Episoder
-
Lars Strannegård är professor i företagsekonomi, men också känd för sitt brinnande intresse för kultur och demokratifrågor. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm har han fört in konst och litteratur i undervisningsmiljön för att vidga perspektiven.
Nyligen var Lars Strannegård i Umeå och fick då tillfälle att besöka både Handelshögskolan vid Umeå universitet och Konstnärligt campus. I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv pratar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Lars Strannegård om kultur, framtidens utbildning och hur AI påverkar oss, men också om folkbildningens stora betydelse:
- Folkbildningen har gjort mycket för Sverige. Jag tycker att det är en riktig styggelse att många inte förstår vikten av den, just nu i en tid där demokratin är så utsatt. Folkbildningen - med ABF och nykterhetsförbunden, med flera - skapades ju för att stå upp mot överheten. Om du är kunnig så kan inte någon storpotät komma och skoja bort dig. Bildning och folkbildning är alltså en slags vaccination mot auktoritära regimer, säger Lars Strannegård.
Och vad tycker då Strannegård om Umeå efter sitt besök?
- Jag vill bara packa väskorna och slå mig ner här! -
Behovet av nya bostäder är stort på många platser i Västerbotten. Bostadsbyggandet är också en viktig förutsättning för att länets pågående industrisatsningar ska kunna fortsätta på bästa sätt.
I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv pratar landshövding Helene Hellmark Knutsson bostadsfrågor med sin landshövdingekollega Stefan Attefall. Den före detta Lyckselebon - numera landshövding i Uppsala län - har inte bara gett upphov till så kallade Attefallshus, utan har också fått i uppdrag av regeringen att verka för en ny egnahemsrörelse och att öka småhusens andel av nyproduktionen av bostäder.
I podden samtalar han och Helene Hellmark Knutsson bland annat om varför småhus är ett viktigt komplement till andra husformer, samt om huruvida konceptet med trädgårdsstäder kan vara något för exempelvis Skellefteå. Dessutom funderar Stefan Attefall på om politikerna i Stockholm verkligen har koll på nuläget:
- Förut så var tillväxten i Stockholm, Göteborg, Malmö och de stora universitetsorterna. Nu är tillväxten i Skellefteå, Mariestad, Östhammar, Tierp och Ludvika. Utvecklingen och investeringarna pågår på nya orter, och då med andra förutsättningar och nya problem. Det där tror jag inte att centrala beslutsfattare riktigt har förstått ännu. -
Mangler du episoder?
-
Den 25 juni startar Almedalsveckan med många debatter, panelsamtal och diskussioner. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är på plats för att tala om den industriella utvecklingen i norra Sverige. Det är ett ämne som hon också tar upp i senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv, där hon träffar Jan Larsson, VD för Business Sweden.
Business Sweden ägs gemensamt av svenska staten och näringslivet, och har som uppgift att hjälpa internationella företag att få tillgång till den svenska marknaden. Jan Larsson har arbetat både som statstjänsteman och inom företagsvärlden, och har därmed en fot i båda lägren. I podden samtalar han och Helene Hellmark Knutsson om hur Northvolt och Skellefteå blivit en slags symbol som öppnat världens ögon för norra Sverige, samt om vad som krävs för att industriutvecklingen inte ska stanna av. -
Elin Olsson, med bakgrund i bland annat Regeringskansliet, sökte sig till rollen som länsarkitekt i Västerbotten, eftersom det är i norra Sverige som "allt händer på riktigt”. I podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Elin Olsson om vad Länsstyrelsen Västerbotten kan göra för att främja byggandet av bostäder i länet och utöka samverkan mellan kommuner och byggbolag, trots lågkonjunkturen. De talar också om vikten av att hitta andra, hållbara lösningar - nyproduktion behöver nämligen inte vara den enda vägen och även gamla byggnader kan användas i nya roller. Dessutom blir det flödande kärleksförklaringar till både Sara kulturhus i Skellefteå och arbetarbostäderna på Norrbyskär.
-
Han är känd som kock i TV-rutan, och har under många år lagat normbrytande, kreativ och hållbar mat på restaurangerna i Umeå, gjord på lokala råvaror. Men nu ska det bli ännu mer lokalt! I den sjätte delen av Matkompassens podd möter vi matinspiratören Anders Samuelsson, som har fått i uppdrag att driva ett nätverk med kockar från hela Västerbotten.
Kocknätverket jobbar för att länets restauranger ska ha mer lokal mat och dryck på menyerna. De träffas därför regelbundet och utbyter erfarenheter - både med varandra och med länets matproducenter. Träffarna har faktiskt fungerat som rena snabbspåret mellan kock och producent:
- Det som är roligt med nätverket är att det blir verkstad fort. I höstas träffade vi kockar en grönsaksodlare, som direkt fick en order på hela sin kommande skörd. Han var jätteglad. Det underlättar ju hans planering, och gör kanske att han vågar öppna en åker till, säger Anders Samuelsson.
Bildandet av nätverket är en del i samarbetsprojektet "Ät hela Västerbotten". Det leds av Länsstyrelsen Västerbotten, tillsammans med upphandlade aktörer, restauranger, matproducenter och pilotbutiker inom OK Västerbotten. Tanken är att göra lokalt producerad mat och dryck mer lättillgänglig – både som produkter att köpa och i form av maträtter på restaurangmenyerna.
Kocknätverket kommer närmast att ha en större träff i Lycksele för att hålla workshops, utbyta kunskap med varandra och träffa ännu fler matproducenter. Det blir också gemensam matlagning, där målet är att ta fram rätter som smakar som en riktig upplevelse, utifrån en viss råvara och en plats i länet.
Men det kommer att hända ännu mer till hösten. Nätverket vill att fler ska få bekanta sig med länets skafferi, och kockarna kommer därför att dra i gång en kampanj under SEE Hållbarhetsvecka. Under kampanjen ska ett antal restauranger över hela länet erbjuda en lokal meny eller en lokal rätt, allt utifrån sina förutsättningar – både fine dining-restauranger och pizzerior kan delta. Anders Samuelsson kallar det för ett gemensamt manifest.
- Manifestet var inget planerat från början. Men under träffarna har alla känt att man vill göra något mer - man vill berätta om varför lokalproducerad mat är så betydelsefullt. Det är väldigt inspirerande att se den här entusiasmen hos kockarna, säger Anders Samuelsson, och tillägger att alla restauranger som vill delta är välkomna att anmäla sig innan sommaren till [email protected]
Lokal matproduktion är en viktig fråga - både för att hålla landsbygden levande och för att klara krisberedskapen. Målet med samarbetsprojektet ”Ät hela Västerbotten” är att skapa fler konkurrenskraftiga och lönsamma livsmedelsföretag i Västerbotten. Det är finansierat av Jordbruksverkets satsning Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt. Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete går under samlingsnamnet Matkompassen. -
Många förknippar mat på macken med korv och pulvermos, men så behöver det inte vara. Nu har nämligen OK Västerbotten dragit i gång försäljning av lokalproducerad mat på 14 bensinstationer runt om i länet. Vad sägs om smörkola från Öre, röding från Vilhelmina och stenugnsbakat bröd från Storuman på menyn?
Försäljningen är en del i samarbetsprojektet "Ät hela Västerbotten". Det leds av Länsstyrelsen Västerbotten, med bland annat forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden, restauranger, butiker och matproducenter som partners. Grundtanken är att göra lokalt producerad mat mer lättillgänglig – både som produkter att köpa och i form av maträtter på menyn.
I den femte delen av Matkompassens podd möter vi Anna-Karin Karlsson, projektledare på RISE och Elina Lundqvist, projektledare på OK Västerbotten, som pratar om varför lokala livsmedel ska säljas på mackar, hur maten på menyn kan anpassas efter olika kundgrupper och om att inlandsmyten inte stämmer:
”Vi fick höra att i inlandet finns inget behov av att köpa lokal mat, för där fiskar och jagar man själva. Men vi har tvärtom märkt att där uppskattar folk verkligen att man kan hitta lokala produkter på bensinstationen, som ju också brukar vara ortens samlingspunkt”, säger Elina Lundqvist.
Tjugo livsmedelsproducenter från länet samarbetar med projektet genom att leverera både råvaror och förädlade produkter. Under försäljningsperioden på tio veckor ska RISE undersöka och sedan utvärdera hur olika marknadsföringsinsatser påverkar försäljningen. Tanken är dock att lokala livsmedel ska finnas kvar på OK Västerbotten även efter projektperioden.
Syftet med samarbetsprojektet ”Ät hela Västerbotten” är att öka produktionen av och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel i butiker och restauranger i Västerbotten. Det är finansierat av Jordbruksverkets satsning Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt.
Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete går under samlingsnamnet Matkompassen. -
Är det möjligt att göra modern snabbmat som wraps, dumplings och bowls, fast med råvaror från Västerbotten? Uppgiften landade på en grupp masterstudenter på kursen Livsmedelsdesign vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap på Umeå universitet. Det som skiljer studenternas framtagna rätter från annan snabbmat är inte bara att huvuddelen av råvarorna är lokalt producerade, utan också veganska.
I fjärde avsnittet av Matkompassens podd berättar masterstudenten Hanna Sandvik och Björn Norén, biträdande studierektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, om utmaningar och möjligheter med snabbmat gjord på lokalt producerade råvaror.
Studenternas arbete är en del i samarbetsprojektet "Ät hela Västerbotten" som leds av Länsstyrelsen Västerbotten, med bland annat RISE Research Institutes of Sweden, Region Västerbotten Turism, restauranger, butiker och matproducenter som partners.
Syftet med samarbetsprojektet är att öka produktionen av och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel i butiker och restauranger i Västerbotten. Det är finansierat av Jordbruksverkets satsning Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt.
Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete går under samlingsnamnet Matkompassen. -
Jan Eliasson är arbetargrabben från Göteborg som blev toppdiplomat, utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling. I podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Jan Eliasson om hans bakgrund och hans långa karriär, men också om hur han ser på dagens kriser och polariserade politiska klimat. Han berättar dessutom om fyra viktiga orsaker till att en diplomatisk förhandling blir lyckad, samt hur en get i en helikopter riskerade att utlösa en storkonflikt.
-
Karin Bodin, VD på Polarbröd, fick se ett av sina livsverk – brödfabriken i Älvsbyn – brinna ner till grunden för två år sedan. Idag är fabriken uppbyggd igen, men företagsgruppen vill göra mycket mer än att baka. I podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Karin Bodin om hållbar matproduktion och ökad spannmålsodling i norra Sverige, samverkan över länsgränserna, hur man får kvinnligt företagande att blomstra och om satsningen på att odla allt man äter under ett år på bara 2000 kvadratmeter. Som bonus blir det lite Solar Punk.
-
Gruvor, vindkraft och annan tung industri - i Västerbotten etableras just nu många verksamheter. Alla dessa måste miljöprövas, och olika intressen ska vägas mot varandra. Men vem är det egentligen som fäller avgörandet? Och hur ska länsstyrelsen vässa sin roll för att bättre kunna vägleda, serva och samordna? I det nya avsnittet av poddserien ”Nya Perspektiv” möts landshövding Helene Hellmark Knutsson och Magnus Langendoen, chef på Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Det blir ett samtal om komplexa tillståndsprövningar, regeringsuppdraget att göra samrådsprocesserna smidigare, och om att bevara biologisk mångfald under en industriboom. Och så lite grann om jakthundar och Vindelälvens storhet, förstås.
-
Nu är podden med landshövding Helene Hellmark Knutsson tillbaka efter ett uppehåll! Den här gången riktas blicken mot självaste residensstaden - Umeå fyller nämligen 400 år i år och det vill även Länsstyrelsen Västerbotten fira. Efter ett initiativ av Helene släpps nu jubileumsboken ”Umeå: 400 år av framtid”, där stadens framväxt skildras på ett helt nytt sätt. I poddavsnittet samtalar landshövdingen med bokens författare Hans Forsman, erfaren journalist på Folkbladet, om stadens kända och okända sidor. Varför blev aldrig Umeå en ”riktig” industristad? Hur gick det med Olof Palmes militära karriär på K4? Varför förvandlades blomrabatter till cykelbanor? Och vad kan Umeås historia betyda när man ska spå stadens framtid?
Boken är ute i handeln nu. Allt överskott från försäljningen av boken går till UNHCR-FN, FN:s flyktingorgan som räddar liv och kämpar för flyktingars rättigheter. -
I den tredje delen av Matkompassens podd möter vi Anki Berg, projektledare för Matsam, som är ett samarbetsprojekt i Nordmaling, Umeå och Vännäs kommuner. Projektet arbetar för att matproducenter och råvaruförädlare ska utvecklas och kunna möta den stigande efterfrågan på lokal mat. Det ska bli mer lokalproducerat i butikerna, helt enkelt! I podden berättar Anki Berg bland annat om hur matproducenter och butiker har jobbat ihop sig, vad kunderna frågar efter, hur transporterna skulle kunna lösas, och så passar hon på att punktera några långlivade myter.
Podden är producerad inom ramen för projektet Matkompassen Inspiration och Motivation, finansierad av Landsbygdsprogrammet. -
Hur kan man äta en plats och vad handlar den alltmer växande måltidsturismen egentligen om? I den andra delen av Matkompassens podd om närproducerad mat och lokal matproduktion möter vi Kajsa Grandics Åberg, strateg för hållbar regional utveckling på Region Västerbotten, som också ger tips om hur turistföretag och livsmedelsproducenter kan överleva i kärva tider.
Podden är producerad inom ramen för projektet Matkompassen Inspiration och Motivation, finansierad av Landsbygdsprogrammet. -
Nu har projektet Matkompassen startat en poddserie som tittar närmare på närproducerad mat och lokal matproduktion. I första avsnittet pratar Liselott Holm, kommunikatör på Länsstyrelsen Västerbotten, med Elis Tedebring, butikschef på delikatessbutiken Gårdshem i Umeå om vad det är som gör lokalt producerad hantverksost så speciell. Kan man känna smaken av fjällko och varför samlas engagerade ostnördar framför datorn i gemensamma digitala ostprovningar?
Podden är producerad inom ramen för projektet Matkompassen Inspiration och Motivation, finansierad av Landsbygdsprogrammet. -
Fredrik Hedlund är lundensaren som gjorde en snabb karriär inom telekombranschen. Men efter Nokiakraschen bytte han spår. Nu arbetar han som VD för batterifabriken Northvolt och finner sig älska Skelleftebornas öppenhet och vilja. I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv talar han och landshövding Helene Hellmark Knutsson bland annat om hur det är att bygga upp en europeisk basindustri från grunden, hur företaget arbetar med rekrytering och utbildning, om hur man kan stoppa organiserad arbetskraftskriminalitet från att ta sig in i Northvolt och varför familjen Hedlund egentligen valde att flytta från den skånska myllan.
-
Kopparsmältverket Boliden Rönnskär i Skellefteå spelar en viktig roll i norra Sveriges industriboom – inte minst när det gäller materialåtervinning och cirkulär ekonomi. I det nya avsnittet av podden ”Nya Perspektiv” samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Karin Ahnqvist, hållbarhetschef på Boliden Rönnskär. Hon är ”flickan från bruket”, som haft en lång rad chefspositioner och uppdrag för kommuner, företag och regioner. Nu är hon en av dem som ska se till att rätt kompetens strömmar till industrin och att både miljömål och behovet av mineraler uppfylls. Det kan vara komplicerat.
-
Batterier, fossilfritt stål och metallåtervinning - i Norrbotten och Västerbotten investeras det just nu hundratals miljarder i nya företagsetableringar. Men med stora satsningar kommer stora utmaningar. I det nya avsnittet av ”Nya Perspektiv” möts landshövding Helene Hellmark Knutsson och Peter Larsson, regeringens samordnare för etableringarna. Hans uppgift är att vara heta linjen mellan alla aktörer - från kommunpolitiker och företagsledningar tillbaka upp till regeringsnivå. I podden samtalar de om hur företagen ska hitta arbetskraft, kulturlivets betydelse, den förändrade bilden av norra Sverige, hur glesbygden kan dra nytta av etableringarna och om huruvida staten behöver uppfinna en etableringshjälp för växtvärkande orter.
-
Det bråkas alltmer om skogen. Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, har ägnat mycket av sin forskning åt konflikternas roll i det skogliga området. I det nya avsnittet av podden ”Nya Perspektiv” samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson och Camilla Sandström om tre sorters skogskonflikter, om folkrörelsernas betydelse för att dämpa bråken, allemansrätten och om hur det gick till när de så kallade blåbärsflickorna fick känslorna att svalla.
-
Nu är landshövding Helene Hellmark Knutsson tillbaka med ett nytt poddavsnitt. Den här gången möter hon Fransesca Quartey, VD och teaterchef på Västerbottensteatern, i ett sprakande intensivt samtal om Sara Lidman-huset i Skellefteå, behovet av mod och politiska visioner för kulturen, kärleken till länet och byn Innansjön, och hur det var att helt oväntat bli förärad en kunglig medalj. Detta - plus lite till.
-
Maria Hedblom kommer från en släkt med småskaliga och inbitna företagare. Hon har ett starkt engagemang i näringsliv, skogsfrågor och kvinnligt företagande - fast hon erkänner att hon en gång var helt okunnig om jämställdhet. Det ändrades när hon blev näringslivschef i Vindeln. ”Allt jag har lärt mig, har jag lärt mig i Vindeln”, konstaterar Maria Hedblom, numera vd för Sparbanksstiftelsen Norrland. Du möter henne i ett samtal med landshövding Helene Hellmark Knutsson i podden ”Nya Perspektiv” - som dock rivstartar med att ta upp problematiken runt färjetrafiken till Holmön. Möjligen kan det landa i ett nytt perspektiv även därifrån.
- Se mer
