Episoder
-
Vem bär ansvaret i ett samhälle där nästan allt blivit en marknad? I veckans avsnitt tar Anna D. Linder emot Johanna Trapp och Amanda Göthberg för ett samtal om frihet, ansvar och kapitalismens skönhetsfläckar.
Med avstamp i en ny Netflix-dokumentär om Top Model diskuteras hur marknadens logik flyttat in i våra kroppar, personligheter och relationer. Om alla förväntas sälja sig själva, hur fria är våra val då egentligen? Och vem står till svars när människor formas och rangordnas av en kultur som samtidigt sägs handla om individuell frihet?
-
I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.
-
Mangler du episoder?
-
Till vänster tycks diskussioner om makt och maktrelationer ständigt ljudande. Har liberaler och konservativa brustit i sin maktkritik? Behöver vi tänka om när företagen blir större och tekniken billigare?
Karl Hatt, medarbetare på Ratio, och Ideologipoddens Johanna Grönbäck i ett samtal om staten och kapitalet, om ängsliga företagsledare och effektiva bolag, och om medier och liberaler som borde vara lite mer populistiska och lite mindre godtrogna.
-
Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna.
Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?
-
I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?
I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI, Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro.
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.
-
Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia.
Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026.
Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.
-
Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.
I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig?
Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen.
Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.
-
Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är.
Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.
-
Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.
-
Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur.
I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet.
Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner.
Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.
-
I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter.
Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin?
Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.
-
I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.
-
Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn?
Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys.
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.
-
Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.
Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?
I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.
-
Hur har invandringen de senaste årtiondena påverkat Sveriges ekonomi? I detta samtal mellan Timbro och Katalys vänder vi på frågan som har dominerat de senaste årens politiska diskussion och frågar oss i stället: Vilka ekonomiska risker har stängda gränser?
Med Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, Tony Johansson, ekonomhistoriker och rapportförfattare på Katalys, Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Programledare: Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro.
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.
-
I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.
-
Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet.
Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.
-
Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö.
Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här.
-
År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen.
Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Anders Johnsons essä Sveriges första nyliberaler. Utöver författaren medverkar Matilda Molander, vd tankesmedjan Fores, och Peter Santesson, medgrundare av Infostat. Förlagets Catarina Starfelt modererar samtalet.
Essän hittar du här på förlagets hemsida.
-
Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt?
I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.
Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag?
Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland
- Se mer
