Predrag Petrovic Podcasts
-
Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic.
Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter.
– Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic.
Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara – läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor.
– Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.
– Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon.
Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf.
Programmet sänds direkt.
-
Varför räcker det inte att vara snabb och teknisk för att vara en bra fotbollsspelare? Spelar den kognitiva förmågan och särskilt de exekutiva funktionerna också en roll? Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic förklarar hur exekutiva funktioner påverkar framgångsrikt beteende både på fotbollsplanen och i en stridssituation -och kanske t.o.m. hur vi hanterar sjukdom. Musik: Karl Thunell. Programledare: Mats Lekander och Evelina Thunell.
-
Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren.
Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?
– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck.
Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.
Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.