Episodes

  • Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari.

    Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien.

    Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis.

    Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna.

    Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt?

    Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

  • När ett nytt år just har börjat frossar investerare och analytiker i prognoser, inte sällan författade av storbanker, för att ta tempen på marknaden och hitta vilka trender som gäller inför den tid som väntar.

    2023 pratade i stort sett alla om hur djup eller grund den stundande ekonomiska nedgången skulle bli, samtidigt som gaskris, Taiwan, deglobalisering och centralbanks-pivot ingick i den trendordsbingo som spelades just detta år.

    Men... hur intressant kunde allt det där vara egentligen, om det stod svart på vitt att läsa om de mest väntade riskerna och trenderna för vem som än behagade det?

    Här för att i stället prata om de mest underrapporterade riskerna och trenderna är naturligtvis FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

  • Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida.

    De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar.

    När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten.

    Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

  • Den närmast maniskt intensiva mediabevakningen av Qatar tog mitt under fotbolls VM en ny vändning under december 2022, när en av världens viktigaste demokratiska institutioner avslöjades befinna sig mitt i en av ökenlandets alltmer stöddiga påverkansoperationer mot västvärldens politiska institutioner.

    Qatargate befäste landets roll som den demokratibesudlande korruptionens världsmästare, men ändå kan inte länder i Europa och USA stå emot arablandet, vars dubbelagentbeteende varit så framgångsrikt att emiratet med blott 300.000 medborgare nu kan sätta press på så väl klart mycket större grannländer som globala maktinstanser i Washington och Bryssel.

    Hur blev det så, för ett land som alldeles nyligen var utsatt för total blockad av grannländer i Mellanöstern och gavs den amerikanske presidentens onda öga, och varslar affären kring den så kallade "trojanska hästen" Eva Kaili i Europaparlamentet att demokratins hjärta måste bypass-opereras illa kvickt för att undvika en stundande infarkt?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

  • Kinas nolltolerans mot covid-spridning gick in i väggen totalt under slutet av 2022 och i en chockartad vändning kom jordens folkrikaste land till slut att foga sig till övriga världens strategi för att ta sig ur pandemin: Strategin att helt sonika lära sig att leva med den.

    Men lika snabb som händelseutvecklingen kring de skeenden och beslut som format Kinas nolltolerans-exit skett, lika snabbt kom och nya frågor upp när återöppningsjublet lagt sig på börsgolven.
    Frågorna varslade knappast om en stundande tillväxt, för det var frågor såsom hur många dödsfall det skulle krävas i ett Kina så kraftigt eftersatt sett till immunitet mot viruset, efter tre år av minimal spridning i folkrepublikens karantänsvåld.

    Hur hade det kunnat gå så snabbt att byta fot i Peking, och hade protesterna som rullat genom Kina fått en så stark effekt att frihetstörstande demonstranter nu fått råg i ryggen i kampen om att lätta på den allt mer totalitäre president Xi Jinpings fasta grepp om makten?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

  • Världskonjunkturen gick i dubbel bemärkelse ner i gruvan under 2022. Med rekordlåga arbetslöshetstal efter år av ekonomisk boom darrade regerande politiker för vad en fortsatt försämring under 2023 skulle föra med sig i form av varselvåg och försämrad välfärd i den västerländska ekonomin.

    Energipriserna sköt i höjden, inflationen rusade, kriget rasade i militär form i Europa och handelspolitiskt mellan geopolitiska fiender såväl som allierade länder. Dessutom vilade klimathotet i fonden för alla beslut som skulle fattas.

    Fanns det någon rimlig lösning för att hitta tillväxt igen, som förtjänade finanspolitiskt stöd, i det besvärliga ekonomiska läget med idel motsägelsefulla lösningar på oändligt komplexa problem?
    Svaret tycktes skönjas just där nere i gruvan, dit konjunkturen gått för att leta efter en lösning.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

  • Världens demokratier hade några år in på 2020-talet utsatts för prövningar vars like inte står att hitta sedan mitten på 1900-talet.
    Genom prövningarna befäste nationalstaterna ånyo greppet om det främsta maktvapnet för att skapa samhällelig ordning: pengar.

    Det stärkta greppet för staternas penningmaktmedel, centralbankerna, hade dock inte skett i ett vakuum sedan kreditexpansionismens epok började i finanskrisens spillror 2008.

    Parallellt hade den digitala framfarten skett i häpnadsväckande hastighet, och den modell kring papperspengar som vilade till grund för samhällsskicket ifrågasattes plötsligt med kraft av en ny generation digitala medborgare.

    Kryptovalutamanin och den libertarianska våg om sköljde över världen samtidigt som covid-19 tvingade fram statliga tvång och befäste myndighetskritik, när valutasystemets förestående död också förklarades ligga nära, materialiserades dock inte. FTX-härvan blev under vintern 2022 det senaste beviset på det.

    Men frågan om kryptovaluta förblev svårlöst, omtvistad och kontroversiell.

    Därför beslutade sig FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen som görs av IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån DIrekts utrikeschef Joakim Rönning, för att riva upp nya sår i den infekterade debatten efter att metafysiska stickningar i byrålådan förvandlats till fysiska.

    Kan det vara så att komplexitetens omfattning gömmer hot mot demokratin bakom löftet om att kryptovaluta ska skapa total frihet?

  • Big tech är inte lika big längre.

    Det var den skoningslösa slutsatsen under hösten 2022, sedan mer än 1.000 miljarder dollar rakats av börsvärdet på den amerikanska techsektorn. Bolag som Apple, Amazon, Google och Facebook-ägaren Meta Platforms hade varit bärande för det senaste decenniets brutala uppvärdering i aktiemarknaden men nu tycktes framgångssagan ha kollapsat i ett lika brutalt uppvaknande.

    Affärsidéerna bakom techbolagen, som skulle säkra den ekonomiska framtiden med hjälp av smarta lösningar som kunde möjliggöra att de besparingar som inte längre var möjliga i insatsvaruled i stället skulle kompenseras av en kraftigt ökande effektivitet och produktivitet mot en närmast evig tillväxt i en ändlig värld, stod nu på kant med verkligheten.

    Vad var det som hänt, och varför var kalabaliken så total i den mest futuristiska sektorn som väl därmed inte kunde varsla om annat än en mörk framtid? Hade det bara med stundande lågkonjunktur och övertro på teknik att göra eller fanns det något i utvecklingen som faktiskt borde leda till ett omtänk om nytänkandets techsektor?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Under en radar där hoppet stod till att spår av demokrati snart skulle börja skönjas har 50 år av affärer med diktaturer gött upp välstånd på båda sidor av ekonomiska utbyten mellan väst och öst.
    Hoppet - som allt oftare numer kallas naivt - rör inte bara sådant som svenska vapenaffärer med totalitära regimer i Mellanöstern, utan är något högerns antiglobalistiska cyniker länge lyft fram som den främsta orsaken att bromsa utbytet med den icke-demokratiska världen.

    Det senaste året har dessa globalismens belackare fått vatten på sin kvarn. Rysslands överfall av Ukraina cementerade Europas största land, som skänkt bort geopolitiskt inflytande över Europas viktigaste ekonomiska nav, i skamvrån. Trots löften om bot och bättring har utvecklingen sedan dess ändå varit inkonsekvent, med uppmärksammade affärer där kritisk infrastruktur säljs ut till bolag ägda av totalitära regimer.

    Det är dags att tala om Tyskland - en i grunden urstark ekonomi som dock under 2000-talet ttyckts stå på fel fot i varenda geopolitisk fråga. Efter den så kallade omsvängningen som gjordes i februari visavi Moskvas utpressning genom energimarknaden har nämligen relationen till ett annat auktoritärt land i öst hamnat i EU:s och Berlins brännpunkt.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • De ekonomiska jättarna i Asien, Japan och Kina, har fört en tynande tillvaro hittills under 2022. Dominansen för den amerikanska penningpolitiken och valutan har varit mer aktuell än på mycket längre, trots orosmoln för att "den enda egentliga världsmakten USA" står på nederlagets rand.

    Covid-19-erans ekonomiska offer tycktes olikt tongångarna i inledningsskedet av pandemin inte bli USA:s maktställning i världen, utan ett alltmer inåtvänt Kinas och ett ytterligare stagnerande Japans.

    Världens blickar riktade sig mot öst, när ett pressat kommunistparti under hösten 2022 samlades för kongress med fastighetskris, kritiserad virus-nolltolerans och kollapsande valuta i ryggen. Att president Xi Jinping skulle stärka sin makt var väntat, men hur är det tänkt att en mer auktoritär linje mot demokratiska väst ska leda till något gott för ett Kina så beroende av det utländska kapitalnätverk som skärs ner tråd för tråd? Och hur ska Japan ta sig ur den demografiska kris som nu också sekonderas av kraschande valuta?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt.

    Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris.
    För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid.

    Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså.

    På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten.
    Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • En av Europas största banker står på randen till kollaps, rapporterade flera av kontinentens medier under helgen, sedan marknaden börjat varsla om att Schweiz största bank hängde mot fallrepen.

    När Zürichbörsen öppnade på måndagen rasade aktien och drog med sig hela den europeiska sektorn i en yrvaken väntan på Europas eget Lehman Brothers-ögonblick, 14 år efter att den globala finanskrisen utlöstes av den amerikanska investmentbankens undergång.

    Men sedan hände något, faran blåstes över lika snabbt som den blåsts i gång och aktien rusade i stället tillbaka till nollstrecket för att därefter fortsätta upp dagen efter.

    Vad var det som pågick egentligen, när finanskrisen nalkades i Bankeuropa men plötsligt ställdes in den 3 oktober 2022, och vad kan vi dra för lärdomar av det dramatiska och märkliga händelseförlopp som utspelade sig?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson som programledare och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm.

    Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt.

    Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ungefär samtidigt som USA:s president Joe Biden förklarade covid-19-pandemin över under hösten 2022 nalkades en ny kris för en världsekonomi som plötsligt tampades med rekordhög inflation.
    I potten låg ett centralbanksexperiment med det finansiella systemet som snart skulle fylla moppe, och när siarna sagt sitt tycktes allt komma ner till en enda sak: Ingen har koll på nånting längre och nu får väderprognoser över den europeiska kontinenten avgöra saken.

    För samtidigt som USA klarade sig relativt helskinade i ett anmärkningsvärt dystert nyhetsflöde stod Europa på tröskeln till en vinter som skulle bli avgörande för hur djup den stundande lågkonjunktur som nu näst intill samtliga bedömare spådde skulle bli verklighet för hela världens ekonomi.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar.

    Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget?

    Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Varför är det ingen som bryr sig om vad politikerna säger?
    Den frågan tål ofta att ställas brett, men inte minst efter att valnatten går mot dag och det med dagsljuset klarnar att den politiska omvälvningen inte heller denna gång tyckts ha påverkat börsindexens utveckling minsta lilla, trots ett halvår av intensiv kampanj om hur maktens män och kvinnor ska styra sina länder på rätt kurs mot framtiden.

    Lika ofta som det talas om makt talas det ju om pengars påverkan på och förhållande till politiken - men ändå tycks kapitalet fullständigt oberört av politiska utfall så när som på marginalen. Hur kan det vara så, när "money makes the world go around" och valutamakten bekräftats vara det allra kraftigaste vapnet över det världsherravälde som av historien att döma aldrig vilar i riktigt säkert grepp?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • En ekonomisk och social katastrof hotade under hösten 2022 ett Europa där Sverige plötsligt blivit största exportör av elektricitet. Allt under hösten 2022 handlade om energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina, som medfört följdeffekter för ett vanligtvis så stabilt nordiskt elnät där en pålitlig tillgång av ström i kontakterna närmast setts som en naturlag.

    Prognoserna pekade dessutom på att elbehovet skulle öka samtidigt som flera energikällor skulle fasas ut för att rädda klimatet i en ekvation som redan hade lett till omtalade konsekvenser för välutvecklade länder. Plötsligt talades det på den europeiska kontinenten om krigsvinter, stundande ransonering och eventuella släckningar av hela områden där näringslivet får pausa sin verksamhet på grund av den rekorddyra elen som blivit en följd av den allvarliga bristen på energi.

    Hur hamnade Europa där, vem skulle bära skammen och hur skulle situationen lösas – med kärnkraft, mer vindkraft eller genom energibesparande åtgärder?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcksfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    I den sista delen besöker vi den mest tätbefolkade delen av kontinenten - Västafrika. I den stora mångfalden av människor, kulturer och språk som lever här finns ledtrådar till varför Afrika blev förslavat och kuvat. Men hur gick det till, och varifrån kommer den så länge dominerande rasismen som lever kvar än, som sprang ur synen på Afrika och de afrikanska folken som vildar utan rättigheter?

    Afrikas postkoloniala revansch låter vänta på sig, men i modern tid har just Västafrika blivit en plats för verkställandet av den panafrikanism som många tror kommer bereda väg för Afrikas återkomst.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?