Stefan Löfven Podcasts

  • Om kravet på en lag mot omvändelseterapi av unga hbtq-personer, varför är det så svårt för Annie Lööf (C) att välja mellan Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar (V) och vad betyder den rosa flamingon i Åkessons trädgård?

    När föredetta statsminister Stefan Löfven i en debatt sa käbbel fick ordet liv igen. Nyligen använde kriminologen Leif GW Persson uttrycket pillekvitt om Ebba Busch vapenkunskaper. Vilka fler gamla ord kan komma att få liv igen? David har några förslag.Vår politiska satiriker Moa Wallin har kollat in läget med toleransnivån hos de olika partierna som samarbetar och berättar om bland annat när Ebba Busch tyckte att Jimmie Åkesson såg ut som en rosa Barbapappa. På tal om rosa så har Moa också noterat att Åkesson har en rosa flamingo i sin trädgård, något som i vissa kretsar betyder att man är swinger.Lyssnarfrågan kommer från Aischa som vill veta allt om talmannen. Vi får veta att det är det högsta ämbetet i Sverige man kan bli vald till och att man i riksdagen kan köpa en bricka med tre olika sorters kakor som fått namnet talmansrunda, efter talmannens fikastunder med partiledarna. Vår politiska reporter Lova Olsson har också denna vecka på en pressträff insett att hon inte kan fjäderfä- branschen. Moa inser att hon fram till idag använt ordet fjäderfä helt fel.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • Om kravet på en lag mot omvändelseterapi av unga hbtq-personer, varför är det så svårt för Annie Lööf (C) att välja mellan Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar (V) och vad betyder den rosa flamingon i Åkessons trädgård? När föredetta statsminister Stefan Löfven i en debatt sa käbbel fick ordet liv igen. Nyligen använde kriminologen Leif GW Persson uttrycket pillekvitt om Ebba Busch vapenkunskaper. Vilka fler gamla ord kan komma att få liv igen? David har några förslag.Vår politiska satiriker Moa Wallin har kollat in läget med toleransnivån hos de olika partierna som samarbetar och berättar om bland annat när Ebba Busch tyckte att Jimmie Åkesson såg ut som en rosa Barbapappa. På tal om rosa så har Moa också noterat att Åkesson har en rosa flamingo i sin trädgård, något som i vissa kretsar betyder att man är swinger.Lyssnarfrågan kommer från Aischa som vill veta allt om talmannen. Vi får veta att det är det högsta ämbetet i Sverige man kan bli vald till och att man i riksdagen kan köpa en bricka med tre olika sorters kakor som fått namnet talmansrunda, efter talmannens fikastunder med partiledarna. Vår politiska reporter Lova Olsson har också denna vecka på en pressträff insett att hon inte kan fjäderfä- branschen. Moa inser att hon fram till idag använt ordet fjäderfä helt fel.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • Både Göran Persson och Stefan Löfven är emot Natomedlemskap – men kommer deras efterträdare lyssna? Och ska Moderaterna helt sluta hoppas på Centerpartiet? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld har det senaste i svensk politik.

  • Ledley Kings Knä fick den stora äran att se en fotbollsmatch med Stefan Löfvén och hur är det med statsministerns Spurskunskap egentligen? Vidare till Matt Dohertys 30-årskris, Cuti Romeros taktlöshet på sociala medier och tilltänkta försäsongsmatcher i Israel. Missa inte!

  • Om att det är dålig stämning mellan de gamla bästisarna S och Mp, att det är coolt med Finland i svensk politik och om hur en statsminister skapas.

    Varför säger alla politiker "vid pump" nuförtiden? T om vår inrikespolitiska reporter Lova Olsson slänger sig med det i programmet. Katherine ser till att hon förklarar sig.Sen Miljöpartiet bröt upp med regeringen och Socialdemokraterna själva styr regeringen har de lagt fram flera förslag som Miljöpartiet är väldigt arga på. Det har varit hård ton från Mp men S svarar inte.Det råder Finlandsfeber i Sverige och politikerna verkar tävla om vem som har närmast relation till Finland. Vår politiska satiriker Moa Wallin har bevisen.Lyssnarfrågan kommer från Johanna som undrar hur en statsminister skapas. Vi får veta att Magdalena Andersson har fått gå en kurs i utrikespolitik och förra statsministern Stefan Löfvén fick gå en kurs i jämställdhet och läste den feministiska boken Under det rosa täcket av Nina Björk.Vi får också höra om en liten vit lögn som vår Lova erkänner att hon drog i riksdagen i veckan som hon har lite dålig samvete över.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshowI den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • Om att det är dålig stämning mellan de gamla bästisarna S och Mp, att det är coolt med Finland i svensk politik och om hur en statsminister skapas. Varför säger alla politiker "vid pump" nuförtiden?  T om vår inrikespolitiska reporter Lova Olsson slänger sig med det i programmet. Katherine ser till att hon förklarar sig.Sen Miljöpartiet bröt upp med regeringen och Socialdemokraterna själva styr regeringen har de lagt fram flera förslag som Miljöpartiet är väldigt arga på. Det har varit hård ton från Mp men S svarar inte.Det råder Finlandsfeber i Sverige och politikerna verkar tävla om vem som har närmast relation till Finland. Vår politiska satiriker Moa Wallin har bevisen.Lyssnarfrågan kommer från Johanna som undrar hur en statsminister skapas. Vi får veta att Magdalena Andersson har fått gå en kurs i utrikespolitik och förra statsministern Stefan Löfvén fick gå en kurs i jämställdhet och läste den feministiska boken Under det rosa täcket av Nina Björk.Vi får också höra om en liten vit lögn som vår Lova erkänner att hon drog i riksdagen i veckan som hon har lite dålig samvete över.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshowI den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • I veckans avsnitt svettas Anna på Leos Lekland, Frasse o Pelle har blivit världsstjärnor och Svante avancerar, med sluga idéer, sitt djurinnehav...


    Välkomna till Funkismorsorna!


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbetoch2) Luigi har tio mynt i sin ficka.Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant den som får jobbet har tio mynt i sin ficka. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker och sedan adopterades av åklagaren räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter Sann åsikt förenat med förklaring. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. Platons ord för sanning aletheia har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det varken med sanningen eller med Palmemordet. Återstår alltså lögnen och Palmeutredningen. För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPlaton: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.Gunnar Wall: Mörkläggning statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020. Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.Lars Olof Lampers: Palmemordet tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

  • Angela Merkel är inte de känsloladdade talens politiker, men mobiltelefonen, och alldeles särskilt sms, passar hennes sätt att bedriva politik perfekt. Hör bland andra Stefan Löfven om Merkels sms.

  • 2015 föll Fort Europa och Europas gränsregim har inte kunnat hitta en ny samlande form sedan dess. I kölvattnet av arabiska våren sökte migranter på flykt en säker plats i Europa och lyckades välta dess murar. De möttes av en våg av solidaritet och engagemang. Det är dags vi återupptäcker och uppvärderar den enorma solidaritetsrörelse och självorganisering som skedde medan staterna stod handlingsförlamade. Med Patricia och Emelie går vi igenom de viktiga lärdomarna från solidaritetsarbetet vid gränserna, skolorna och i lokalsamhället.

    Läs mer:

    Patricia Lorenzoni: 2015 - När vi var stora
    http://www.patricia-lorenzoni.com/aktuellt/2021/8/19/2015-nr-vi-var-stora

    Stefan Jonsson: 2015 var ett lysande år, Stefan Löfven
    https://www.dn.se/kultur/stefan-jonsson-2015-var-ett-lysande-ar-stefan-lofven/

    Sebastian Wikström, Anna Svensson och Mathias Wåg : Sverige skapade Fort Europa
    https://tidningenbrand.se/2015/10/11/sverige-skapade-fort-europa/

    Mathias Wåg: Gränser går inte runt länder, de går igenom dem
    https://guldfiske.se/2008/03/28/granser-gar-inte-runt-lander-de-gar-igenom-dem/

    Roar Magazine: The rise of border imperialism
    https://roarmag.org/magazine/border-imperialism-europe-africa/

    Ross Wolfe: Nationalism, borders and the state
    https://mronline.org/2019/09/11/nationalism-borders-and-the-state/

  • Stefan Löfven lämnade över partiet i god ordning - men med landet gick det värre. Viktor Barth-Kron, Helena Gissén och Tomas Nordenskiöld om Magdalena Anderssons vedermödor och om Liberalerna, det nya Miljöpartiet.

  • Bedrägerier riktade mot äldre och funktionsnedsatta ökar och det har även blivit en grundbult i de kriminella gängens ekonomi. Hur går bedrägerierna till och vad är det mest effektiva skyddet?

    Hur går bedrägerier mot äldre personer till?Tidigare i veckan berättade Svenska Dagbladet att bedrägerier till stor del finansierar de kriminella gängens ekonomi. Vad beror det på? Vilket är det mest effektiva sättet att skydda sig? Finns det en poäng med att byta telefonnummer och se till att det nya numret är hemligt? Eller är det fel väg att gå? Det pratar vi om med Carolina Adler, chef för bedrägerisektionen hos Polisen i region syd. Vi gästas även av Claes-Göran Jonsson, volontär åt polisen som håller i kurser för pensionärer om detta.Vilken ställning har det svenska språket utomlands?Vi pratar även om intresset för svenska språket utanför Sveriges gränser. Är det Bergman eller vikingar som får utländska studenter att vilja lära sig skillnaden mellan en och ett? Vad har Sverige att vinna på att det finns människor utomlands som lär sig svenska? Hur ser det ut med de andra nordiska språken? Torstein Stiegler Seim, lektor i norska vid Stockholms universitet gästar tillsammans med Viktor Hennius från Svenska institutet.Dessutom - motvilliga statsministrar. Just nu är Stefan Löfven en sådan i övergångsregeringen. Magdalena Andersson kan bli en något motvillig statsminister om hon måste regera på oppositionens budget och Ulf Kristersson har sagt att han är inriktad på nästa val. Hur gör man jobbet när man egentligen inte riktigt vill?Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Olle Björkman

  • Varje politisk vilse-ledare vill skapa politisk indelning i sina anhängares sinnen, en särskiljande uppdelning av åsikter.

    Han eller hon skapar en politisk retorik som syftar till att skilja sina anhängare ifrån andra. Den retoriken är avsedd att föreställa det moraliska höglandet. När anhängarna tror att de är moraliskt åtskilda från andra – när de även har nått stadiet för att börja stigmatisera andra, har de fallit under vilseledares förledning och de har tappat egenmakt. Oavsett om vederbörande vilse-ledare är Vladimir Lenin, Jim Åkesson eller Stefan Löfven, så är både syftet och metoden alltid desamma.

    Och det är därför också viktigt att framhålla att det inte spelar någon roll om den helgonförklarade intoleransen kommer från den politiska vänster eller högersidan, även om det inte kan ifrågasättas att mer framträdande kollektivistiska ledare historiskt sett har utnyttjat detta mer. Men filosofisk materialism är kollektivism, så jävla enkelt är det faktiskt eftersom individen bara kan uppleva sina egna känslor. Föreställningen om att alla kan bli sista människa kvar med alla tillgångar utgör närmast definitionen på det kollektiva vansinnet.

    Stigmatisering kan idag därför också i dessa sammanhang definieras som den punkt där den personliga uppfattningen inverkar på andras personliga frihet. när den andra människans rättigheter angrips eller tas bort i den mening som uttrycks.

    Stigmatisering kan därför också av sin natur göras till den punkt där ilska övervinner orsak och makt anställs för att uppnå social förändring.

    För att vara säker, ilska och intolerans är vad som idag typiserar stigmatisering, tillsammans, en mäktig kraft. Som Mahatma Gandhi sa,

    ”Ilska och intolerans är tvillingfienderna för rätt förståelse.”

    Ilska har ett sätt att ta personlig syn på en destruktiv nivå och i själva verket har vi genom hela historien sett politiska ledare upprepade gånger piska upp sina anhängare till ilska för att kunna tillgripa större kontroll. Visst var detta sant i nästan alla tal som Adolf Hitler gav. Vad användes omfattande av Maximilien Robespierre efter den franska revolutionen. Och inte överraskande har den varit anställd i politiska demonstrationer och upplopp genom historien.

    Confucius, en kollega som hade rykte om sig för noggrann reflektion, sa:

    ”När ilskan stiger, tänk på konsekvenserna.”

    En bra poäng. Det är alltid sant att ingen känsla har förmågan att eliminera verklig orsak och självkontroll som ilska. Och det här är naturligtvis varför politiska vilseledare så ofta försöker skapa vrede bland sina anhängare – så att de kan dirigeras till att utföra önskningar för vilseledares räkning utan att ifrågasätta dessa handlingar eller konsekvensernas giltighet .

    Tja, vad är då fördelarna med denna ilska? Uppnår den till slut sitt mål? Konverterar det vanligtvis motståndaren eller besegrar motståndaren? Låt oss fråga Buddha om det där.

    ”Att hålla fast vid ilska är som att dricka gift och förvänta sig att den andra personen dör.”

    Ganska så ja. Självklart hänvisade Buddha till konsekvensen av den som är arg, inte konsekvensen för den person som inspirerade till ilska. Den som inspirerade till ilska är inte skadad alls och där befinner sig den Djupa Statens apologeter idag – förgiftade!

    Så finns då egentligen någon skillnad mellan ilska och stigmatisering? Mest bestämt så, ja. Stigmatisering av någonting yttre är idag oftast en förfining som en möjlig konsekvens av ilska. Det är det bättre verktyget för politiska ledare som vill kontrollera sina anhängare.

    När tillräckligt många förstår detta är det står vi inför den största förändringen i människans historia!

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Varje politisk vilse-ledare vill skapa politisk indelning i sina anhängares sinnen, en särskiljande uppdelning av åsikter. Han eller hon skapar en politisk retorik som syftar till att skilja sina anhängare ifrån andra. Den retoriken är avsedd att föreställa det moraliska höglandet. När anhängarna tror att de är moraliskt åtskilda från andra – när de även har nått stadiet för att börja stigmatisera andra, har de fallit under vilseledares förledning och de har tappat egenmakt. Oavsett om vederbörande vilse-ledare är Vladimir Lenin, Jim Åkesson eller Stefan Löfven, så är både syftet och metoden alltid desamma. Och det är därför också viktigt att framhålla att det inte spelar någon roll om den helgonförklarade intoleransen kommer från den politiska vänster eller högersidan, även om det inte kan ifrågasättas att mer framträdande kollektivistiska ledare historiskt sett har utnyttjat detta mer. Men filosofisk materialism är kollektivism, så jävla enkelt är det faktiskt eftersom individen bara kan uppleva sina egna känslor. Föreställningen om att alla kan bli sista människa kvar med alla tillgångar utgör närmast definitionen på det kollektiva vansinnet. Stigmatisering kan idag därför också i dessa sammanhang definieras som den punkt där den personliga uppfattningen inverkar på andras personliga frihet. när den andra människans rättigheter angrips eller tas bort i den mening som uttrycks. Stigmatisering kan därför också av sin natur göras till den punkt där ilska övervinner orsak och makt anställs för att uppnå social förändring. För att vara säker, ilska och intolerans är vad som idag typiserar stigmatisering, tillsammans, en mäktig kraft. Som Mahatma Gandhi sa, ”Ilska och intolerans är tvillingfienderna för rätt förståelse.” Ilska har ett sätt att ta personlig syn på en destruktiv nivå och i själva verket har vi genom hela historien sett politiska ledare upprepade gånger piska upp sina anhängare till ilska för att kunna tillgripa större kontroll. Visst var detta sant i nästan alla tal som Adolf Hitler gav. Vad användes omfattande av Maximilien Robespierre efter den franska revolutionen. Och inte överraskande har den varit anställd i politiska demonstrationer och upplopp genom historien. Confucius, en kollega som hade rykte om sig för noggrann reflektion, sa: ”När ilskan stiger, tänk på konsekvenserna.” En bra poäng. Det är alltid sant att ingen känsla har förmågan att eliminera verklig orsak och självkontroll som ilska. Och det här är naturligtvis varför politiska vilseledare så ofta försöker skapa vrede bland sina anhängare – så att de kan dirigeras till att utföra önskningar för vilseledares räkning utan att ifrågasätta dessa handlingar eller konsekvensernas giltighet . Tja, vad är då fördelarna med denna ilska? Uppnår den till slut sitt mål? Konverterar det vanligtvis motståndaren eller besegrar motståndaren? Låt oss fråga Buddha om det där. ”Att hålla fast vid ilska är som att dricka gift och förvänta sig att den andra personen dör.” Ganska så ja. Självklart hänvisade Buddha till konsekvensen av den som är arg, inte konsekvensen för den person som inspirerade till ilska. Den som inspirerade till ilska är inte skadad alls och där befinner sig den Djupa Statens apologeter idag – förgiftade! Så finns då egentligen någon skillnad mellan ilska och stigmatisering? Mest bestämt så, ja. Stigmatisering av någonting yttre är idag oftast en förfining som en möjlig konsekvens av ilska. Det är det bättre verktyget för politiska ledare som vill kontrollera sina anhängare. När tillräckligt många förstår detta är det står vi inför den största förändringen i människans historia! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Vänsterpartiet vill se höjda pensioner för att tolerera Magdalena Andersson som ny statsminister. Men kan Socialdemokraterna möta kraven?

    Stefan Löfven har lämnat in sin avskedsansökan som statsminister och en ny talmansrunda har tagit vid. Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson är den som först får uppdraget att försöka bilda regering men vägen dit kan bli svår i och med att både Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet måste hållas på gott humör.Vänsterpartiets kravlistaBland annat kräver Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar höjda garantipensioner om hennes parti ska tolerera Magdalena Andersson som ny statsminister. I veckans avsnitt av Det politiska spelet går vi till botten med det svenska systemet för att välja statsminister och siar om när vi kan ha en ny regering på plats.Medverkande: Tomas Ramberg, Fredrik Furtenbach och Jan TeorellProgramledare: Parisa HöglundProducent: Björn Barr