Episoder
-
Hur pluggar sjuksköterskestudenter bäst inför en tenta? Vi ställde frågan till våra användare och fick massor av fantastiska svar! I detta avsnitt delar studenter från olika terminer sina bästa tips för att klara tentorna. Från kurslitteratur och föreläsningar till digitala resurser som MedEasy – lyssna på deras unika framgångsrecept för att få den bästa studietekniken.
Kanske du precis har börjat din utbildning eller är i full gång? Oavsett var du befinner dig, kommer dessa erfarenheter och strategier att ge dig verktygen för att plugga effektivt, känna dig tryggare inför tentan och nå dina mål. -
Står du och stampar och känner att du inte riktigt bemästrar anatomi och fysiologi? I veckans poddavsnitt ”From pain till gain” pratar Stina och Johanna om hur du kan vända en huvudvärk till bemästring och finfina tentaresultat!
-
Mangler du episoder?
-
Ta reda på hur du som är sjuksköterska eller undersköterska - student eller yrkesverksam kan vara med och tävla i Queen Silvia Nursing Award (QSNA) och på så sätt bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön!
-
Hormonerna i vår kropp regleras ofta genom något vi i den kliniska vardagen kallar hormonaxel. Stina och Johanna har fått många frågor om hur man kan definiera och förklara detta begrepp som är viktigt både till tentan och speciellt i den kliniska vardagen när du träffar patienter som utreds för rubbningar i hormonsystemet. Begreppet axel förklaras med smultron och strån, kungar och pungar!
-
Vi pratar om blodtrycksreglering med huvudfokus på korttidsreglering av blodtrycket (från sekund till sekund) styrt av det sympatiska nervsystemet.
-
Stort grattis till alla som kommit in på sin drömutbildning! Här ger vi bra och viktiga råd inför studiestarten.
-
Denna veckan gick snabbt!
Nu har vi bara punkt nummer 5 kvar- har vi tecken till ischemi.
Den mening som du ska läsa nu är den som vårt team har arbetat allra längst med att kvalitetssäkra. Håll i dig!
Det är inte tecken till ischemi om alla koner pekar uppåt från en platt grundlinje.
Har vi lekt för mycket med koner? Kan det vara så lätt? Checkpunkt fem är ju allvarlig, detta kan inte vara allt vi behöver göra för att se om vi har tecken till ischemi?
Innan vi svarar att "det kan det visst", så måste vi ha i bakhuvudet att ett normalt EKG aldrig i sig själv är tillräckligt för att utesluta ischemi som underliggande orsak ifall patienten upplever tung andning eller bröstsmärta. Men den enkla meningen ovan är dock tillräckligt för att kunna säga att vårt EKG i sig själv inte visar tecken till ischemi. I de fall som konerna INTE pekar uppåt från en platt grundlinje måste vi använda lite mer avancerade regler och undantag och kanske det viktigaste, kontakta ansvarig läkare: "Jag ringer dig klockan tre på natten för att alla koner inte pekar upp från en platt grundlinje".
Du har fortfarande några timmar kvar då allt innehåll på medeasy.se är gratis, så vad väntar du på?
Spread the word, you nerd! -
Checkpunkt 4/5
Idag har vi kommit till punkt fyra på checklistan! När det är säsong för badkläder så är det väldigt många som är bekymrade för om de är smala nog. Det var dock oftast inte QRS-bredden som de flesta bekymrade sig över när vi frågade folk på stranden.
Om QRS är smala så betyder det att de elektriska ledningsvägarna till kamrarna är normala och fungerar som de ska.
Så hur smalt är normalt? Och hur brett är för brett? För att QRS ska räknas som normala ska de vara max 0,12 sekunder. Men hur ska vi kunna se detta snabbt utan att behöva använda huvudräkning? Det är ENKELT! Du räknar bara rutorna!
QRS är smala om bredden är:
< 3 små rutor (25 mm/s)
< 6 små rutor (50 mm/s)
Om du hittar breda QRS är den vanligaste förklaringen grenblock. I vår EKG-kurs blir du en mästare på att skilja på höger och vänstersidigt grenblock. Allt du behöver minnas är att högersidigt grenblock har stora haröron i V1 och V2 och det klassiska fyndet vid vänstersidigt grenblock är en söt liten hare med små öron i V6.
Om du känner att detta är oklart så kolla in EKG-kursen på medeasy.se!
Allt innehåll är gratis till och med imorgon.
Spread the word, you nerd! -
Idag har vi kommit till punkt 3 på checklistan. Nu ska vi se om vi har en normal frekvens och rytm. Det är så väldigt lätt att lära sig att se om frekvensen på ett EKG är normal att man ibland nästan är på väg direkt in på nästa punkt på listan. Men för att dina kollegor ska ta dig på allvar så är det viktigt att vara effektiv och exakt på denna punkten.
Frekvensen kan man räkna i vilken avledning man vill, men det är smart att välja en med tydliga QRS komplex. För att se frekvensen snabbt bör du strunta i att räkna med tidsintervaller, det blir bara kaos - om du inte råkar vara professor i matematik och ha en hög stresstålighet. Det enklaste och bästa sättet att mäta frekvensen på är att räkna antal stora rutor mellan de spetsiga topparna på QRS.
I skandinavien är de flesta eniga om att en frekvens på 50-100 slag/minut är att räkna som normalt. I USA är det tradition att säga 60-100 slag/minut. Om du använder den amerikanska nedre gränsen i Sverige så kommer du att märka att många friska och vältränade människor hamnar utanför normalområdet. Därför är det bäst att använda 50-100.
Men kom ihåg: För gamla skröpliga tant Hulda på 90 år, kan en puls på 52 vara tecken på sjukdom.
Så hur går du från rutor till normal frekvens?
- Vid en pappershastighet på 25 mm/sekund är allt mellan 3-6 stora rutor mellan QRS normalt.
- Vid en pappershastighet på 50 mm/sekund är allt mellan 6-12 stora rutor mellan QRS normalt.
Som du kan se på bilden ovan så kan du också använda en enkel tabell för att konvertera till rätt frekvens. Om du ska lära dig något i livet utantill så är denna tabell högt upp på listan tillsammans med din älskades födelsedag.
Du kan också se ett enkelt sätt att se rytmen ovan, om du är osäker på om den är normal.
Allt innehåll är gratis på medeasy.se (även EKG-kursen) fram till den 15e augusti!
Gå in på medeasy.se och kom ut som en EKG expert! -
Med hjälp av fem superenkla checkpunkter kan du lära dig att se om ett EKG är normalt.
Idag har vi kommit till punkt nummer två på listan och nu är vi på jakt efter tre komponenter: P, QRS och T. När vi lägger till koner i detta så blir det nästan för lätt och roligt för att tas seriöst. Men det är seriöst. Allvarligt!
Men varför letar vi efter tre komponenter? Helt kort så betyder tre komponenter i rätt följd att vi har en normal elektrisk aktivitet i både förmak och kammare.
Först letar vi efter en liten söt P-kon som ska stå före QRS, och det betyder att strömledningen är normal i förmaken.
Om nästa komponent är en hög och smal QRS-kon så vet vi att strömledningen är normal i höger och vänster kammare.
Om den tredje komponenten är en liten och bred T-kon så vet vi dessutom att strömmen som går tillbaka genom kamrarna är normal.
9-15 augusti är allt innehåll på MedEasy helt gratis och för alla!
Passa på att lära dig mer om EKG.
Gå in på medeasy.se och kom ut som en fullfjädrad EKG-maskin! -
I filmen “Kill Bill" lärde du dig kanske om “Five Point Palm Exploding Heart technique”? Fantastisk film men rent fysiologiskt är det självklart bara rent nonsens. Denna vecka kan du istället lära dig MedEasy´s “Five Point Palm Saving Heart Technique”. Helt seriöst och nästan löjligt lätt. Med hjälp av våra fem checkpunkter kan du lära dig om ett EKG är normalt. I dagens poddavsnitt går Maria igenom den första punkten på checklistan som handlar om att se ifall ett EKG är rätt kopplat eller inte. Detta tar max 5 sekunder när du har övat dig lite.
Från den 9-15 augusti 2021 är allt innehåll på medeasy.se helt gratis och öppet för alla!
Häng med du också!
Spread the word, you nerd! -
Välkommen till vår EKG vecka på MedEasy! Från den 9 - den 15e augusti är vår EKG-kurs gratis för alla som har lust att lära sig att tolka EKG. Skynda dig in på medeasy.se och njut av vår fantastiska föreläsning!
-
Sjuksköterskestudenten Emmys mamma blev svårt sjuk i covid-19. Hör hennes historia här.
-
Denna vecka pratar vi kromosomer och kromosomavvikelser.
-
Veckans avsnitt handlar om det omtalade coronaviruset. Vi går igenom dokumenterade viktiga och riktiga siffror angående dödligheten, symtom och vad man ska göra om man misstänker att man blivit smittad.
-
Välkomna till en ny termin - och ett nytt poddavsnitt!
-
Diabetes typ 1 och Diabetes typ 2 kan båda leda till sena komplikationer, lär dig om dessa i veckans poddavsnitt!
-
En av våra stora livsstilssjukdomar bidrar till en otillräcklig blodsockerreglering. I veckans poddavsnitt pratar vi om den sjukdomen: Diabetes Mellitus typ 2.
-
Det finns ett flertal orsaker/sjukdomstillstånd till att kroppens blodsockerreglering inte fungerar.
I veckans poddavsnitt tar vi upp ett av dessa tillstånd: Diabetes Mellitus typ 1. - Se mer
