Episoder
-
I Sverige är andelen som är med i facket högre än i nästan alla andra länder. Men normen att "man ska var med i facket" håller på att försvinna. Och ingen vet var brytpunkten i facklig anslutning ligger för att den svenska modellen skall fortsätta att fungera. - Jag vet att det är lite av ett tabu, men jag tycker att det är alldeles för lite konkurrens mellan olika fackförbund. Det hämmar innovationskraften. Det säger Lotta Stern, vice vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio, när hon gästar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg.
-
Plattformsekonomin är ingen bransch. Det är en modell för att förmedla tjänster i många olika branscher. Men plattformar är arbetsgivare. Helt enkelt eftersom den som tar korta uppdrag i den så kallade gig-ekonomin också behöver ha sjyssta villkor. Det säger Victor Bernhardtz, ombudsman för digitala arbetsmarknader på Unionen, när han gästar Futurions vd Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg.
-
Mangler du episoder?
-
Facklig framgång handlar i grunden om tre saker: Att allltid ha fokus på medlemsvärvningen, att berätta varför det är viktigt att vara många och att hela tiden vara lokalt närvarande. Det är så facket fortsätter vara relevant även i framtiden. Det säger Veronica Magnusson, ordförande i fackförbundet Vision, när hon besöker Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg i Futurions podcast Vad är grejen med facket?
-
Facket måste sluta fixa saker åt folk och istället bli bättre på att kanalisera engagemang som redan finns. Det säger Maja Stridsberg när hon gästar Futurions podcast. Maja är senior rådgivare på PR-byrån Westander, har en bakgrund från Rättviseförmedlingen, är styrelseledamot i Kodcentrum och en av initiativtagarna till PR-branschens #metoo-upprop #sistabriefen.- Jag brukar kalla mig hälften PR-konsult, hälften aktivist, när folk frågar vad jag är, säger Maja.
-
Samhällsengagemanget och det politiska intresset är starkt bland unga människor. Och #metoo-rörelsen kanaliserade mycket av vreden mot övergrepp, men också frustration över bristande jämställdhet på svenska arbetsplatser. Samtidigt lyckas varken de etablerade partierna eller stora delar av fackföreningsrörelsen att locka unga att bli medlemmar. Vad krävs för att lyckas och vad borde göras annorlunda? Om det samtalar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg med Elin Ylvasdotter, fd ordförande i S-studenter, i det här avsnittet av Futurions podcast “Vad är grejen med facket?”.
-
Det råder ett demokratiskt underskott när det gäller ungas deltagande i samhällsdebatten. Vill fackföreningsrörelsen bli bättre på att attrahera fler unga, så är receptet enkelt: Bjud in och ge mer makt och inflytande till unga. Det säger den sociala entreprenören Sara Damber när hon gästar Ann-Therese Enarsson och Anna Öberg i det här avsnittet.
-
Den svenska partsmodellen både förutsätter och stärker en del av kärnan i en fungerande demokrati – nämligen respekten för motparten och förmågan att acceptera en förlust. Men kunskapen om partsmodellens många fördelar är låg. Bland annat för att det pratas för lite om den. “Parterna borde skryta mer om den svenska modellen”, säger Anna Danielsson Öberg och Carl Melin i det första avsnittet av Futurions nya poddserie “Vad är grejen med facket?”.
