Episoder
-
Sjukvårdsministern om informationsplikt, vårdplatsbrist och digitala vårdappar och om varför privatpersoner kommer behöva betala mer ur egen ficka för läkemedel nästa år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av stridsfrågorna i tidösamarbetet är informationsplikten, det som kritiker kallar angiverilag, att anställda inom myndigheter och kommuner ska bli skyldiga anmäla till polis eller Migrationsverket om de i arbetet möter personer som saknar tillstånd att vara i Sverige.
Kristdemokraterna och Liberalerna vill att det ska bli undantag från informationsplikten inom vård och skola medan Sverigedemokraterna inte vill ha några undantag. Så hur ska de komma överens? Om två veckor, den 29 november kommer utredarens förslag.
”Jag tycker det är rimligt att vi har en utredning som från början talar om att det finns ömmande värden, och sjukvården är utpekad.”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarsberg Johansson i Ekots lördagsintervju.
Två tusen vårdplatser fattasUnder flera år har det varit stor brist på vårdplatser i svensk sjukvård. Enligt Socialstyrelsens senaste mätning så fattas över två tusen vårdplatser. Det leder till överbeläggningar, långa köer och en tung arbetsmiljö för personalen.
I år väntas regionerna gå med tolv miljarder kronor i underskott enligt SKR – så hur ska de har råd att få fram fler vårdplaster? Acko Ankarsberg Johansson säger att regionerna behöver förbättra arbetsmiljön för att personalen ska stanna i sjukvården så att sjukhusen ska kunna hålla fler vårdplatser öppna.
”Den inriktning jag ser från regionerna nu är ju att de verkligen försöker få till fast anställda, de premierar arbetsmiljöåtgärder och det tycker jag är helt rätt väg att gå”, säger Acko Ankarberg Johansson.
Mer ur egen ficka för medicinerUnder de senaste två åren har statens utgift för de läkemedel vi köper på apotek ökat med tjugo procent. Högkostnadsskyddet innebär att man som privatperson får rabatt när man kommit upp i en summa på 1 425 kronor och efter 2 850 kronor är det medicinen helt subventionerad.
Nu vill regeringen ändra nivåerna i högkostnadsskyddet från nästa år så att den som hämtar ut medicin på apoteket får betala mer själv. Höjning kommer vara större än den årliga uppräkningen för inflationen. Acko Ankarberg vill inte säga hur mycket högkostnadsskyddet kommer att höjas, men enligt statsbudgeten ska staten dra ner mer än halv miljard kronor på högkostnadsskyddet nästa år och över två miljarder kronor 2026.
”Vi kommer nog alla behöva betala mer för läkemedel”, säger Acko Ankarberg Johansson.
Gäst: Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister
Programledare: Erika Mårtensson
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 november 2024.
-
Hör Anders Egelrud VD för Stockholm Exergi i veckans lördagsintervju, om utmaningarna med koldioxidlagring, oron för att omställningen går för långsamt och de höga fjärrvärmepriserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här i Sverige är fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi ett av de som nu står i startgroparna för att på allvar satsa på Bio-CCS - som innebär att de eldar biomassa - restprodukter från skogsindustrin - och i den processen skiljer de ut koldioxiden för att sedan lagra den i marken.
Anders Elgerud som är VD för Stockholm Exergi storsatsar nu på den nya tekniken. Nu i höst fick företaget tillstånd för att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för att fånga in biogent koldioxid - så kallat Bio-CCS - och lagra den i marken istället för att släppa ut den i luften.
Men är koldioxidlagring verkligen räddningen för klimatet - eller innebär metoden tvärtom att vi anstränger oss mindre för att få ner de totala utsläppen?
”Vi säger inte att det här är den enda lösningen för att nå klimatmålen. Det är många pusselbitar för att vi ska nå klimatmålen. Det första och viktigaste är att alla företag reducerar sina fossila utsläpp och där har vi fortfarande en lång väg att gå i många sektorer. Det andra är att vi måste titta på olika former att också ta bort koldioxiden, för vi har en stor skuld också om vi ska nå tvågradersmålet. Det kommer kräva koldioxidinfångning i stor skala i världen annars är vi inte i närheten av "tvågradersmålet”, säger Anders Egelrud.
Den gröna omställningenDen senaste tiden har flera företag i den gröna industrin drabbats av bakslag - bland annat batterifabriken Northvolt står inför ekonomiska utmaningar- och LKAB har pausat sin produktion av fossilfritt stål i Kiruna. Det har inte påverkat investeringsviljan till Stockholm Exergi, men Anders Egelrud blir ändå påverkad:
”Att den gröna omställningen inte sker gör mig orolig, för den är otroligt viktig”, säger han.
Bakslagen har lett till flera ifrågasatt om staten verkligen ska vara med och stötta bolagen. Men enstaka bakslag från inte bli en förevändning för att staten drar sig tillbaka, menar Egelrud. Staten måste vara långsiktig i sina stöd om den gröna omställningen ska bli av, menar Anders Egelrud:
”Tittar vi historiskt är det mycket av den industri som vuxit fram som initialt har haft stöd av olika slag. Tittar vi på fossilindustrin i Europa idag så får den 50 miljarder euro i stöd årligen - så då kan man jämföra med de stödpaket som gått till Northvolt och grönt stål som väldigt, väldigt små.”
Omvänd auktionAnders Egelrud talar också i egen sak - även Stockholm Exergis satsning på koldioxidinfångning behöver statliga stöd.
Just nu pågår en så kallad omvänd auktion - där de företag som kan samla in mest koldoixid för minst pengar kommer att få dela på 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Ett statligt stöd tillsammans med privata investeringar och stöd från EU:s innovationsfond är en nödvändighet för att satsningarna överhuvudtaget ska bli av, säger Egelrud.
”Vi är beroende av den här triaden av investeringar till vår anläggning. Får vi ihop triaden kan vi göra investeringen, faller någon av delarna bort kommer vi inte gå till ett investeringsbeslut”.
Gäst: Anders Egelrud, VD Stockholm Exergi
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Daniel Värjö, reporter Klotet
Producent: Marie Nilsson Boij
Tekniker: Heinz Wennin -
Mangler du episoder?
-
Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.
Sänkt skatt på snus
Den första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.
– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.
För mycket fokus på skärmtid
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.
Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.
– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..
– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.
Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat
I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.
I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget bruk
Folkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:
– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon.
– Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.
Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsaProducent: Pontus Håkansson
Tekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in 1 november 2024.
-
Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.
Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”
Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:
-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möjlighet att stänga av supportrar. Klubbarna gör väldigt olika och jag tycker att de borde ha ett mer gemensamt förhållningssätt så att de själva portar fler som inte sköter sig, säger Jakob Forssmed.
Idrottsministern tycker också att klubbarna själva behöver bli bättre på att stoppa att pyroteknik överhuvudet kommer i in på arenorna. Regeringen utreder nu bland annat ökade möjligheter för arrangörerna att använda kameraövervakning - och skärpta straff för de som stör ordningen på matcherna.
Tung kritik mot fritidskortRegeringen har föreslagit att föräldrar till barn mellan åtta och 16 år ska kunna få fem hundra kronor per år i bidrag till idrotts- eller kulturaktiviteter. Familjer som får bostadsbidrag ska kunna få två tusen kronor per år. Reformen ska införas nästa höst.
Men många av remissinstanserna har riktat tung kritik mot förslaget, bland annat för att nära en tredjedel av pengarna i satsningen kommer att gå till administration. Den allvarligaste kritiken, från bland andra från Brottsförebyggande rådet, handlar om att pengar riskerar att hamna i fickorna på kriminella eftersom de föreningar som ska kunna ta emot pengar från satsningen inte kommer att kontrolleras i tillräcklig mån.
Försäkringskassan påpekar i sitt remissvar att ”den föreslagna konstruktionen inte kan säkerställa att det inte kommer att ske missbruk eller göras felaktiga utbetalningar”. Men Jakob Forssmed håller inte med.
”Alla föreningar i Sverige som kommer att få bidrag framöver kommer att behöva leva upp till demokrativillkor och de kommer att granskas av respektive bidragsutbetalande myndighet, det kommer att finnas en särskild stödfunktions hos Centrum mot våldsbejakande extremism för att säkerställa att man inte betalar ut pengar till den typen av organisationer.”, säger Jakob Forssmed.
Gäst: Jakob Forssmed (KD), social- och idrottsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.
-
Nya utbildningsministern Johan Pehrson om tidösamarbetet, om vinststopp för friskolor och om varför Liberalerna inte kommer att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår efter nästa val.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vid Ulf Kristerssons regeringsombildning i september fick Johan Pehrson och Mats Persson byta ministerposter med varandra och Johan Pehrson blev utbildningsminister.
Sedan Pehrson blev partiledare 2021 har Liberalerna svängt i sin syn på friskolor och deras vinster. Flera skärpningar är på gång. Regeringen utreder bland annat vinstförbud för friskolor under under de första åren, högre kvalitetskrav och sanktioner för skolor som bryter mot dem och en ny skolpengsnorm.
Öppnar för vinststoppJohan Pehrson menar att svenska skolan dras med problem som byggts upp under decennier som resultat av kommunaliseringen, införandet av målstyrning och New public management och friskolereformen:
”Och det är klart att den här cocktailen ihop blev giftig för skolan och kunskapsuppdraget och ledde till att vi gick ifrån det som en gång kanske var en skola i världsklass till att inte vara det utan snarare präglas av fallande kunskapsresultat. Och vi har elever som faktiskt riskerar att vara funktionella analfabeter när de lämnar nian. Där krävs det både återreglering, skolpengsnorm så att man får mer likvärdighet över landet och att man tar ett krafttag mot friskolornas förutsättningar att prioritera vinst framför kunskap”, säger Johan Pehrson.
I en artikel i Svenska Dagbladet sade Johan Pehrson häromdagen att han inte utesluter vinststopp. I Ekots lördagsintervju upprepar han att det skulle vara ett sista alternativ, om regeringens reformer inte skulle ge resultat.
Skolböcker i varje ämneJohan Pehrson vill att det ska skrivas in i skollagen att alla elever ska ha rätt till en lärobok i varje teoretiskt ämne. ”Kunskapen markeras bättre med en skolbok som man kan läsa i och lösa uppgifter i.”, säger Pehrson. Förslaget driver han som liberal men det är inte förankrat hos de andra tidöpartierna, precis som idén om vinststopp som sista utväg, som inte heller har stöd hos SD, M och KD.
Kommer inte släppa fram SD i regeringLiberalerna var först emot ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna men när halva mandatperioden nu gått säger Johan Pehrson: ”Det går ganska bra, samarbetet, vi angriper en rad stora samhällsproblem”.
Sverigedemokraterna säger att de kommer att kräva att sitta med i regeringen om tidöpartierna återigen får majoritet efter nästa val. Liberalerna har ett landsmötesbeslut om att inte samregera med Sverigedemokraterna. De kommer inte heller att släppa fram en regering där SD ingår, säger Pehrson. Vad ska de göra istället?
”Det är två år kvar till valet, mycket hinner hända faktiskt. Vi arbetar för att den här regeringen ska få fortsatt stöd. Sen måste ju vi förhålla oss efter valet till vad andra partier säger. Men vi kommer inte släppa fram Sverigedemokraterna i regeringsställning.”, säger Johan Pehrson.
Gäst: Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och utbildningsminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor UbeiraProgrammet spelades in fredag den 18 oktober 2024.
-
Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.
Halvtid i mandatperiodenNär Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.
Inflytande över tillsättningarTidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?
”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.
Åkessons bröllopAvslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.
”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.
Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.
Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.
-
Petra Lundh om gängens samarbete med främmande makt, om färre skjutningar och högre uppklaring, och om varför hon tycker att vi behöver ändra det tillitsbaserade samhället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Petra Lundh efterträdde Anders Thornberg som rikspolischef i december i fjol. Hon har en bakgrund som domare, riksåklagare och hovrättspresident för Svea hovrätt. Hon har också varit regeringens utredare för en rad av de straffskärpningar som genomförts under senare tid.
På frågan om hur mycket det har kliat i fingrarna på henne att förändra polisens arbete när hon betraktade det från domarhåll svarar hon: ”Ganska mycket, kan jag säga.” och hon nämner bland annat att polisen måste bli vassare på att hantera vardagsbrott som relationsbrott, bedrägerier och stölder.
”Där har vi haft svårt att mäkta med det eftersom den grova brottsligheten har tagit kraft. Men nu har vi ju tagit ett rejält grepp om det där och försöker verkligen. För vi måste mäkta med två saker samtidigt, det kan inte bara vara de grova brotten utan även det här mellanskiktet, det handlar inte minst om samhällskontraktet och annat, tillit till myndigheter.”, säger Petra Lundh.
Attentaten mot Israels ambassaderI veckan attackerades Israels ambassader – både i Stockholm och i Köpenhamn, och enligt åklagare finns en koppling mellan de två dåden. Enligt Säkerhetspolisen finns det också tecken på att det kan finnas kopplingar till Iran.
Enligt uppgifter från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad så ska attentaten ha utförts på uppdrag av Foxtrot-nätverkets ledare Rawa Majid som enligt Mossad nu är agent för Iran. Rikspolischef Petra Lundh betonar att ingenting är bekräftat än.
”Så vi vet ju inte det än. Men skulle det vara så så visar ju det på allvarligheten som vi har i det här landet, nu är det inte bara gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet utan nu kan det vara annat också som ligger bakom. Då är det klart att det är en oerhört allvarlig situation vi har”, säger Petra Lundh.
Färre skjutningar och större uppklaringAntalet dödliga skjutningar ser ut att minska i år – efter rekordhöga nivåer under fler år. Enligt Polismyndighetens statistik har polisen också blivit bättre på att klara upp de grova gängbrotten. Enligt Petra Lundh har uppklaringen ökat från runt 20 till över 70-80 procent på kort tid.
När Polismyndigheten nu talar om ökad uppklaring handlar det om andelen ärenden som redovisas till åklagare. Sedan är det inte säkert att ärendena leder till fällande domar, något som kan ta flera år. Så hur säker är rikspolischefen på att de höga uppklaringssiffrorna kommer att stå sig?
”Nej, vi kan inte garantera, det är ju åklagare som driver det här. Och vi får säkert inte fällande domar i alla mål som drivs, men får vi det i de allra flesta, som vi får nu, så får vi vara nöjda. Men det här är ju för att kunna visa rent statistiskt att det går upp, för annars skulle vi få vänta i ytterligare ett par år.”, säger Petra Lundh.
Gäst: Petra Lundh, rikspolischef
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för polisiärt arbete vid Malmö universitet.
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina FagerbergIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 4 oktober 2024.
-
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.
Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav.
”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen”, säger Peter Kullgren.
Skogen och kolsänkanEnligt EU:s klimatpaket Fit for 55 ska behöver kolsänkan i svensk skog och mark öka med tio procent till 2030, men just nu minskar den istället. Flera myndighetsrapporter har föreslagit att man inför olika typer av incitament för skogsägare att begränsa avverkningen för att snabbt kunna öka kolsänkan. Men landsbygdsministern är inte öppen för några sådana förslag:
”Det aktiva skogsbruket är det absolut bästa långsiktigt för klimatet, den växande skogen där vi använder träet.”, säger Peter Kullgren.
Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Kommentar: Annika Digréus, miljöreporter på Ekot
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredag den 27 september 2025.
-
Finansminister Elisabeth Svantesson om varför regeringen sänker skatten mest för höginkomsttagare och om hur Sverige ska klara EU:s klimatmål till 2030.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan lämnade finansminister Elisabeth Svantesson över förslaget på nästa års statsbudget till riksdagen. Av 60 miljarder i reformutrymme läggs 28 miljarder på skattsänkningar.
”Vi har lågkonjunktur och vi har bekämpat inflationen, då kan vi också öka trycket och vi kan se till att öka efterfrågan i ekonomin genom skattesänkningar. Men det handlar också om att stärka hushållens köpkraft”, säger Elisabeth Svantesson.
Sveriges har just nu den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin. Regeringen räknar med att deras skattesänkningar och arbetsmarknadsåtgärder ska leda till sex tusen fler sysselsatta. Kritiker menar att regeringen borde satsa mer för att få ner arbetslösheten. Elisabeth Svantesson säger att det viktigaste är att vända konjunkturen, satsa på utbildning och yrkesutbildning och jobba med stöd till den som stått länge utanför arbetsmarknaden.
”Det handlar om språket, alldeles för många kvinnor som har invandrat till Sverige kan inte prata svenska. Det leder till att deras barn – många går inte på förskola – nästan inte kan prata svenska när de kommer till skolan. Allt det där, cementerat utanförskap, som vi nu tar tag i, det kommer inte gå snabbt men vi gör det väldigt fokuserat, med språket, med utbildning men också, rätt så snart, med en stor bidragsreform som gör att man måste vara aktiv och att det aldrig ska löna sig för en familj lika bra att vara hemma som att föräldrarna tar ett jobb.”, säger Elisabeth Svantesson.
Långt kvar till EU:s klimatmålEnligt budgetens klimatredovisning kommer regeringens politik på området – som sänkt bensinskatt, sänkt flygskatt, förändrad reduktionsplikt och klimatklivet – att minska klimatutsläppen med 1,5-1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2025 och 2030. Samtidigt beräknas Sveriges utsläpp öka med 3-4 miljoner ton i år. Enligt regeringen kommer Sverige ändå att klara EU-målet om minskade utsläpp från bland annat inrikes transporter (ESR) till 2030.
Men i klimatredovisningen står också att Sverige kan missa klimatmålet om ökat kolupptag i skog och mark (LULUCF-förordningen) med hela 19 miljoner ton koldioxid till 2030. Regeringen har inte kommit med förslag på hur kolupptaget i skog och mark ska öka så kraftigt som förordningen kräver.
I budgeten finns pengar avsatta för att Sverige ska kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder på sikt. Men enligt Elisabeth Svantesson har regeringen inte bestämt om man ska gå den vägen. Hon hänvisar till den parlamentariska Miljörådsberedningen som ska ta ställning till hur Sverige ska göra för att klara åtaganden i LULUCF-förordningen.
”Det vi är enade om är att vi ska nå målen, vi har lite olika vägar mellan olika partierna hur vi gör det, men de ska nås”, säger Elisabeth Svantesson.
Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Katarina von Ardnt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Joachim PerssonIntervjun spelades in fredag den 20 september
-
Lawen Redar som tagit fram förslag på ny S-politik vill bygga fler bostäder och riva nedgångna hus i utsatta områden och införa språkkrav och obligatorisk förskola för alla treåringar
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Socialdemokraterna pågår vad man kallar ”det största reformarbetet på decennier”, som ska leda till ny politik, bland annat ska ett nytt partiprogram tas fram.
Riksdagsledamoten Lawen Redar är partiets kulturpolitiska talesperson och leder den arbetsgrupp som tagit fram förslag för att minska segregationen i Sverige.
De 86 förslagen handlar bland annat om att kontrollera asylprocessen, avskaffa utsatta områden, stärka svenska språket och införa vinstförbud i skolan.
För att minska boendesegregationen vill hon bygga fler hyresrätter i välbärgade områden, rusta upp och bygga fler typer av bostäder i utsatta områden, och genomföra ”strategiska rivningar”.
”Det är samma process som man genomfört i Danmark, ingen familj har hamnat i bostadslöshet, man får ett alternativt, bättre boende.”, säger Lawen Redar.
Obligatorisk förskola från tre årStort fokus ligger på att stärka svenska språket bland barn till utrikes födda. Arbetsgruppen föreslår 30 timmars obligatorisk förskola i veckan från tre år för barn i utsatta områden och 15 timmars obligatorisk förskola från tre år för övriga barn i Sverige. Omsorgspersonal, tex förskolelärare, ska genomgå språktest och de som har för låg nivå ska få svenskundervisning på arbetstid.
”Politiken har ett ansvar för att vi har förskolor idag där det svenska språket näst intill har försvunnit.”, säger Lawen Redar.
Kräver skattehöjningarMånga av förslagen är kostsamma och Lawen Redar har sagt att de förutsätter en annan skattepolitik och hon har nämnt en ny fastighetsskatt för att finansiera reformerna.
”Det har varit en annan arbetsgrupp som har tittat på skattepolitiken, men ja, reformförslagen innehåller siffror och det är inskickat till partistyrelsen”, säger Lawen Redar.
Gäster: Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson, Socialdemokraterna
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina FagebergIntervjun spelades in på eftermiddagen den 12 september
-
Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.
”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombinerar det med att sätta press på personalen om att barnet inte får leka med pojkar på rasten, varje gång det sker så tycker jag det borde vara skäl för orosanmälan hos socialtjänsten, så att socialtjänsten verkligen kan gripa in. Så redan med dagens lagstiftning hade jag önskat att vi hade ingripit mer.”, säger Paulina Brandberg, som är jurist och arbetade som åklagare innan hon blev statsråd för två år sedan.
Delar av Liberalerna vill se ett slöjförbud för barn i förskola och skola. Paulina Brandberg säger att hon har förståelse för den ståndpunkten men att det skulle innebära svåra avgränsningsproblem.
25 döda i arbetsplatsolyckor
Förra året dog 63 personer på svenska arbetsplatser, det högsta antalet på över ett decennium. Hittills i år har 25 personer omkommit på arbetet. ”Det är ju en stor katastrof varje gång någon går till jobbet och sedan inte kommer hem. Det är något som vi från politikens sida på alla sätt ska se hur vi kan vara delaktiga i att få ner siffrorna.”, säger Paulina Brandberg.
Många av dödsolyckorna sker på byggarbetsplatser med många underentreprenörer. När regeringen tillträdde fanns ett färdigt utredningsförslag om att uppdragsgivare skulle få ett större ansvar för arbetsmiljön även hos underleverantörer, egenföretagare och plattformsarbetare. Men trots att två år gått har regeringen inte tagit några initiativ i den riktningen.
Gäster: Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades fredag den 6 september.
-
Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut?
”Dyrt att inte bygga kärnkraft”En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?
Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma SegeholmRÄTTELSE:
I den här intervjun säger Ebba Busch att Sverige i år beräknas betala åtta miljarder kronor för att nedreglera och balansera ut vindkraft. Korrekt är att pengarna går till att bland annat balansera och hantera incidenter inom alla kraftslag.
Rättelsen är gjord den 20 september 2024.Intervjun spelades in den 30 augusti 2024.
-
Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?
Ny kärnkraft eller inte?Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.
”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få en fossilfri elproduktion, men den måste vara teknikneutral och det innebär ju då att man inte slår undan mattan för det ena eller det andra energislaget. Och ja, då är vi beredda att ta det, men den diskussionen måste föras i den här typen av energisamtal, precis som vi gjorde med försvarsberedningen”, säger Muharrem Demirok.
Gäster: Muharrem Demirok, partiledare Centerpartiet
Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Martin Seipel
RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet säger programledaren felaktigt att nästa veckas gäst, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, är Vänsterpartiets partiledare.
Intervjun spelades in fredag den 23 augusti 2024. -
De rödgröna ökade och högersidan backade i EU-valet i Sverige, tvärt emot i resten av Europa. Vem röstade hur och varför? Statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson och Jenny Madestam analyserar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och leder Valforskningsprogrammet som genomför vallokalsundersökningarna tillsammans med SVT. Vid årets vallokalsundersökning svarade över 11 000 väljare på frågor om hur de röstat, hur de röstat tidigare och vilka frågor som de är viktigast för dem.
Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt ledarskap.Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Fabian Begnert -
Dagen före valet till Europaparlamentet bjuder Ekots lördagsintervju in till valspecial med EU-experter. Hur bör du tänka innan du lägger din röst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäster:
Magnus Blomgren, statsvetare Umeå Universitet
Annika Wäppling Korzinek, chef för EU kommissionen i Stockholm
Teresa Küchler, EU-korrespondent för SvD
Linda Berg, statsvetare Göteborgs Universitet
Programledare: Katarina von Arndt
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
Producent: Stina Fischer och Martina Lindwall -
Efter MP3-spelare, hörlurar och en affär i miljardklassen har techentreprenören Jens Nylander byggt ett AI-system som granskar slöseriet med våra skattemedel. Men han stannar inte där.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med hjälp av det egenbyggda AI-systemet har Jens Nylander under de senaste månaderna gått igenom drygt 60 miljoner fakturor hos kommuner, regioner och myndigheter och har hittat en mängd felaktigheter. Det kan handla om vänskapskorruption, långa, dåliga avtal eller direkta fel- och överköp och Nylander uppskattar svinnet i de offentliga finanserna till 90 miljarder kronor årligen.
Ska granska kriminella som mjölkar det offentliga på pengarJens Nylanders nya mål är att granska välfärdsbrott där kriminella lurar det offentliga på bidragspengar. Ett stort arbete eftersom Sveriges offentliga leverantörer omfattar nästan hälften av Sveriges alla aktiebolag. Det finns grupper av bolag som skickar in falska uppgifter i sina årsredovisningar för att passa mallen att kunna bli en offentlig leverantör eller plocka ut bidrag.
”Revisionsplikten togs bort för många år sen och i takt med det har man kunnat hitta på siffror i de här årsredovisningarna för att på olika sätt plocka ut bidrag. Men i bakgrunden av allt det här kanske det står helt andra huvudmän”, säger Jens Nylander.
Kontrollfunktionerna måste bli bättreFlera av de kommuner och myndigheter som hamnat under Jens Nylanders lupp säger att hans avslöjanden är korrekta. Men flera av de granskade tycker att han har dragit för stora slutsatser utifrån det material han haft att tillgå.
”Man ska komma ihåg att min kartläggning är lite tekniskt lagd. Den baseras på datauppgifter, mer än vad alla tycker och tänker.”
Enligt Jens Nylander måste kontrollfunktionerna bli bättre på att upptäcka det här systematiska utnyttjandet av systemet. Informationsdelningen mellan de offentliga aktörerna måste bli bättre anser han.
”När en offentlig aktör blivit lurad av en leverantör så känner de andra offentliga aktörerna till den uppgiften och kan avgöra hur dom ska hantera situationen. Men den typen av uppgiftsdelning finns inte idag”, säger Jens Nylander.
Vill använda AI-systemet till ny affärsidéGrunden till granskningen av det offentliga svinnet är att träna det egenutvecklade AI-systemet på att hantera stora mängder data. På sikt är tanken att systemet ska användas till något helt annat och siktet är inställt på en affärsdatabas som ska användas för att kreditvärdera företag.
På frågan om det är att utnyttja vårt offentliga öppna samhälle att bygga en kommersiell affärsidé med hjälp av allmänna handlingar svarar Jens Nylander att han ser uppenbara risker med att utnyttja offentligt material.
”När man publicerar hur man undviker system så kan det uppstå bolag och personer som utnyttjar det till fördel för sig själva”, säger han. Lösningen är bättre brandväggar inom det offentliga, men hur de ska kunna skydda sig nu när AI kan lura dem på nya sätt har techentreprenören inte något svar på.
Gäst: Jens Nylander
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Sven Carlsson
Tekniker: Maria Stillberg och Bizz Sjöblom
Producent: Stina Fischer -
Svenska Filminstitutets nya vd om den svenska filmens kris och framtid och om att hålla kulturen och politiken på armlängds avstånd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bakom sig har Anna Croneman en gedigen karriär inom film och TV, som filmproducent och senast som chef för SVT Drama. När hon nu tillträder som vd för Svenska Filminstitutet är det skakiga tider för svensk film.
Bryta dödläget i filmbranschenDen svenska publiken har svikit biograferna och vänt sig till streamingtjänsternas tv-serier, något som bidragit till krisen för svensk film. Men Anna Croneman tycker sig se att både publik och upphovsmän nu längtar tillbaka till filmen.
Skatt på streamingtjänster enda alternativet
”Den yngre publiken, alltså de under 30, ser lika mycket film idag som innan pandemin”, säger hon. Däremot ligger inte de svenska filmerna i topp hos biobesökarna och det är något som Anna Croneman vill ändra på. Hon efterlyser filmer med hög konstnärlig integritet som dessutom når en stor publik - även om just den kombinationen är svårt att få till.Regeringen har tillsatt en filmutredning som ska föreslå en uppdaterad filmpolitik. Det Anna Croneman hoppas mest på är att den ska resultera i ett större anslag till Svenska Filminstitutets budget. Sverige ligger långt ner på listan över länder när det gäller statlig finansiering av filmproduktion.
”Det är klart att det är jättesvårt att satsa sig ur ett dödläge utan att ha resurser. Så den där finansieringsfrågan är kolossalt viktig”, säger Anna Croneman.För att säkra finansieringen av filmproduktion har flera länder, däribland Frankrike och Danmark, infört en kulturavgift för streamingbolagen - den så kallade Netflix-skatten. Anna Croneman tycker att Sverige borde överväga att gå samma väg.
Inget prat om jämställdhet i enskilda verk
”Hittills är det det enda alternativet som existerar. Och jag tycker att det är rimligt att de som visar svensk film också ska vara med och bidra till den allmänna infrastrukturen, det vill säga talangutveckling och utbildning för filmarbetare”, säger hon.Från och med 2017 har staten hela ansvaret för den nationella filmpolitiken. I riktlinjerna finns sju övergripande mål för Svenska Filminstitutet.
Anna Croneman anser att den statliga filmpolitiken ger Filminstitutet förbättrade möjlighet att planera självständigt, men hon ser också risken att de politiska målen blir sakfrågor för branschen. Ett exempel på detta var Filminstitutets tidigare vd Anna Serners satsning på jämställdhet. Något som Anna Croneman tycker fick för stort fokus. Man hamnar lätt i problem när man pratar om jämställdhet i enskilda verk. Jämställdhet i branschen är viktig, men fokus ska ligga på filmen och innehållet, säger Anna Croneman.
-
Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.
”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”
Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.
”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.
En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.
Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.
”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.
Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.
”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.
From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel.
På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara.
”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning.
Gäst: Nooshi Dadgostar
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén
Tekniker: Ludvig Matz
Producent: Stina Fischer -
Amanda Lind, Miljöpartiets nya språkrör om Israel i Eurovision, tillväxt, reduktionsplikt och om varför nästan var tredje svensk ogillar dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Amanda Lind är en politisk veteran med bakgrund som kultur- och demokratiminister. För två veckor sedan valdes hon till nytt språkrör för miljöpartiet, men redan innan hon tillträdde väckte hennes uttalande om ett tak på tillväxt stor uppmärksamhet.
Israels medverkan i EurovisionLördagen den 11 maj står den israeliska artisten Eden Golan på Eurovisionscenen i Malmö. Vänsterledare Nooshi Dadgostar har tidigare sagt att hon inte tycker att Israel borde tillåtas delta. Den tidigare Kulturminister går inte lika långt
”Jag är kluven där, för att jag har ju sagt att vi politiker inte ska lägga sig i ett enskilt kulturevenemang. Och samtidigt så väcker ju det här väldigt mycket känslor och det är en väldigt svår situation i Gaza”, säger Amanda Lind i Ekots lördagsintervju.
Reduktionsplikten och priset vid pump
Regeringen Kristersson har tillsammans med Sverigedemokraterna sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent. Reduktionsplikt innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att på så sätt minska transportutsläppen.
Amanda Lind anser att reduktionsplikten behöver höjas igen, men vill inte att personer i glesbygden ska få högre bränslekostnader.
”Exakt hur vi utformar detta, det jobbar vi på och det måste vi titta på. Men att vi inte kan ha systemet exakt som det ser ut idag – fortsätta pumpa in fossila subventioner och sänka bensinkostnaderna lika på alla – och då också missa klimatomställningen”, säger Amanda Lind.
Nivån på tillväxten
Innan Amanda Lind tillträdde gjorde hon en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter där hon bland annat sa att ”en ständig tillväxt på en planet med begränsade resurser är inte möjligt” och ”om inte politiken går in och sätter gränser för den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att klara omställningen”.
I Ekots lördagsintervju säger hon att hon inte vill se en ”blind tillväxt”, men inte heller ett tak på BNP-nivån.
”Allt beror på vad tillväxten består i. Vad är det som växer?”, säger Amanda Lind
Gäst: Amanda Lind (MP)
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Helena Gissén
Tekniker: Joachim Persson
Producent: Pontus Håkansson och Stina Fischer -
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv är kraftigt emot förslaget om kortare arbetstid för att lösa dagens arbetsmiljöproblem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Striden om arbetstiden har blivit en het politisk fråga i Sverige. Allt fler röster höjs nu för att korta arbetstiden för att folk ska klara av att arbeta hela vägen. Men enligt Svenskt Näringsliv skulle det leda till lägre BNP-utveckling och sänkt välfärd.
Synnerligen dålig idéSvaret på frågan hur vi ska komma till rätta med stress och dålig arbetsmiljö handlar enligt Jan-Olof Jacke istället om att utveckla ledarskap och skapa mer flexibilitet på arbetsplatserna. Beroende på vilka parametrar som används finns flera sätt att räkna ut den totala tiden svenskar arbetar. Om man räknar med föräldraförsäkring, semester och helgdagar så ligger Sverige enligt Jan-Olof Jacke redan långt ner på listan över total arbetat tid.
“Om vi redan arbetar färre timmar per år än de allra flesta så är det en synnerligen dålig idé, om vi ska ta hand om alla utmaningar vi har framför oss, att vi skulle korta arbetstiden ytterligare.”
Mer statligt stöd till Sveriges kärnkraftJan-Olof Jacke har beskrivit sig som närmast besatt av frågan om Sveriges energiförsörjning och säger att vi behöver all fossilfri el vi kan få.
I juni kommer Svenskt Näringsliv med två rapporter om hur kärnkraften bör finansieras. Men redan nu säger Jacke att det kan krävas mer än de statliga garantier på 400 miljarder kronor som regeringen redan utlovat i Tidöavtalet för att en utbyggnad ska bli av. Detta trots att han tidigare sagt att kärnkraften bara ska byggas ut på marknadsmässiga grunder.Både Vattenfall och regeringen har flaggat för att det kommer att behövas mer stöd för att klara kärnkraftsutbyggnaden, men Jan-Olof Jacke är minst lika angelägen att vindkraften byggs ut snabbare och där tycker han inte att politikerna har gjort tillräckligt.
Oroad över ett mer protektionistiskt EU
Osäkerheten i omvärlden och pandemins efterverkningar har lett till att det talas mer om självförsörjning och ekonomiskt stöd till företag inom Europa - en industripolitik som av vissa betecknas som protektionistisk. Jan-Olof Jacke förespråkar jämnare spelregler när det gäller statsstöd inom EU. Han lyfter också fram att Sverige istället kan öka sin konkurrenskraft genom regelförenkling, kortning av tillståndsprövningstider och en utbyggnad av kompetensförsörjning och infrastruktur.
Gäst: Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Kristian Åström
Tekniker: Tor Sigvardson
Producent: Stina Fischer - Se mer
