Episoder
-
Under första kvartalet beställdes hela 222 MW nya turbiner, och fram till 2023 har det driftsatts totalt 16 251 MW vindkraft i Sverige. En kall vinterdag konsumeras cirka 24 000 MW, vilket innebär att vindkraft redan har stor påverkan på vårt energisystem. Men med målet att dubblera elproduktionen till 2045 behövs ännu mer. I veckans avsnitt av Energistrategipodden pratar vi med Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi, ger oss en inblick i hur det går för branschen och de mest aktuella frågorna just nu. Hur går det med tillståndsfrågorna? Vad händer med ersättningarna till kommuner och målkonflikterna kring havsbaserad vind? Går det tillräckligt snabbt? Vilka hinder måste överkommas och är kritiken mot branschen befogad? Få svar på dessa frågor och mycket mer i dagens avsnitt.
-
Enligt ellagen ska Svenska Kraftnät (SvK) tillhandahålla stödtjänster för balansering vilket innebär att de ska tillhandahålla marknaden med alla de verktyg som behövs för att kunna upprätthålla balans i näten med avseende på frekvens och spänning. Eftersom el behöver produceras samtidigt som den konsumeras har SvK utvecklat marknader på flera tidshorisonter för att hantera alla upptänkliga fall som kan ske på grund av variationen i produktion/konsumtion, eller störning av olika slag. Dessa marknader har växt i omfattning och kommit att bli en marknad som drar till sig fler och fler aktörer. Från att vattenkraften varit den som stått för balanseringen är nu både solpaneler, vindkraft, kraftvärme, industri och batterier med och budar med sin förmåga på de olika marknaderna. Samtidigt har dessa marknader blivit en större del av den allmänna diskussionen kring elnätet och dess mående. När vissa menar att systemet kommer kunna hantera med variabel produktion med alltmer styrbar efterfrågan så menar andra att baslast-produktion som producerar enligt planer är vad systemet behöver. Vad är det som gäller och kommer dessa marknader att behöva bli fler framöver? Hur ser utvecklingen ut i resten av Europa och hur sker gemensam utveckling? Anna Jäderström, avdelningschef på elmarknad hos SvK, är ständigt i ropet och kan med sin djupa förståelse av energisystemet räta ut många frågor och ibland missuppfattningar som råder kring elsystemet. Det här avsnittet är för dig som vill veta mer om vad som egentligen gäller när det det kommer till förutsättningarna för Sveriges elektrifiering.
För mer info, besök:
Stödtjänster och avhjälpande åtgärder | Svenska kraftnät (svk.se) -
Mangler du episoder?
-
Johan Svenningsson (vd för Uniper Sverige) har en intressant historia som spänner från trainee på ABB, tillverkning, RISE och Eon innan det blev Uniper. Han har alltså en lång erfarenhet från energibranschen och har sett de ur flera perspektiv. Uniper, som är delägare vid alla tre siter för kärnkraft i Sverige och med 74 vattenkraftstationer är en stor producent av planerbar kraft. Man äger också mycket reservkraft i Sverige, inte minst genom anläggningen i Karlshamn. Men, man är inställda på att ställa om sin verksamhet för ett helt fossilfritt system. En av de strategiska valen handlar om vätgas och dess roll inom transport och industri. Varför väljer Uniper den vägen och hur navigerar Johan den stormiga tid som sektorn, men även teknikerna i den går igenom. Vad är det för position de siktar på att ta på marknaden och vad behövs av politiken för att aktörer som Uniper ska kunna vara långsiktiga. Detta och mycket mer i dagens avsnitt med Johan. Mycket nöje!
-
Kopplingen mellan samhällets utveckling och elektrifieringen går genom våra svenska företag. Det är ett perspektiv som framhålls i alla energipolitiska debatter. Men vad tycker Teknikföretagen, som utgör den största delen av svenskt näringsliv, om politiken som förs och vilka krav som den framtida energimarknaden behöver möta? Miriam Münnich Vass är näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen och har, i förhållande till politiken, flera intressanta perspektiv på förutsättningen för en bra energimarknad och vad industrin själva kan göra för att förenkla den. Nu när frågan om kostnader för klimatmålen diskuteras, ser Teknikföretagen något annat än att vi ska behålla målen? Här får vi Teknikföretagens syn på omställningen.
Antwerpen-direktivet:
"The Antwerp Declaration for a European Industrial Deal" är en överenskommelse mellan ledare från nästan 20 olika industriella sektorer i Europa, vilket framfördes till bland andra den belgiska premiärministern Alexander De Croo och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Denna deklaration är ett resultat av ett industriellt toppmöte i Antwerpen och syftar till att stärka Europas industriella konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft mot ekonomiska utmaningar.
Letta-rapporten:
Enrico Letta har utarbetat en rapport om den europeiska inre marknadens framtid, vilken uppdragits av Europeiska rådet. Rapporten, som släpptes den 17 april 2024, är tänkt att ge en omfattande översikt av nuläget samt en vision för framtiden av EU:s inre marknad. Rapporten betonar vikten av att förnya inre marknaden i ljuset av dagens geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Den framhäver även behovet av att förbättra samverkan mellan offentliga och privata sektorer samt att stärka Europas strategiska autonomi, särskilt inom områden som försvar, telekommunikation, energi och finans. -
The need for development in power grids shares a fundamental theme universally: an increasingly strained situation for connections and significantly more flexibility required from customers. At the same time, societies face enormous investments in these networks, which will be challenging to accomplish in time if we are to meet our climate goals. Consequently, a great deal of innovation is now necessary to understand how power grids can benefit from improved management to not only increase production but also to correctly direct flexibility. How does one transition a power grid that has historically focused on maintenance and physical investments to one that embraces digitalization as a core competency? Jonas van den Bogaard, Digital Lead at Alliander, sees many changes ahead if the power grids are to meet this challenge. He has a clear vision of how we need to collaborate to develop the capabilities that future power grids will require to offer cost-effective and robust power systems.
-
De som har de största problemen har också de största anledningarna att fixa dem. För ur ett tillgänglighetsperspektiv är vi väldigt bortskämda med vårt elnät i Sverige. Nästan alltid tillgängligt och gott om möjligheter att ansluta, i alla fall om man jämför med många länder i Europa. Hur gör då de länder som har mycket större problem än vi, men ändå med en lika pressande agenda att ställa om? Därför söker vi oss utanför Sverige för att hämta inspiration. Den här gången finner vi det hos Alliander, en stor DSO i Nederländerna som använder Open Source för att snabba på utvecklingstakten i digtialiseringen av elnätet. Jonas van den Bogaard är Digital Lead hos elnätsbolaget med 3 miljoner abonnenter. Han ser framför sig en snar framtid med tusentals flexibla resurser och en mycket snabbare digital styrning av nätet. Allt för att klara av omställningen utan att behöva göra för stora investeringar.
-
I det här avsnittet pratar vi med Desirée Comstedt, ansvarig för utvecklingen av ny kärnkraft på Vattenfall. Sveriges energisystem kommer i framtiden behöva stå på tre ben. Ett av dem är vind- och solkraft, det andra är den flexibla vattenkraften och det tredje är den planerbara kärnkraften. Vi får höra hur Vattenfall tänker kring detta.
-
Ingrid Capacity startades 2022 men har sedan dess både hörts och setts. Som en av de mest aktiva projektutvecklarna av storskaliga batterier i Sverige är de på väg att skaffa sig en stor marknadsandel. Och det stannar inte där utan projekt är också igång både i Ukraina och Östeuropa. Till 2030 ämnar de ha 8 GW under förvaltning vilket gör att de måste lyckas hitta mycket kapital, rätt platser, ha lokal förståelse för lagstiftning och kunna ge bra prognoser om vart marknaderna är på väg. Ingrid Capacity är ett bolag som både vill vara bäst på att utveckla, bygga och förvalta storskaliga flexibilitetsresurser. Varför tar man ett så brett grepp? Vad kommer skilja de som lyckas från de som går under? Och hur ska de klara vikande marknadspriser? Nicklas Bäcker, strategichef på Ingrid, ger sina svar på varför det måste ske och hur han tror man blir framgångsrik.
OPEX - betyder operationella kostnader så som underhåll och förvaltning.
CAPEX - betyder kapitalkostnader som uppstår vid byggnationen av anläggningarna.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Redan nu finns flera V2G-modeller på marknaden och Volvo Cars kommer med sin första bil under året. Utvecklingen går snabbt för alla inser att batterierna i bilen kan göra mycket mer nytta än att bara transportera bilen. Elnäten är en sådan potentiell kund där bilarna kan vara till stor nytta för att möta olika typer av problem. Därför är det intressant att möta Therese Caesar, ansvarig för flexmarknadsutveckling på Göteborg Energi Elnät och diskutera deras pilotarbetet inom V2G med två väldigt insatta personer från Volvo Cars: Andreas Ropel (affärsutveckling och pilotansvarig) och Erik Gallon (produktchef för laddning och energifrågor). Hur kommer en V2G-affär att utvecklas och varför väljer man vissa tekniska lösningar. Om man inte vet hur affären kommer se ut, varken från elnätsbolaget eller bilbolaget, hur hanterar man tidspressen?
-
Hello tomorrow global summit är en årligen återkommande konferens som samlar forskare, entreprenörer och företagsledare inom techbranschen. Här diskuteras framtidens utmaningar, energiomställningen, hållbarhet och avancerad datavetenskap. Karolina Gahne, verksamhetsutvecklare på Stuns var där och vi passade då på att skicka med vår poddmick för att byta några ord med deltagare på plats. Häng med i fokusavsnitten av Energistrategipodden!
-
Hello tomorrow global summit är en årligen återkommande konferens som samlar forskare, entreprenörer och företagsledare inom techbranschen. Här diskuteras framtidens utmaningar, energiomställningen, hållbarhet och avancerad datavetenskap. Karolina Gahne, verksamhetsutvecklare på Stuns var där och vi passade då på att skicka med vår poddmick för att byta några ord med deltagare på plats. Häng med i fokusavsnitten av Energistrategipodden!
-
Hello tomorrow global summit är en årligen återkommande konferens som samlar forskare, entreprenörer och företagsledare inom techbranschen. Här diskuteras framtidens utmaningar, energiomställningen, hållbarhet och avancerad datavetenskap. Karolina Gahne, verksamhetsutvecklare på Stuns var där och vi passade då på att skicka med vår poddmick för att byta några ord med deltagare på plats. Häng med i fokusavsnitten av Energistrategipodden!
-
Vi blev nyfikna på det draget från Göteborgs Hamn att gå in som delägare i projekt Västvind, en havsbaserad vindkraftpark med en maxeffekt på 1000 MW. Eolus är huvudägare och ett företag som satsar på förnyelsebar produktion på flera ställen i Sverige och i andra länder. Frågan om Göteborgs springande effektbehov i och med industrins elektrifiering är lika välkänd som akut. Samtidigt har det varit mycket debatt bland närboende om projektet som delvis ligger inom kommunens rätt att åberopa veto kring. Hur tacklar Göteborg en sådan uppgift: ny produktion är alldeles avgörande för jobbet och ekonomin, men det ligger i en annans kommuns händer att säga ja eller nej. Viktor Allgurén, affärutvecklare på hamnen, förklarar symbolvärdet och tanken bakom investeringen i Västvind och Per Witalisson, vd på Eulos Vind ger sin bild av varför det skapar en win-win i projektet. Kan det här vara något att kopiera på andra ställen i landet där behoven är desamma?
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Om man ska tro effektkommissionen behöver vi investera 945 miljarder kronor i elnätet fram till 2045. Samtidigt är det många som höjer rösten kring hur möjligt det egentligen är givet bristen på komponenter, råvaror och kompetens. Hinner och kan vi verkligen bygga ut elnäten i den takt som behövs? Vad är alternativet?
Några som har svar på det är Plexigrid som är ett svenskt-spanskt bolag inriktat på att leverera mjukvara för databeredning och beslutsfattande för elnäten. Genom att kunna höja nyttjandegraden i elnäten från 10 till 20% så tror man sig kunna bespara 30% av investeringsbehovet i elnätet. Bara genom att det används bättre och smartare. Dessutom kan man minska risken för avbrott och göra dem mer resilienta. I det här avsnittet problematiserar bolagets affärsutvecklingschef Linda-Maria Wadman förutsättningarna, behovet och vilka förändringar som behövs i styrning för att verkligen få fart på digitaliseringen av elnäten.
Marknaden för digitala tjänster för elnäten växer mycket med många spelar från flera delar av värdekedjan som vill vara med. Olika länder i Europa har kommit längre än Sverige när det kommer till att skapa förutsättningar för sådana affärer. Det privata kapitalet har sett potentialen och investerar nu friskt i företag som kan lösa elnätens behov av mer komplexa avtal och hantering av näten. Den här europeiska trenden driver på för att elnäten ska ändra sin affärsmodell och ställer samtidigt krav på att myndigheterna ändrar förutsättningarna för den.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
De europeiska solcellstillverkarna står för ungefär 2 GW produktion, i jämförelse med de runt 50 GW som installerades på kontinenten förra året. Samtidigt har dramatiska prisnedgångar skett på paneler från nästan 30 cent/W till runt 11, vilket är under vad de kan producera för. Johan Lindahl, generalsekreterare för European Solar Manufacturing Council beskriver hur han ser att Kina agerar för att skapa dominans på marknaden och varför just Europa blivit så drabbat av den prisdumpning som sker. Frågan om vilken egen produktion vi ska ha är mycket en säkerhets- och leveranstrygghetsfråga men kräver, enligt Johan, att vi i Europa också har ett regelverk som skyddar vår inhemska produktion. Det är ett antal skakiga år som väntar solcellsbranschen.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Projekten kring e-bränslen blir allt fler, och nya aktörer kliver fram för att fånga värdet av att kombinera en grön kolatom tillsammans med vätgas och på så vis tillhandahålla förnyelsebart sjöfartsbränsle. Snart har varenda stad med kraftvärmeverk och hamn ett eget e-bränsleprojekt. Vi stämmer av hur det går för branschen med Tomas Stenhede som är senior rådgivare på Liquid Wind. Vad betyder det att de sålt sitt första projekt till Örstedt, vad behövs för de 300 båtar som redan är beställda och vilka incitament behöver branschen? Allt detta i dagens podd.
-
Ngenic är en aggregator som sysslar med styrning av värme. Eftersom det i många fall berör värmepumpar är frågan såklart också kopplat till elmarknaden. Om 40% av vår energi används för uppvärmning av olika fastigheter, och de dessutom kan regleras ganska mycket utan att människorna i dem märker det - ja, då kan vi också få mycket mer styrbar effekt att använda när matchningen mellan produktion och konsumtion är svår att få ihop. I takt med med väderberoende elproduktion och varierande priser blir behovet av laststyrning större. Men, får de rätt betalt? Björn Berg, vd på Ngenic, är en av alla de aggregatorer som argumenterar för att så inte är fallet. Hur borde marknaden fungera för att incitamenten ska driva rätt funktioner på marknaden? Varför är det inte så idag? Dagens avsnitt handlar om aggregatorerna och marknadens funktion i en ny tid. Glöm det som varit förut.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Det var två år sedan vi intervjuade miljöpartiets energipolitiska talesperson senast. Sedan dess har denne bytts ut och vi får chansen att höra Linus Lakso, och hur han beskriver partiets energi- och klimatpolitik. Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder över 10 år på energi- och infrastruktur projekt och menar att staten bör ta lån för att snabba på utvecklingen av både infrastruktur- och energiomställning. Uppfattningen är att skillnaden mellan dagens regering och Miljöpartiet är avgrundsdjup. Det behövs inte kapacitetsmarknader utan incitament för att stimulera lokal produktion och energieffektivisering. Hur ska Miljöpartiet få med sig fler väljare på sin politik och hur ska de ta debatten om kraftpolitiken? Och så får vi med en bubblare om kraftvärmen och en del om skogens målkonflikter. Allt detta i dagens avsnitt.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Grossisterna har växt upp till att, i alla fall omsättningsmässigt, vara den lokala svenska marknadens större aktörer. Jag träffar Filip Wiqvist som är vd för KP Energy för att höra hur marknadens utveckling påverkat dem och vilka förflyttningar som han tror de behöver göra för att ha rätt position på marknaden.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Vet du inte vilka kinesiska Growatt är så gör du det snart. Deras produkter säljs både på elgiganten, cdon och flera andra ställen. Företaget är i inte mindre än 180 länder och erbjuder billaddare, batterier, växelriktare och styrning för det smarta hemmet. Genom att deras produktion och utveckling finns samlat menar de att de kan ta fram överlägsna produkter på pris och prestanda. Jag träffar Will eftersom marknaden för smarta fastigheter är global och vill veta hur deras planer ser ut för att ta marknadsandelar i Sverige och Norden.
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ - Se mer
