Episoder
-
Idag får du hänga med oss i ett samtal med Mattias Bergström och Anna Lexelius, båda två förbundschefer i något som kallas ”samordningsförbund”. Vad är nu det, undrar du? Ja, vi kommer så klart in på det i podden, men till att börja med kan det sammanfattas med att samordningsförbundens övergripande syfte ät att få fler inkluderade på arbetsmarknaden, och man gör det genom att underlätta samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region och kommun. På sätt och vis i sig självt en social innovation.
Den här är till dig som går och klurar på systematiska utmaningar i välfärdssystemet, som tror att vi, med alla våra resurser, skulle kunna göra bättre, så att fler får en plats på arbetsmarknaden och i samhället. Samtalet sätter fingret på vad vi, som samhälle, skulle kunna göra annorlunda. Våra myndigheter har tjänat oss bra, men de har också lett till en hög grad av specialisering, vilket vi ofta pratar om som silos. Jag ska inte dra alla över en kam, men en genomgående konekvens av specialiseringen är att många av oss tappar förmågan att se våra system som en helhet. Och hur påverkar det den som hamnat utanför arbetsmarknaden? För en del kanske systemet kan funka, men åter andra behöver stöd från flera olika instanser samtidigt. Livet är rörigt, och vi människor är komplexa varelser. Våra bekymmer och utmaningar har som regel inte ett enda svar. Men om vi behöver hjälp från fler - Hur koordineras egentligen det? Eller gör det alls det?
Lyssna på det här avsnittet så får du höra hur samordningsförbunden möjligtvis sitter på en del av svaret på detta!
Mer om samordningsförbunden hittar du här.
Podden tar ett par veckors julledighet, och är tillbaka i januari igen. Tack för att du lyssnar! Och med önskan om god jul och gott nytt år!
Vill du kunna läsa avsnittet? Det gör du här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Etableringslyftet har hittat en "genväg" för nya svenskar att snabbare ta en plats på arbetsmarknaden. Ja, ungefär så säger Annika Nordgren och Danilo Espinoza när de ska förklara vad de gör som andra inte gör, och vad som får deras projekt att ge bättre resultat än vad de samverkande kommunerna kan åstadkomma var för sig. Vilken genväg, kanske du undrar? En genväg genom en myriad av välmenande myndigheter och organisationer som alla på något sätt ska underlätta för etablering på arbetsmarknaden, men som ofta inte når hela vägen själva, och som dessutom (som regel) är ganska dåliga med att kommunicera, och samarbeta, med varandra.
Du hör själv, mycket att gräva i här! Vi pratade om vad det betyder att göra rätt - det vill säga att vi kan göra rätt rent formellt, i förhållande till regelverk, direktiv osv., men att det inte alltid är vad som är rätt för våra målgrupper. Vi pratade också om vad det betyder för en människa att ha ett arbete att gå till, hur det skapar meningsfullhet, samhörighet och tillit. Och vi resonerade om hur projekt kan vara ett verktyg dels för att förstå ens egna och sin organisations gränser och mandat, dels för att förflytta gränser och på så vis åstadkomma ännu större effekter för dem vi jobbar för.
Här kan du få mer information om Etableringslyftet.
Vill du kunna läsa avsnittet så kan du göra det här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mangler du episoder?
-
Prognosen säger att Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva ca 100 000 nya invånare i sina län fram till 2035, för att klara av kompetensförsörjningen av de stora satsningarna inom den fossilfria industrin. För att sätta det i perspektiv så är det alltså en 20 procentig befolkningsökning vi pratar om. Hur går en sådan omvandling till? Vilka är möjligheterna? Vilka är utmaningarna?
Ja, det pratar vi om i det här avsnittet med Ylva Löwenborg, ordförande i Samforma - en organisation som kraftsamlar idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten. Och då förstår du kanske att vi fokuserar på vilken roll civilsamhället kan spela i en sådan stor samhällsomvandling. Här finns mycket att gräva i, allt från det kanske lite mer självklara i att vi alla vill ha en lustfylld fritid, och därför behöver en levande idéburen sektor. Vi behöver föreningar som samlar oss för att åka skidor, spela pingis eller hålla på med bågskytte. Vi behöver också föreningar som kämpar för barnens rättigheter, som står upp för minoriteters rättigheter, eller för den sakens skull driver stadsutveckling från ett gräsrotsperspektiv. OCH vi behöver civilsamhället för att samhället ska hålla ihop, inte minst i tider av snabba förändringar.
Du vill inte missa det här. Så är det bara. Och du, dela gärna vidare till vänner och kollegor!
Vill du veta mer om Samforma? Se här
Vill du kunna läsa podden? Se här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet pratar vi om en av de viktigaste frågorna vi har – nämligen hur vi kan skapa mer barnvänliga städer. Och varför är det här så viktigt då? Ja, det självklara svaret är att stadsutveckling ofta är långsamma processer – det kan ta årtionden från planering till genomförande när det kommer till att bygga nya stadsdelar, broar, vägar eller vad det nu kan vara. De som är barn idag är helt enkelt också dem som förmodligen kommer att vara mest påverkade av de beslut som vi tar idag. En annan sak som vi kanske inte tänker på så mycket, är att städer som är bra för barn är bra för alla. Ja, det menar i alla fall dagens gäst Sara Stiber, som är verksamhetsledare vid föreningen Växtvärket i Malmö. Växtvärket har sedan 2014 drivit projekt och verksamhet för att öka delaktigheten för barn i stadsutvecklingen.
Du får höra oss prata om vad som egentligen är en barnvänlig stad, men också hur processerna för att nå dit är minst lika viktiga – där vi kombinerar professionell kunskap, så som landskapsarkitektur och design, med barns levda erfarenheter, visioner och drömmar.
Vill du veta mer om Växtvärket (och det tror jag du vill!) - kolla in deras hemsida. Här hittar du bland annat den metodbank som vi pratar om i det här avsnittet.
Om du vill läsa avsnittet i text istället så hittar du det här https://mau.box.com/s/wn9nyqiv5c1pfp7ink0f73x7maq4eqo7
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur kan samhällsentreprenörer bidra till bättre förutsättningar för barn och unga? Hur kan vi stötta dem? Hur kan vi skapa långsiktiga förutsättningar för dem, så att de kan göra ännu större skillnad för barn och unga? Ja, det är några av frågorna vi pratar med Andrea Råsberg om.
Andrea är inget mindre än Sverigechef för organisationen Reach for change – som i korthet har som syfte att stötta samhällsentreprenörer i deras strävan att skapa bättre förutsättningar för barn och unga – eller som de säger själva:
”We unleash the power of local social entrepreneurs for children and youth”. Hur då, Kanske du undrar? Ja, om du stannar kvar så får du så klart veta mer!
Vi pratar också om vem som egentligen har ansvar för vår gemensamma välfärd, hur vi behöver samarbeta mer över sektorerna för barn och ungas bästa, hur projekt är både en möjlighet och en försvårande omständighet, vad finansiärer av social innovation borde tänka på…och sen, på ett lite mer personligt plan, försöker vi förstå vad Andrea menar med att hon ”hittat hem” hos Reach for change…
Vill du veta mer om Reach for change? Läs mer på deras hemsida här.
Vill du läsa det här avsnittet istället för att lyssna? Det gör du här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vet du vad pengar är? Vet du hur de fungerar, vem/vilka som introducerar dem in i vårt samhälle? Har du någon gång funderat över hur de påverkar våra relationer till varandra?
Är du som jag, och vågar jag påstå de flesta av oss i vårt samhälle, så är vi bara ytligt insatta i vad pengar är och vad de gör. Är det inte underligt att vi vet så lite om en så grundläggande förutsättning för hur vi lever våra liv tillsammans?
Så idag har vi glädjen att dela ett samtal med dig som förhoppningsvis kan göra oss lite klokare kring det här. Till vår hjälp har vi Ester Barinaga. Hon är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och professor vid Institutionen för management, politik och filosofi vid Copenhagen Business School, i Köpenhamn OCH hon är, som hon säger själv, besatt av pengar. Men kanske inte på det sätt du tror. Hon menar nämligen att pengar skulle kunna vara ett redskap för en mer hållbar värld. Kanske inte en helt självklar slutsats... då många tvärtemot skulle säga att pengar är rotorsaken till många av våra stora utmaningar kring klimat och ojämlikhet vi har idag. Men för att kunna använda pengar för en mer jämlik och hållbar värld behöver vi närmast en folkbildningsrörelse kring hur pengar funkar – vilket också var en viktig anledning till att Ester skrev boken ”Re-making money for a sustainable future”, som kom ut tidigare i år, där hon bland annat fördjupar sig i hur lokala valutor kan vara en del i att skapa en mer motståndskraftig ekonomi.
För min egen del var det lite av en Matrix-upplevelse att läsa Esters bok – ni vet hur världen helt plötsligt blir tydlig – hur den egentligen ser ut – på samma sätt fick jag en aha-upplevelse om hur pengar påverkar själva fundamentet av våra liv – och alla våra relationer.
Frågan som vi ställer oss; finns det ett annat sätt? Kan vi föreställa oss hur pengar kan bli ett verktyg för hållbar utveckling? Vad behöver vi förstå mer om för att på ett medvetet sätt kunna använda pengar med syfte att öka tillhörighet, gemenskap, minska klimatpåverkan och alla andra stora utmaningar vi har idag?
Esters bok finns att ladda ned gratis här. Läs och du kommer att få en ny blick på världen!
Vill du läsa avsnittet som text kan du göra det via länken https://mau.box.com/s/nw9bsl3gvjvg3irbd3wqwvs0nwto4mas.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tycker inte du också att det blir alltmer uppenbart att vi lever i en tid fylld av kriser som avlöser varandra – från pandemier till krig till flyktingströmmar. Vi står också inför en klimatkris, på sätt och vis lågintensiv, men helt avgörande för mänsklighetens vara eller icke-vara på den här planeten. Det är lätt att bli dystopisk och känna hopplöshet inför framtiden – MEN är kriser bara negativa? Vad händer egentligen med oss människor vid en kris? Vad gör kriser med våra samhällen? Hur påverkar det våra relationer?
Just detta har dagens gäst, Joakim Netz – till vardags lektor vid Jönköping university och gästforskare vid Chalmers - under lång tid forskat på. Han har bland annat kommit fram till att en kris också är en möjlighet, eller en vändpunkt. OCH att kriser driver fram innovationer.
Du får bland annat höra oss prata om att planer och strategier är viktiga, men vi behöver också vara redo för det okända (och att det förmodligen är en kompetens), vilken betydelse våra relationer kan ha i kriser, hur tillit till varandra kan vara avgörande för att agera, vilken roll näringslivet har inom social innovation och mycket annat.
Vi reflekterar kring vår förmåga att samarbeta under en kris – då vi ofta inser att många utmaningar är för komplexa för att kunna lösa på egen hand – och att vi helt enkelt behöver vända oss till varandra.
Vill du kunna läsa hela samtalet? Det kan du göra här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag får du hänga med oss i ett samtal med Sofi Fristedt, docent vid institutet för gerontologi (ja, du kommer att få veta vad det betyder!), vid Jönköping University, och Åsa Gustavsson, projektledare vid Jönköpings Läns Döva och Teckenspråkigas förbund.
Det här samtalet handlar om att tillgodose äldre dövas rättigheter, viktiga frågor för en specifik grupp av människor, samtidigt som det ger oss anledning att också fundera över hur väl vårt samhälle är rustat för att ta vara på olikheter generellt? Och den frågan rör mycket mer än ”bara” målgruppen äldre döva…Om vi verkligen börjar se efter så kan vi ganska snabbt konstatera vilka snäva normer vi konstruerat – vilka i sin tur lägger grunden till formella lagar, riktlinjer, hur vården utformas, skolor fungerar osv. Systemen bygger på att vi alla är ganska lika…i vår välvilja för allas bästa, i de breda välfärdslösningarna, där ”alla ska med”, går det fråga sig om vi verkligen mäktar med att inkludera alla utifrån deras förutsättningar?
Du får höra oss prata om Movadot, en förkortning för ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” – ett arvsfondsprojekt som utvecklar en ny lösning, där en förening samarbetar med Jönköping University, men också kommuner och region Jönköping om ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en god vård för äldre döva.
Innan vi sätter igång vill jag också berätta att det här samtalet spelades in med hjälp av teckenspråkstolkarna Jenny Svarén och Sara Ericsson från Tolkcentralen vid Jönköping regions län.
Mer om Movadot här.
Från tal till text, se här
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Har du någon gång funderat över vilka effekter du och din organisation bidrar med? Vet du vilka långsiktiga mål ni har, som de aktiviteter ni gör varje dag ska leda till? Har du tid att stanna upp och ifrågasätta om ni verkligen gör rätt saker? Vet du vilka ni borde jobba tillsammans med för att komplettera era egna luckor?
Förmodligen har vi alla upplevt situationer där vi inte riktigt förstår varför vi gör det vi gör, och vad det ska leda till. Och när vi inte fullt ut förstår vårt mål, så finns det en överhängande risk att allt blir lika viktigt, och att vi helt plötsligt drunknar i arbete, men samtidigt känner att vi trampar vatten.
Dagens gäst, Hanna Eklöf, från organisationen Nätverket idéburen sektor Skåne, vill bidra till att våra organisationer arbetar mer fokuserat, med målet i sikte, och utifrån de resurser och kompetenser vi har. När Hanna flyttade hem till Sverige, efter många år i England, blev hon förundrad över hur få som faktiskt har en tydlig effektlogik för sin verksamhet – sagt med andra ord; vi förstår egentligen inte så mycket om hur det vi sysslar med påverkar våra målgrupper. Det här vill Hanna vara med och ändra på!
I det här avsnittet får du höra oss vända och vrida på varför vi inte är bättre på att mäta effekter i Sverige, hur vi förmodligen skulle tjäna på att göra färre saker, men att göra dem riktigt bra, hur viktigt det är att förstå problemet vi jobbar med från olika perspektiv, vilket värde effektmätning kan få för medarbetare i syftesdrivna organisationer – och mycket mer.
Det här vill du inte missa helt enkelt!
Läs mer om Nätverket idéburen sektor Skåne här.
Vi rekommenderar också att du tar en en titt på organisationen Effektfullt. Här finns alla utbildningar kring effektmätning du kan tänka dig.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet får du följa med till Örebro där vi träffar Veikko Pelto-Piri, utredare för psykiatriledningen i Örebro län och affilierad forskare vid Örebro universitet. Veikko har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt frågor kring den psykiatriska heldygnsvården, det vi tidigare kallade ”slutenvården” och har såväl teoretiska som praktiska kunskaper av fältet. Han har också egna levda erfarenheter av att själv blivit svårt sjuk i depression, och varit inlagd i heldygnsvården under 17 dygn.
Vad är det Veikko vill förändra då? Sammanfattningsvis vill han göra institutionerna tryggare, mänskligare och…ja mer hoppfulla. Safewards, som det här samtalet cirkulerar kring, är ett evidensbaserat program som bygger på många år av internationella studier. Safewards betyder trygga avdelningar och är enkelt uttryckt en modell med tio olika insatser för att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården.
Den som kommer till en sån här avdelning idag är de sjukaste av de sjuka, vilket skapar en tuff miljö för såväl patienter som personal. Hur kan man målmedvetet arbeta preventivt för att motverka att konflikter, hot och våld uppstår? Vilka värderingar bör genomsyra vården för att få en miljö där patienter känner sig sedda, hörda och inte minst – trygga?
Kärnan i Safewards tycks på sätt och vis självklar – det handlar om att få en mer mänsklig vård, där relationerna mellan personal och patienter är mer jämbördiga, och där patienter också får lov att vara de individer de är, också med styrkor, och inte bara sin sjukdom. Det här ingen rocket scince, som Veikko säger, utan sammanfattar till mångt och mycket vad personal inom den psykiatriska vården redan känner till – men paketerar det och systematiserar det och skapar en högre lägstanivå på vården.
Hörrni, det här är spännande, och ger inte bara insikter om den psykiatriska vården, utan säger också en del om logiken i det moderna välfärdssamhället, hur vi kan förstå det systemet och kanske också hur vi behöver reformera det. Eller åtminstone hitta nya lösningar på hur vi kan jobba tillsammans mellan patienter och personal.
Läs mer om Safewards här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag får du hänga med oss i ett samtal med Duncan Levinsohn, lektor vid Jönköping International Business School, som under lång tid ägnat sig åt att fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap och hållbart företagande.
Vad handlar det här samtalet om? Ja, kanske främst om kategorier. Det vill säga hur vi tenderar att dela upp samhället i sektorer, och att dra ganska skarpa skiljelinjer däremellan. Det handlar också om vilken plats näringslivet har för hållbar utveckling och social innovation.
Ett återkommande tema i den här podden är hur vårt välfärdssamhälle uppstått, utvecklats och fört oss dit vi är idag, med både dess positiva och negativa sidor. Vi kan vara stolta över dem som gått före och byggt upp vårt samhälle, och vi ska vara noga med att förvalta det arvet. MEN, vi måste samtidigt komma ihåg att det fortfarande finns luckor, människor som av olika skäl hamnar utanför arbetsmarknaden, är ensamma, drabbade av fattigdom och ohälsa. OCH, kanske är det så att vår starka välfärdsstat, med alla dess fördelar, också har sina baksidor? När vi sätter vår tillit till att någon annan ska ta hand om alla våra samhällsproblem, vad gör det med den egna handlingskraften? Hur påverkar det vårt sätt att se på hur aktörer från olika sektorer alla behövs för att bidra till lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar?
Vi pratade också om hur vi alla behöver jobba mer med gemensamma mål, tro på goda intentioner, hur vi kan nyansera vad vi lägger i ordet ”vinst”, om lagkrav för socialt ansvarstagande och mycket mer.
Det här blir det sista avsnittet för terminen. Vi vill tacka för att du lyssnat, och hälsa dig välkommen tillbaka till hösten. Glöm inte att dela avsnittet med kollegor, vänner och bekanta. Det betyder massor för oss. Tack på förhand och trevlig lyssning!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt.
Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.
I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om?
Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling.
Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag.
Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt!
Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet får du möta Nicklas Wallberg, en person med lång erfarenhet och engagemang för samhällsentreprenörskap i Sverige. Han har haft ledande roller på stiftelsen Reach for change och Social Entrepreneurship Forum, och nu driver han företaget ”Common Interest” som hjälper andra företag att arbeta mer hållbart. Men, det är inte därför du ska lyssna på vad Niklas har att berätta idag. Han är nämligen mitt uppe i ett spännande projekt, där han tillsammans med Handelshögskolan, Changers Hub och Värmeverket ska utveckla en ny organisationsform för sociala entreprenörer – en form som ger bättre möjligheter för dessa entreprenörer att skapa verklig förändring i samhället.
Vi diskuterar bland annat vad som driver Nicklas till att vilja jobba med social innovation, vilka fördelar det finns med hybridorganisationer, hur filantropimarknaden ser ut i Sverige och så klart lite om hans bakgrund som bondson och hur det har påverkat hans syn på gemensamma utmaningar. När vi släpper det här avsnittet så är Niklas snart framme vid dag 100, och då ska han bland annat presentera sina rekommendationer om hur en ny organisationsform skulle kunna se ut. Visst låter det intressant? Det tycker i alla fall vi!
Mer om 100-dagars resan hittar du här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Är du nyfiken på samskapad stadsutveckling? Hur vi kan ta oss an så kallade problemområden, i samverkan mellan fastighetsägare, föreningar, näringslivet, offentlig sektor OCH med de boende i fokus? Alla ni som någon gång jobbat på tvärs av organsiationer och sektorer; den här är för er!
Dagens gäst är Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare i BID-Malmö. BID är en modell som initierades i Toronto, Kanada, under 1970-talet, och som sedan spridits över världen, där man jobbar för att skapa bättre service och förbättra det lokala näringslivet. I Malmö har man skruvat en del på konceptet och låtit BID stå för Boende, Integration och Dialog.
I slutet av 2023 fick BID-Malmö ett kvitto på att deras arbete ger lön för mödan, då polisen lyfte bort området Seved (som är ett av de områden BID-Malmö jobbar med) från att vara ett särskilt utsatt område till att "bara" vara ett riskområde. Det uppmärksammade en av fastighetsägarna i området med att dra av 500kr på hyran hos sina hyresgäster under en månad. De menar nämligen att ingenting av detta kunde ske utan de boendes medverkan.
I samtalet får du också höra oss prata om vad som är nycklarna till effektiv samverkan, vad social tillhörighet betyder för tryggheten i ett område, hur de boende involveras och mycket mer.
Här kan du läsa mer om BID-Malmö.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Häng med oss till Örebro där vi träffar Anna-Karin Andershed, prorektor, och Amy Loutfi, vicerektor - båda vid Örebro universitet. Här får du träffa två personer som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring hur vi ska förstå universitets roll i samhället. Hur tänker de kring universitetens så kallade "tredje uppgift? För den som inte är helt bekant med det här så handlar det enkelt förklarat om att sprida kunskap och kännedom om forskning och utvecklingsarbete – och det är till och med lagstadgat i högskolelagen.
Men är det självklart för oss hur vi hanterar det här uppdraget? Vad betyder det egentligen i praktiken? Ett sätt att ta sig an det här kan vara genom att etablera ett "Social Impact Lab" som Örebro universitet har gjort. Här ger de forskare möjlighet att utveckla och konkretisera sina idéer för att åstadkomma samhällsförändringar. Det kan handla om allt från metoder för att reformera psykiatrin, att utveckla pedagogik för unga med autism eller att underlätta för oss alla att göra hälsosamma matval i butiken. Men vad händer när man kombinerar forskarrollen med entreprenörskap? Vilka utmaningar uppstår? Finns det etiska överväganden som aktualiseras?
Vi pratade också om hur samverkan värderas, hur AI och social innovation hänger samman, forskarens integritet och vad nyttiggörande betyder. Hoppas att du ska gilla det!
Mer om Social Impact Lab här.
Anna-Karins ORCiD: 0000-0003-3981-0353
Amys ORCiD: 0000-0002-3122-693X
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag får du hänga med i ett samtal med Niklas Ek, verksamhetsutvecklare på Generation Pep. Generation Pep är en stiftelse som grundades av Kronprinsessparet 2016, och sedan dess arbetar för att ge förutsättningar för fler barn att äta bra och röra på sig mer.
Visste du att endast 4 % av barnen i Sverige som äter och rör sig enligt vad som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten? Det här är inget annat än en tickande bomb, som redan nu får stora konsekvenser i form av en skenande utveckling av diabetes typ 2, ökad psykisk ohälsa och övervikt. Vad beror det på? Och inte minst, vad kan vi göra åt det? För även om utvecklingen på flera sätt verkar gå åt fel håll så finns det en stor rörelse, av föreningar, privata näringslivet och den offentlig sektor som engagerar sig för att vända den här trenden.
I detta avsnitt samtalar vi om vilken roll Generation Pep kan ha för att förändra situationen både på system- och individnivå. I en tid där digitala skärmar och smartphones ständigt konkurrerar om våra barns uppmärksamhet, hur gör vi rörelse till ett attraktivt alternativ? Det finns inget facit på hur vi kan ta oss an detta – förmodligen ligger lösningen på flera olika nivåer. Kanske behöver vi tänka nytt och kombinera gaming och fysisk aktivitet? Kanske ligger en del i att skapa tryggare transporter till skolan? Att sänka trösklarna till föreningslivet eller att ge tillgång till mer lek i vardagen?
Vad vi vet är att det inte finns en silverbullit, utan vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt, för att skapa ett samhälle där det är lätt att röra på sig och äta hälsosam mat. Slutsatsen av det här samtalet, utan att röja för mycket på förhand, är att vi alla behöver bli en aktiv del i folkrörelsen för barn och ungas hälsa. Punkt.
Ja juist det, du får också veta vad som egentligen är grejen med styrkelyft...men det är en parentes i sammanhanget.
Läs mer om Generation Pep här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här samtalet får du träffa Margareta Rämgård, docent vid fakulteten för hälsa och samhälle och doktor i kulturgeografi, vid Malmö universitet. Du får följa med oss till Lindängen i Malmö, ett område där människor från hela världen möts. Här finns människor med stor kreativitet, drivkraft och drömmar om framtiden. Samtidigt finns problem, vilket bland annat tar sig uttryck i sådant som hög barnfattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och ohälsa.
Här hittar vi "Hälsofrämjande innovation i samverkan", eller "Jämlik hälsa på Lindängen", som det också kommit att kallas. Ett initiativ från Malmö universitet, där man i partnerskap med aktörer inom näringsliv, idéburen sektor, offentlig sektor och medborgare boende i området jobbar för att alla boende här ska kunna få en god hälsa. Genom en ny typ av roll, en "hälsofrämjare", har man utvecklat olika koncept som tillsammans bidrar till att öka hälsan hos de boende i området.
Vi pratade om hur modellen "Jämlik hälsa på Lindängen" utgår från de boendes behov, skapar egenmakt och ökat välmående. Vi pratade också om hur viktigt det är att bygga relationer för att lyckas i samverkan. Kanske det allra viktigaste?
Här kan du läsa mer om Jämlik hälsa på Lindängen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Har du också hört att det är något som bubblar i Tomelilla kommun? Från dynamiska inköpssystem, medborgarbudget till holistiska metoder för ekonomisk uppföljning.
I det här avsnittet får du följa med i ett samtal med Stefan Persson, utvecklingsstrateg i Tomelilla kommun. Stefan har varit en viktig kugge i att utveckla nytänkande lösningar i vägen framåt mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi pratar framförallt om hur Tomelilla kommun använder sig av den så kallade "Munkmodellen" (Doughnut-economics). Det hela började för ett par år sedan då de tog fram ett livskvalitéprogram – där de kombinerade sina mål kring miljö, sociala insatser och folkhälsa. Stefan och hans kollegor fick i uppdrag att följa upp programmet, kanske kunde de använda sig av Munkmodellen för att göra det?
Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. 2024 går nu Tomelilla kommun in i en byggprocess för en ny grundskola där de tänker använda Munkmodellen som en grund i planeringen. Vi pratade om vad detta betyder i praktiken, hur medborgarna kan bli involverade och vilka effekter den här modellen kan ge för de boende i kommunen.
En liten parentes...vi spelade in det avsnittet i källaren av Tomelillas kulturhus, där det största jazzarkivet i Sverige (och kanske hela norra Europa?) finns. Sjukt häftigt egentligen!
Mer om det hela här.
Och här kan du läsa på om Doughnut economics.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Häng med oss i ett samtal med Sanna Lilie, projektledare på STPLN i Malmö. Vi ses i Stapelbädden, en historisk plats i Malmö, där Kockumsvarvet en gång i tiden reparerade fartyg. Här har STPLN fört arvet vidare med verksamheter som en makerspace och "repair café", och de senaste åren utvecklats mer mot ett kreativt nav för Malmös fria kulturliv.
Det här är ett samtal om att möjliggöra ett kreativt rum och ett sammanhang för malmöbor, i en tid av omvandling, där man bjuder in många olika aktörer att ta en plats i bruk - inte där man är konsumenter, utan istället medskapare och ägare av platsen - och det kanske också är så vi behöver tänka mer av inför framtiden för att få en större känsla av att vara medskapare av staden.
Sanna beskriver STPLN som facilatorer, eller möjliggörare, för andra att ta ansvar för och leda olika verksamheter. Vi vänder och vrider på hur "Do-it-yourself"-kulturen utvecklats, och hur STPLN kan följa med i tiden. Vad är STPLN:s nästa steg? Hur ska de fortsätta med att ge kraft till alla initiativ som bubblar i Malmö?
Du får också höra våra tankar om betydelsen av "tredje platsen", en plats där vi kan släppa ned axlarna, vara oss själva och få känna tillhörighet.
Vill du veta mer om STPLN? Eller kanske hitta en plats att skapa ditt nästa kulturella projekt eller företag. Besök gärna deras hemsida, eller varför inte ta en tur förbi och använd deras co-working space!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Se mer
