seglade bättre än sin världsberömda föregångare.
Äpplet, Kronan och Scepter hette de tre skeppen som deltog i strider på 1600-talet och som när de tjänat ut sänktes avsiktligt. Den ungefärliga platsen har varit känd men de har varit svåra att dyka efter. Nu har bärgningen påbörjats och både utforskandet och fynden ska visas på ett nytt museum i Stockholm. I Veckomagasinet hör vi också om en soldat som fått ett nytt underliv transplanterat från en avliden donator, om en kvinna med medfött skydd mot Alzheimer som väcker hopp om nya behandlingsformer, och om försök att rädda en nästan utrotad noshörningsart genom provrörsbefruktning. I Indien bidrar bönder som bränner sina åkrar till smoggen, men kanske kan nya metoder minska luftföroreningarna, och i Älvkarleby vill forskare rädda ålar från att dödas i vattenkraftverk, med hjälp av ridåer av luftbubblor. Och så möter vi hjärnkirurgerna som ska ta med sina uttjänta skallborrar till kolleger i Ghana och Nigeria.Programledare Annika Östman. -
För barn som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar finns det vissa saker som är extra viktiga, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.
Eget inflytande och goda relationer med bägge föräldrarna är viktiga faktorer för att växelvis boende ska fungera bra för barn, enligt avhandlingen.Veckomagasinets reporter Agnes Faxén träffar Sigrid och Edith som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar. De säger att det fungerar bra fast det är på olika sätt hemma hos mamma och pappa.Det har talats en hel del om skogsbränderna i Kalifornien den här veckan. Men visste du att du bör vårda din gräsmatta om du vill ha skydd mot skogsbränder?Hör också om att träna gåfotboll som pensionär och om en rättegång mot oljebolaget som anklagas för att ha mörkat tidig kunskap om klimatförändringar.Programledare: Annika Östman -
En ganska okänd men glamourös del av den svenska klädhistorien vill hon lyfta fram ur svenska garderober, modevetaren Susanna Strömquist. Gömda och kanske glömda plagg från NK:s franska damskrädderi efterlyses.
Det franska damskrädderiet fanns på varuhuset från 1900-talets början fram till 1966 och är i fokus när Susanna Strömquist nu ska skriva en bok om hur franskt haute couture-mode kom till Sverige. Under veckan har hon tillsammans med textilkunniga personer från Nordiska museet samlat in kläder och historier i Stockholm, och härnäst i Göteborg.I veckomagasinet besöker vi också önationer i Stilla havet där fetmaepidemin ger följdsjukdomar som leder till att många tvingas amputeras, och så hör vi om den nya kvantdatorn som visar sig överlägsen traditionella superdatorer. Forskare vill förbättra den dåliga kunskapen om hur mycket det snöar på den tibetanska högplatån, något som är viktigt för att förstå hur klimatförändringar kan påverka vattentillförseln för miljarder asiater. Världens daggmaskar har kartlagts, men vår reporter hittar inga i marken i Umeå, och USA funderar på att importera en insekt för att stoppa en främmande insekt som redan etablerar sig.Programledare: Lena Nordlund. -
Massage och beröring kan vara mer effektivt än läkemedel för att lugna en person som drabbats av demens, visar en omfattande översiktsstudie. Vi besöker ett demensboende som satsar mycket på mänsklig kontakt.
Demensboendet i Kallebäck i Göteborg satsar mycket på att använda mänsklig kontakt för att minska oro och ångest och vi möter Bibbi-Lou som uppskattar när sjuksköterskan Anki Hansson ger henne handmassage.I Veckomagasinet hör vi också om att barnadödligheten i världen minskat, och om årets ekonomipris till Nobels minne som belönar forskning mot fattigdom. Vi besöker en nobelpristagare i medicin som inte drar nytta av sina egna upptäckter när han springer maraton, och så hör vi hur det låter när artificiell intelligens komponerar keltisk folkmusik och om vad som händer i hjärnan när vi får gåshud av musik. Vi ställer frågan om hur viktigt det är att ordet "forskning" finns med i titeln på den ansvariga EU-kommissionären, och så minns vi mannen som gjorde den första rymdpromenaden.Programledare: Lena Nordlund. -
Årets Nobelpriser har tillkännagetts och bland de naturvetenskapliga priserna framkallade kemipriset extra glada reaktioner under Kungliga vetenskapsakademiens presskonferens.
Många har tippat i flera år att kemipriset skulle gå till utvecklingen av litiumjonbatterier. Och i år var det dags. De här uppladdningsbara batterierna finns överallt omkring oss. I mobiltelefonen du har i fickan, datorer, elcyklar med mera.En svensk batteriforskare vi har träffat förklarar hur mycket bättre litiumjonbatterierna fortfarande kan bli.Sedan undrar vi också när astronomerna kommer att hitta en tvilling till jorden ute i rymden. Eftersom fysikpriset i år delvis handlar om främmande planeter.I programmet får du också reda på varför franska bönder tänder eldar för att visa sin ilska, hur en bakteries rörelseorgan är uppbyggt och vad som döljer sig under tinande glaciärer.Programledare: Björn Gunér -
Hur omvandlas rörelseenergin från en ansatsen till energi som får en stavhoppare att komma sådär högt upp i luften? Vi frågade stavhoppsstjärnan och fysikstudenten Angelica Bengtsson.
Det är nog många som har fascinerats av bedriften den svenska stavhopparen Angelica Bengtsson gjorde i friidrotts-vm i Qatar. Efter att först ha brutit av en stav satte hon sedan svenskt rekord i nästa hopp.Men frågan är hur ofta åskådarna tänker på hur mycket fysikvetenskap som ligger bakom just den här grenen av friidrott. Enligt Angelica Bengtssons egna ord är det något som hon själv gillar att nörda ner sig i.Den här veckan har Vetenskapsradion också uppmärksammat att det är tio år sedan svininfluensan drog över världen och det infördes massvaccinering i Sverige. Men hur ser det ut med beredskapen inför framtida globala sjukdomsutbrott?Dessutom hör du om en ny sorts aluminiumbatterier, omfattningen av handel med ryggradsdjur och allvarliga effekter av e-cigaretter i USA.Programledare: Lena Nordlund -
Rörelsen med de globala skolstrejkerna med Greta Thunberg i spetsen uppmanar på fredagen även vuxna att demonstrera för klimatet. Flera forskare har hakat på uppmaningen.
Vår reporter Gustaf Klarin träffar ett gäng forskare från Sveriges lantbruksuniversitet för att höra vad som har fått dem att gå ut på klimatdemonstration. Betyder det något särskilt att just forskare höjer rösten på det här sättet?Vi sammanfattar också kort den nya IPCC-rapporten om haven och all världens is och snö. Den som sedan vill ha ett vardagsnära exempel på hur komplexa klimatförändringarnas effekter kan vara, kan åka till Schweiz. Där vill man nu bygga en vattenkraftsdamm på den plats där en bortsmält glaciär fanns tidigare.Och så visar det sig att småbarn fick dricka ur pipmuggar redan på järn- och bronsåldern. Arkeologer har hittat små lerkärl med mjölkrester i.Programledare: Lena Nordlund -
Bara några timmar innan isbrytaren Polarstern skulle åka iväg från nordnorska Tromsö med med en massa förväntansfulla forskare fick vår reporter Niklas Zachrisson följa med ombord.
Under expeditionen ska skeppet frysas fast i ett stort isflak och sedan driva med isen under ett år.Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet är en av de forskare som finns med ombord. Hon ska undersöka om det finns fisk på djupt vatten kring Nordpolen.En resa till Arktis är säkert en oförglömlig upplevelse. Men hur går det till när hjärnan ser till att glömma onödiga minnen? I programmet hör vi också om en ny studie som ger svar på det.Vi hänger också med sjundeklassare på tekniska museet i Stockholm för att få reda på vad en ingenjör gör.Och så har norska marinbiologer lyckats ta reda på vad det är för mystiska gelébollar som har flutit omkring i svenska och norska hav.Programledare: Lena Nordlund -
I veckan har det diskuterats om nya misstankar om forskningsfusk på KI, Karolinska institutet. Och så har forskare lekt kurragömma med råttor.
Karolinska institutet har återigen utretts och ansetts ha agerat oredligt i forskning, alltså fuskat med forskning. Den här gången handlar det om bildmanipulationer vid grundforskning bland annat kring östrogen och bröstcancer.Det här fick prorektorn Karin Dahlman-Wright att avgå under måndagen. Men olika instanser bedömer allvaret av det påstådda fusket på olika sätt.Förutom att titta närmare på turerna kring det här uppmärksammar vi att labbråttor gillar att leka kurragömma. Ofta hör man ju om labbråttor som deltar i olika medicinska experiment. Men den här gången har forskare istället lekt kurragömma med råttor. för att studera beteendet lek.Hör också om vilken forskning det har rapporterats mest om i svensk press och varför det finns ett stort problem inom kosmologin. Och så har årets IgNobel-priser presenterats för vetenskap som först får dig att skratta och sedan tänka efter.Programledare: Annika Östman - もっと表示する
