Episodes

  • Avsnitt 38: Konflikter hanteras med kommunikation

    · 00:45:05 · Health for wealth

    Konflikter är en del av livet. Men de är inte bara av ondo, de kan föra oss framåt - om vi hanterar dem på rätt sätt! Erik Lorinder från P2 Enterprises har lång och gedigen erfarenhet av att förebygga och hantera konflikter både inom Polisen och på andra arbetsplatser. Det bästa sättet att motverka konflikter är att bygga relationer. Då behöver vi undvika att vara anonyma inför varandra. Att kunna namnet på en person är det första steget till en bra dialog. Erik Lorinder menar att fördomar är något vi alla har. Det är hur vi hanterar dem som spelar roll. Tre sorters konflikter Konflikter är komplexa men kan kategoriseras i tre huvudsakliga typer: Ordningskonflikter som handlar om olika åsikter om hur något ska vara. Fördelningskonflikter där man upplever orättvisa kring vem som får vad, och hur mycket. Positioneringskonflikter där det bara är en av oss som kan vara i den aktuella positionen. Vi hamnar lättare i konflikter när vi inte blir sedda, hörda och bekräftade. Då "brinner det till i attitydhörnet" som Erik Lorinder beskriver det.  Viljor, tankar och attityder ger eld åt konflikten och vi får svårt att fokusera på sakfrågorna. Hur löser vi konflikter? Prata. Prata. Och prata, menar Erik. Vi behöver sätta ord på det vi upplever för att kunna mötas i en lösning. Det kanske inte går utan hjälp utifrån när det är för mycket känslor inblandade. Vi kan behöva blotta oss, prata om våra känslor och visa vår sårbarhet trots att det kanske känns otäckt. Det vi upptäcker när dialogen är igång är ofta att vi alla har farhågor och förhoppningar som många gånger liknar varandra. Däremot skiljer sig våra bilder av verkligheten åt och när vi förstår hur den andres bild ser ut har vi närmat oss en lösning.   God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Kom till Skandias Hälsoforum Den 24:e oktober på förmiddagen hålls Skandias årliga Hälsoforum. Vi, Ann-Sofie och Boel kommer vara moderatorer. Med panelgäster som läkaren Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark, och vår tidigare poddgäst Torbjörn Eriksson, vd för Tenant & Partner kan vi utlova en intressant och inspirerande förmiddag. Du har möjlighet att få en av fem kostnadsfria platser. Här  kan du göra en intresseanmälan. Läs mer om Skandias hälsoarbete och vad de erbjuder sina kunder här. Vår samarbetspartner Twitch Health har tips att ta till när agendan svämmar över. Det handlar om att identifiera de 3-5 viktigaste uppgifterna man har framför sig, både på jobbet och privat Rangordna dem i hur viktiga de är, hur lång tid de tar och ... i vilken ordning de bör göras Fokusera på dem en i taget Skapa förutsättningar för att arbeta ostört Läs mer på deras hemsida.

    starstarstarstarstar
  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Avsnitt 37: Framtidens arbetsplats - hot eller möjlighet?

    · 00:43:41 · Health for wealth

    Tar robotarna över våra jobb i framtiden? Eller kan teknikutvecklingen hjälpa oss att ta bättre hand om varandra? Både och menar Ann-Therese Enarsson från tankesmedjan Futurion.  En ofta citerad studie från 2013 menar att 47 % av alla dagens jobb kan försvinna inom 10-20 genom automatisering. Robotarna tar över, alltså. Det ger en fingervisning om hur brutal den strukturomvandling vi befinner oss mitt i kan komma att bli. Samtidigt är det faktum att maskiner ersätter mänsklig arbetskraft inte något nytt fenomen, det har pågått i flera hundra år och genom hela industrialiseringen. Många menar också att varje gång ny teknik har ersätt mänsklig arbetskraft har det uppstått nya behov och nya jobb. Morgondagens arbetslivNågon som funderar mycket på det här är Ann-Therese Enarsson. Hon är vd för Futurion, en tankesmedja ägd av TCO. Deras syfte är att diskutera förutsättningarna för morgondagens arbetsliv. Hur blir det då i framtiden? Ann-Therese Enarsson menar att de yrkesgrupper som har mer avancerade jobb inte är fredade från hotet om automatisering. Ett experiment från organisationen Institute of the Future visade att en chefs-app kan leda avancerade kunskapsprojekt i stora bolag med goda resultat. Den lärande arbetsplatsen De goda nyheterna är att det finns mycket vi kan göra för att påverka och forma utvecklingen. Skolsystemet och arbetslivet behöver samverka ännu mer och Ann-Therese pratar om den lärande arbetsplatsen. Hon menar att en modern kompetensutvecklingsstrategi kommer vara centralt. Vi behöver mer än tidigare lära hela livet. Till medarbetare vill hon skicka med att ha sin egen kompetensutveckling högt på sin agenda och ställa högre krav. Hon använder begreppet "branta inlärningskurvor" som inte nödvändigtvis handlar om en kurs utan kanske om att byta arbetsuppgifter då och då. Det gynnar både individen och organisationen. Ett sätt att vara redo för den här sortens omställning är att jobba processorienterat och undvika hierariska strukturer. Mer tid för samarbete och mötenAnn-Therese pekar på den möjlighet som digitala lösningar ger till att fokusera på det vi människor är bäst på och som inte går att programmera: Att vara nytänkande, samarbeta och vara lyhörda. Hennes slutsats är att kanske behövs det färre läkare i framtiden, men desto fler sjuksköterskor. Vi konstaterar också att om chefernas tid kan avlastas av automatiserade processer kan de få mer tid över till det som gör chefen riktigt bra: att möta människor och bygga relationer. Kom till Skandias Hälsoforum Den 24:e oktober på förmiddagen hålls Skandias årliga Hälsoforum. Vi, Ann-Sofie och Boel kommer vara moderatorer. Med panelgäster som läkaren Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark, och vår tidigare poddgäst Torbjörn Eriksson, vd för Tenant & Partner kan vi utlova en intressant och inspirerande förmiddag. Du har möjlighet att få en av fem kostnadsfria platser. Maila ditt namn och din arbetsplats till event(at)skandia.se för att anmäla ditt intresse, och skriv gärna "hälsa" i ämnesraden. Läs mer om Skandias hälsoarbete och vad de erbjuder sina kunder här. Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett intressant och tankeväckande inlägg om friskvårdsbidraget och dess effekter. Detta omtalade bidrag är i grunden en skattesubvention och det finns inte mycket som stödjer dess hälsofrämjande effekt. Men man kan göra mycket annat i dess ställe!

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 36: Hälsa - en ledningsfråga

    · 00:51:41 · Health for wealth

    Hör utdrag från vårt frukostseminarium med Skandia om hälsa som ledningsfråga. Skandias hälsostrateg, HR-chef med flera berättar om varför de valde att satsa på hälsa, vilket motstånd som fanns internt, hur det övervanns och vilka vinster det har gett. Skandias hälsoarbete för sina kunder är prisbelönt. Men när det drog igång 2002 var det inte helt klart att man skulle få göra satsningen på sjukförsäkringar. Den affären gick back och blev då en styrelsefråga. Slutsatsen blev att man valde att satsa sig ur situationen. Något som har lönat sig stort för både Skandia själva och deras kunder. I avsnittet berättar Skandias hälsostrateg Kristina Hagström om pilotprojektet som födde förslaget hos deras kunder om att Skandia skulle arbeta med hälsofrågorna för att stötta dem. De startade en hälsosluss och ett arbete med en hälsokedja, stöttade med insatser och skapade en framgångsrik affärsmodell med strategiska hälsoinsatser som investeringsmodell. HR-chef Marie Ågren berättar att Skandia har lärt sig vikten av att ha ett "varför" som är sprunget inifrån snarare än från trender och omvärldsbevakning. De jobbar i tre led - reaktivt, förebyggande och proaktivt där man som organisation är drivande i det förebyggande men vill se det som att man erbjuder en hälsopalett till medarbetarna. I avsnittet får vi också höra Samuel Kiros, hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet och livsstilsprofessor Mai-Lis Hellénius från Karolinska Institutet, båda samarbetspartner i det här stora hälsoarbetet, om vad arbetsgivare kan göra, stort som smått, för att gynna hälsan på arbetsplatserna. Läs mer om Skandias hälsoarbete och vad de erbjuder sina kunder här. Vår samarbetspartner Twitch Health kan bistå med stöd vare sig det behövs på strategiskt eller operativ nivå. De levererar tjänster inom såväl massage som träning till många organisationer. Gör att vi minns bättre Ökar självkänslan Minskar risk för ångest och depression Gör att vi sover bättre Gör oss mer kreativa Gör arbetsplatsen mer attraktiv

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 35: Så blir man bäst på hälsa

    · 00:43:19 · Health for wealth

      Hur leder man ett hälsoarbete så bra så att man belönas med priset som Årets hälsofrämjande chef? Torbjörn Eriksson, vd på Tenant & Partner, berättar. 2016 utsågs Torbjörn Eriksson på Tenant & Partner till årets hälsofrämjande chef. Hos dem handlar hälsa om flera dimensioner, inte bara den fysiska, och det tror han var en av anledningarna till att de fick priset. Tillitsfulla relationer Han pratar om fysisk, mental och social hälsa och menar att tillitsfulla relationer är en grundbult för att människor ska trivas. Han menar också att om hälsa råder i organisationen så känner man det i mötet med andra människor och i kulturen. Det märks inte minst i teamen, som blir effektiva och kan fokusera på uppgiften istället för på politik. Visionen och hälsan hör ihop Torbjörn pratar om den vision som företaget följer och som genomsyrar både arbete mot kunder och internt. "Det finns bara ett varför", som han själv säger. Han återkommer till att hälsoarbetet hos Tenant o Partner inte är separerat från verksamheten, det genomsyrar allt och mäts inte separat. 3 viktiga frågor På frågan om hur man blir bäst på hälsa svarar Torbjörn Eriksson att varje verksamhet behöver besvara tre frågor för att bli hållbar: Hur kan man driva sin verksamheten på ett lönsamt sätt och samtidigt bidra till en bättre värld? Hur kan ledningen skapa en kultur som gör att människor i allt väsentligt drivs av sina inre drivkrafter? Hur kan medarbetarna leva efter sina egna värderingar och samtidigt bidra till organisationens syfte. När och om de här frågorna är besvarade, då tjänar alla parter mer, såväl inom organisationen som utanför och medarbetarna mår bra. Vår samarbetspartner Skandia stödjer ett flertal intressanta forskningsprojekt i samverkan med ledande universitet. Syftet är att utveckla lösningar som positivt påverkar sjukdomar, gagnar Skandias kunder och ger ökad friskhet och trygghet i samhället. Tre vi vill lyfta är: En frisk generation som drivs av Professor Mai-Lis Hellenius på KI – där man tittat på hur familjer kan skapa en mer hälsosam livsstil genom att röra på sig. Forskning där man har ögat som verktyg för att studera/behandla diabetes sjukdom. Leds av Professor Per-Olof Berggren på KI. En pilot med Sophiahemmet tillsammans med två andra försäkringsbolag, ett projekt som rör funktionsmedicin för sköldkörtelproblematik och som handlar om att inte bara titta på den ställda diagnosen utan se mer på helheten kring individen. Läs mer här Vår samarbetspartner Twitch Health har ett stort engagemang för fysisk aktivitet och gärna på arbetsplatsen. I ett blogginlägg sammanfattar de fördelarna med att prioritera fysisk aktivitet för dina anställda. Det: Förbättrar förmågan att hantera stress Hjälper oss att lära oss saker snabbare Gör att vi minns bättre Ökar självkänslan Minskar risk för ångest och depression Gör att vi sover bättre Gör oss mer kreativa Gör arbetsplatsen mer attraktiv

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 34: Jobba mer effektivt utan stress

    · 00:46:51 · Health for wealth

    Hur kan vi bäst ta hand om vår tid på jobbet så att vi lägger tid på rätt saker, i rätt mängd? Vi diskuterar tips och metoder. Att hinna med det man har tänkt och veta att man prioriterar rätt saker, det är viktigt för att må bra. Det är också ett sätt att minska stress i arbetsvardagen. Först och främst handlar det kanske om att acceptera att tiden aldrig kommer räcka till allt på att-göra-listan. Tiden är den trånga sektorn och det handlar först och främst om att prioritera vad som ska göras. Första frågan är alltid varför  A och O är att ha rett ut sitt varför, både i det stora och det lilla. Det hjälper oss att prioritera vad som ska få ta vår tid och att sen kunna hålla fast i den agendan när annat pockar på vår uppmärksamhet. Viktigt och bråttom - eller bara bråttom? En metod man kan ta till sin hjälp är matrisen viktigt/bråttom. Varför fastnar vi ofta i sånt som är bråttom och viktigt (varför hann vi inte med det innan det blev bråttom)? Och varför envisas vi ibland med att göra sånt som är bråttom utan att vara viktigt, medan det långsiktigt viktiga som inte är tidskritiskt får vänta? Det här sättet att sortera behov och planera sin tid kan ge en del hjälp. Fokus kräver pauser Många gånger kräver dessutom det mest viktiga och värdeskapande vi ägnar oss åt både tid och arbetsro. Vi tittar närmare på exempel som Pomodoro-metoden, att dela in sin arbetsdag i fokuserade delar och bryta dem med pauser för att få både den skärpa och den återhämtning vi behöver. Att hitta balansen Ann-Sofie delar med sig av hur hon stämmer av att hon får balans i det hon gör: hon vill fördela tiden mellan att hämta in information, dela med sig av information och bygga relationer. Alla delar behövs - men kanske inte alltid på en och samma gång. Ta väl hand om tiden du har. Lägg så mycket du kan på det som är långsiktigt viktigt! God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel. Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som erbjuder en hälsoförsäkring med möjlighet till tidiga insatser där medarbetare vid behov kan ringa till Skandias hälsosluss och få råd och hjälp med både fysiska och psykiska besvär. Läs mer här Twitch Health som har gedigen kunskap om och förståelse för hur ett förändringsarbete går till. I det här blogginlägget redogör de steg för steg för den process man går igenom när man ska förändra ett beteende.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 33: Vems ansvar är hälsan egentligen?

    · 00:49:43 · Health for wealth

    Kommer det att bli vanligare med obligatorisk friskvård på jobbet, mindre frihet och mer tvång alltså? Borde arbetsgivare minska stress eller bara lära ut hur man hanterar den? Professor Thorkild Thanem berättar vad han ser i sin forskning. I folkhemssverige, för 80 år sen, såg man hälsa som statens ansvar. Det var också en tid när hoten mot vår hälsa snarare var smittsamma sjukdomar än stress och välfärdsrelaterade åkommor. Sedan 1970-talet har hälsa setts som en fråga för individen. Men på senare tid har allt fler arbetsgivare börjat jobba med hälsosatsningar och upptäckt att det är svårt att få med sig alla medarbetare. Några företag omdefinierar hälsa som något större än bara motion och mat och inför en livsvårdstimme i veckan. Andra överger valfriheten och inför obligatorisk träning på arbetstid. Arbetsgivaren som den nya "farbror Staten" Är arbetsgivaren den nya "farbror Staten" som vill lägga sig i hur vi lever våra liv? Är tvång verkligen en väg till hälsa? Och borde inte arbetsplatser i så fall börja med att minska stress innan man tvångstränar eller lär ut stresshanteringsmetoder? Det här och mycket annat diskuterar vi med Torkild Thanem, professor på Stockholms universitets företagsekonomiska fakultet. Han forskar om hälsoinsatser på arbetsplatsen och vilka effekter sådana insatser får på det sociala sammanhanget och på kulturen på jobbet. Risk när ledaren fastnar i personliga preferenser Under senare år, berättar Torkild, har hälsoarbete och hälsosatsningar blivit allt vanligare. Här finns förstås både möjligheter och risker. En tydlig fälla han har sett är där de som leder insatserna vill för mycket, och fastnar i personliga preferenser. Som personalchefen som skrämde bort medarbetare från lunchrummet med sina veganska tallrikar och syrliga kommentarer om andras skräpmat. Eller när alla ska köra lopp för att chefen gillar sånt. Torkild ser också att den alltmer avancerade teknologin tar ökad plats i hälsosatsningar och hälsoarbetet. Vi kan mäta mer och det gör vi. Även här finns det förstås risker. Vi stirrar oss lätt blinda på det som är enkelt att mäta, som kolesterolvärden och syreupptagningsförmåga, samtidigt som vi missar att ta tempen på ledarskap och social sammanhållning. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som är den enda svenska organisationen på Fortune's Change the world list där Skandias arbete för att minska ohälsa uppmärksammas. Läs mer om deras prisbelönta arbete här. Twitch Health som har hjälpt många företag att skapa framgångsrika hälsostrategier. Här finns deras tips för dig som vill ta ett strategiskt grepp kring hälsa på jobbet.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 32: Så är du ledig på allvar

    · 00:39:19 · Health for wealth

    Semestern hägrar - men hur får vi till den i det gränslösa arbetslivet? Ann-Sofie och Boel delar tankar och tips för att få en bra ledighet. Vi reflekterar över att det kan vara svårt att faktiskt känna sig ledig, men är lite trendigt att säga att man är och har varit det. Så hur kan man göra för att gå på semester, på riktigt? Tydliga förväntningar Vi behöver förtydliga förväntningar runt tillgänglighet, kanske till och med i ett dokument. När får man kontakta en kollega? Hur? Vilka ärenden är akuta? Vad gäller hos oss? Viktiga saker att ha på plats. Avfokusera och få högre insikter Om man har svårt att koppla bort jobbet kan man hämta stöd från hjärnforskningen. När vi låter hjärnan vila aktiveras istället det så kallade Default Mode Network eller på svenska standardnätverket. Och när vi kanske skulle kunna tro att hjärnan inte gör något alls så händer i själva verket en massa. Den aktiverar gamla minnen och rör sig fram och tillbaka mellan dåtid, nutid och framtid, och kopplar ihop olika idéer. Det gynnar kreativitet och hjälper oss att nå högre insikter. Läs mer här. Det är alltså viktigt att se till att vara ledig av flera skäl. Här kommer några sammanfattande tips: Inför semestern Red ut förväntningar inför dig själv och med kollegor. Trappa ner gradvis så gott det går. Blockera kalendern de sista dagarna för att hinna med. Sätt regler för när du får koppla upp dig. Under semestern Vi delar tipset från polischefen Hanna Bjärgård som markerar till medarbetare att hon är ledig, inte tar med datorn men förstås är nåbar vid akuta ärenden. Kommer jobbtankar - låt dem komma, skriv ner dem och släpp dem sedan. Efter semestern Försök börja mjukt - boka inte in för mycket de första dagarna. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Så här i semestertider tipsar vi om deras vård-online-lösning som ger läkarhjälp under semestern var du än är. Läs mer här. Twitch Health som vet hur man bedriver aktivt hälsoarbete som ger mätbara resultat. De har sammanställt några smarta tips för dig som är chef om hur du hjälper medarbetarna att koppla av på semestern. Läs mer här.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 31: Kan cykling fixa folkhälsan?

    · 00:37:08 · Health for wealth

    Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder. För att inte tala om hälsofördelarna. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer. Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort. Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt "bilstäder", medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han. Prova - det är närmre än du tror Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln - det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde. Uppmuntra och motivera Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering ... gör det enklare! En engelsk studie visade att ekonomisk ersättning fick medarbetare att cykla mer. En ekonomisk morot för att stötta ett önskat beteende alltså. Sånt behöver vi mer av menar Peter. Där rynkar vi programledare pannorna och minns hur Sofie Sagfossen från Handelshögskolan intygade att inre motivation (sånt man gör av egen vilja och drivkraft) bär längre än yttre motivation (belöningar vi får av andra, som t ex pengar). Hur som helst upplever vi själva att avstånden krymper när man cyklar, man äger vägen till jobbet och vi vill varmt rekommendera så många som möjligt att prova. Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb: Satsa långsiktigt och systematiskt. Se till att ledare uttalar sitt stöd. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet? Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. En viktig del av helheten är hur de jobbar förebyggande. Läs mer här. Twitch Health som vet hur man bedriver aktivt hälsoarbete som ger mätbara resultat. De vet också hur man kopplar det till employer branding och rekrytering. Läs mer här.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 30: Ledarskap i lagens namn

    · 00:46:01 · Health for wealth

    Lita på medarbetarna istället för att detaljstyra, förstärk positiva beteenden och sätt tydliga värderingar. Det är prisade polischefen Hanna Bjärgårds framgångsrecept för att skapa delaktighet och ansvar. Hanna Bjärgård, lokalpolisområdeschef i Skärholmen i Stockholm tilldelades kungens stipendium för ungt ledarskap, Kompassrosen, när hon var 31 år gammal. I motiveringen står att hon "modigt drivit fram ett nytt ledarskap med delaktighet och ansvarstagande inom sin polisenhet." I intervjun berättar Hanna att hon inte sett sina insatser som modiga innan hon läste den motiveringen. Hon tänkte snarare på vad hon själv skulle behöva för att kunna prestera bra och tillvarata sin kompetens. De förutsättningarna ville hon också ge sina medarbetare. Delaktighet kanske kan låta som något självklart, men en verksamhet som Polisens har traditionellt varit auktoritär. "Det skapar passiva medarbetare," säger Hanna, "och då blir det en stor kulturförändring när man uppmuntrar medarbetarna att vara mer aktiva själva." Naturligtvis behöver det finnas väldigt tydliga roller och hierarkier i en akut polisinsats när någon ringt 112. Men mycket av det vardagliga polisarbetet handlar om att bygga relationer med medborgare och arbeta brottsförebyggande och där går det att jobba mycket mer kreativt och med ett större inslag av delaktighet. Hannas tips till dig som är chef och ledare: Gör grundarbetet med vilka värderingar som ska genomsyra verksamheten. Gör det till en vana att utvärdera ledningsmöten utifrån de värderingarna. Om du är chef och vill göra en förändring: våga lita på processen och dina medarbetare. Låt saker och ting ta tid. Var aktiv med feedback till medarbetarna och förstärk positiva beteenden. Låt bli att detaljstyra men var tydlig med att du finns tillhands om medarbetarna behöver stöd. Visa att man kan vara chef med 40 arbetstimmar i veckan och faktiskt vara ledig på sin semester. För hur bra beslut fattar man om man aldrig får vila eller inte har ett liv vid sidan om sitt jobb? God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel! Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Ett av verktygen är att uppmuntra till vardagsrörelse och det gör Skandia genom sin hälsoapp Virgin Pulse. Med den kan man få många att göra små förändringar som gör stor skillnad, som att ta trappan oftare eller att sova lite mer. Läs mer om Skandias hälsoarbete här. Twitch Health hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 4 tips på hur man kan öka delaktigheten kring hälsoinsatser på arbetsplatsen: 1. Definiera ett mätbart mål som mäter engagemang i hälsoarbetet. 2. Kommunicera smart. Ta gärna hjälp av kommunikationsavdelningen. 3. Chefer och ledning behöver visa vägen i en hälsosatsning för att påverka kulturen i rätt riktning. 4. Se till att det finns flera sätt att delta i hälso- och friskvårdsaktiviteter. Alla har olika behov och utmaningar. Här läser du mer från Twitch om att skapa högt deltagande i hälsa och friskvård.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 29: Feedback som får oss att växa

    · 00:41:42 · Health for wealth

    Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback. Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den. Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback. Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är: Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för "vad bra du var" eller "det där gick ju inte så bra" kan du säga "det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod" eller "det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna". Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra. Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord! /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners: Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. Läs mer om vårt nya samarbete som vi är väldigt glada och stolta över. Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. I avsnittet delar Twitch med sig av 3 smarta tips på hur man ger feedback kopplat till hälsosamma val: 1. Var specifik, berätta vad i personens beteende du åsyftar 2. Berätta varför du tycker det var bra 3. Berätta vilka konsekvenser personens val eller beteende får för personen själv, dig och övriga medarbetare. Läs gärna mer från Twitch om hur du gör samtal motiverande.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 28: Träna på arbetstid - bu eller bä?

    · 00:32:12 · Health for wealth

    Vi vet att vi behöver röra på oss och att det kan vara svårt att hitta tiden. Kanske ska vi göra det på arbetstid? Vems ansvar är det att vi motionerar? Och är det skillnad på motion och träning? I dagens avsnitt kavlar Boel och Ann-Sofie upp ärmarna och intar varsin ringhörna i debatten om att träna på arbetstid. En helt klart mångfacetterad fråga med flera infallsvinklar. Argument för Å ena sidan krävs ju en viss syreupptagningsförmåga för att arbeta och vi vet att medarbetare mår och presterar bättre. Varför inte införa det på arbetstid eller ge en bonus till de som tränar? Argument mot Vad är det egentligen vi ska göra på jobbet? Vart är vi på väg om vi börjar styra i hur människor tar hand om sin hälsa? Vi önskar god lyssning och vill gärna höra vad du tycker om det här ämnet. /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Här bjuder Twitch på sju tips på hur man kan öka sin fysiska aktivitet om man har ett kontorsjobb.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 27: Tydligt varför - bättre resultat

    · 00:37:02 · Health for wealth

    I Sverige är arbetsmiljön högt prioriterad. Men när trivseln tar för stor plats på bekostnad av verksamhetsfokus har vi gått vilse, menar organisationskonsulten och doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak. Forskning visar att vi mår bra av att enas runt ett mål. Samtidigt är det viktigt att trivas på jobbet. Hur ska man balansera dessa två fokus? Ylva Elvin-Nowak refererar i en debattartikel i SvD till den så kallade Sverigestudien som visar att kundfokus är lägre i Sverige än i många andra länder, medan däremot arbetsmiljön är jämförelsevis högt prioriterad. Men, invänder hon, det är inte vad vi tycker om varandra som ska styra på arbetsplatsen. Skräckbilden är när kompetenta chefer som leder kompetenta medarbetare fastnar i att reda ut frågor som inte har med jobbet att göra. Vi är alltså för dåliga på att ställa oss frågan varför verksamheten finns till. Det är nämligen inte genom att ägna all tid åt relationer som vi mår bra på jobbet, menar Ylva Elvin-Nowak. Tvärtom, när verksamhetens mål och syfte får vara i fokus blir också arbetsmiljön som bäst. Hon beskriver det som att många har fastnat i en relationssmet som kan vara svår att komma ur. Då är den bästa medicinen att jobba med verksamhetsmålen och inventera resurser och verktyg utifrån det. Det "äter upp" många konflikter. Dels för att något gemensamt och viktigare hamnar i fokus. Men också för att var och en känner sig tilltalad som kompetent yrkesperson och lyfts i sin professionalitet. Tydlighet är medicinen för allt, fortsätter Ylva Elvin-Nowak. Att fokusera på verksamheten ska inte vara förhandlingsbart. Idag är det dessutom viktigare än någonsin eftersom omvärlden och kraven på organisationer är i ständig förändring. Tydlighet alltså, kombinerad med en förmåga till flexibilitet hos både chefer och medarbetare. Vi önskar god lyssning! /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanfattat vad som har visat sig stärka psykisk hälsa på arbetsplatser i fyra punkter: Rättvist och stödjande ledarskap, kontroll över arbetsuppgifterna, balans mellan arbetsinsats och belöning och tydliga mål. Läs mer om hur arbetsplatser kan stärka psykisk hälsa här.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 26: Motivation - vad driver oss egentligen?

    · 00:37:55 · Health for wealth

    Motivation är en psykologisk kraft som möjliggör handling, inte en medfödd egenskap. Sofie Sagfossen från Handelshögskolan berättar hur vi kan stärka motivationen, på jobbet och i livet. I platsannonser står det ofta att arbetsgivaren söker en "motiverad" person. Det är en ganska underlig formulering, konstaterar Sofie Sagfossen som doktorerar på Center for Consumer Marketing vid Handelshögskolan i Stockholm. - Att vara motiverad är inte en inneboende egenskap, förklarar hon, vår motivation är olika stark eller svag i olika sammanhang. Inre och yttre motivation Ett sätt att påverka hur motivation ökar eller minskar är att definiera inre och yttre motivation. Den inre motivationen brukar beskrivas som den lite "finare". Den kommer inifrån oss själva, som namnet antyder och belöningen kommer också därifrån. Den yttre däremot är att drivas mot något som vi får utifrån när vi gör något. Beröm, erkännande, lön eller varför inte en kaka!? Sofie berättar att yttre belöningsfaktorer förstås har sin plats, speciellt på en arbetsplats där avsaknad av lön, beröm, feedback, samarbete med mer kanske skulle göra det svårt att få ett engagemang som räckte hela vägen. Men ... om för stor vikt läggs vid yttre motivationsfaktorer som pengar och betyg kan det döda den inre motivationen, och få oss att agera kortsiktigt på ett sätt som inte är hållbart. Så stärker vi vår inre motivation Sofie förklarar att vi människor har tre psykologiska grundbehov som alla stärker vår inre motivation. Ett visst mått av självbestämmande (att inte konstant bli kontrollerad). Känslan av kompetens (att utvecklas) och positiv feedback. Social samhörighet. Hon berättar också hur det kan gå om ett företag bara har kvantitativa siffermål som inte talar till människors inre drivkrafter. En ny vd ville att företaget skulle öka omsättningen genom att arbeta smartare. Resultatet sjönk, föga förvånande. Vad vill vi belöna? Sofie menar att det blir lättare att hamna rätt i balansen mellan inre och yttre motivationsfaktorer genom att fråga sig: Vad är det vi belönar? I en organisation där man ägnar sig åt försäljning, till exempel, behöver man fundera på om man belönar själva transaktionen (då kanske den som får ett avtal signerat ska få mest ersättning), själva ansträngningen att nå fram till transaktionen eller samarbetet som krävdes (då ska troligen fler människor få ta del av ersättningen). Utan tvekan är det är en framgångsfaktor att vi har en inre motivation för det vi gör om dagarna. Det fungerar som en bas att hämta kraft och mening från. Vi önskar god lyssning! /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch tipsar om att motiverande samtal är ett bra verktyg för arbetsgivare som vill fånga upp och stärka medarbetares drivkrafter. Motiverande samtal är en beprövad teknik för att coacha människor att göra förändringar. Läs mer på twitchhealth.se - gå till bloggen.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 25: Medkänsla för prestation

    · 00:38:34 · Health for wealth

    Compassion, eller medkänsla, är en buffert mot stress, säger psykologen Christina Andersson. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ.  Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft.  Stressade människor agerar kortsiktigt Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla. När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans. Trygghetssystemet - för prestationens skull När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra. På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor. Ett verktyg för motgångar Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som "att lära någon att hålla om sig själv när det blåser." Hon forskar själv på Karolinska Institutet om compassion som stresshanteringsmetod och har gett ut flera böcker, senast Compassioneffekten 2016. Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanställt 6 tips som hjälper dig som är chef att våga prata om hälsa på utvecklingssamtalet.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 24: Samarbete gav vinst - och hälsa

    · 00:30:02 · Health for wealth

    Försäljningen ökade 78% när Vitec Fastighet bytte från individuell till grupp-provision. Hälsan kom av bara farten.  Det började med en säljtävling som Vitec Fastighet valde att basera på gruppens istället för på individernas prestation. Resultatet blev långt över förväntan. "Det var då vi insåg den fulla potentialen med att jobba i grupp", säger Magnus Persson, vd för Vitec Fastighet. Företaget gjorde flera stora förändringar mellan 2012 och 2015 med målet att öka försäljningen. En av de mer betydelsefulla delarna var just att byta provisionsmodell och mäta gruppens resultat istället för individens. Både säljet och trivseln ökade Förändringen gav 78% ökad försäljning, högre effektivitet och medarbetarna tyckte att det var roligare att gå till jobbet. Win-win alltså. Men det är viktigt att ha en bra sammansättning av personer i gruppen för att det här ska fungera. Alla behöver i någon mån vara lagspelare och själva vilja jobba på det här sättet. Att jobba tillsammans mot ett gemensamt mål gjorde också att kraven på ledarskapet förändrades. "Gruppen leder sig själv genom samarbete," berättar Magnus Persson. "Som säljchef behöver jag inte pusha på alls utan ledarskapet handlar mer om rådgivning, utvärdering och diskussion." Se hur var och en bidrar Däremot blir det viktigare för den som leder arbetet att se vem som bidrar med vad och hur. Bara för att en persons namn står på ett kontrakt betyder det inte att den på egen hand har rott iland en affär. En utmaning med att gå över till arbete i grupp är att se till att prestationen blir hållbar över tid. När alla så gärna vill bidra till det gemensamma kan gränsen mellan hälsosam prestation och psykisk ohälsa bli hårfin. "Man måste ha en bra dialog i gruppen om det här. Ser man signaler på utmattning hos en kollega behöver man reagera direkt" säger Magnus Persson. Han tror också att en lagom gruppstorlek för att få gruppbaserad provision att fungera är mellan sju och tio personer. Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Läs om hur Twitch hjälpte Atea att bygga hälsa, kundengagemang och affärsrelationer i en och samma satsning.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 23: Var tog lekfullheten vägen?

    · 00:38:22 · Health for wealth

    I miljöer som styrs av rädsla för att göra fel är det svårt att må bra. Kreativitet, skapande och fria tankeströmmar behövs för hälsan - och för lönsamheten. Ta en titt på ett dagis. Där flödar kreativiteten. Men vad händer sen? På många arbetsplatser finns det inget utrymme för kreativitet och skapande, säger Erik Hemmingsson, högskolelektor i idrottsvetenskap med inriktning folkhälsa på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Han menar att det beror på en bestraffande kultur där vi bara ser till logiska och analytiska värden. Men det behöver vi komma bort ifrån, både i skolan och på arbetsplatsen. Det hänger på ledarskapetFör att människor ska blomma ut, våga vara personliga och kunna tänka kreativt, krävs en tillåtande attityd där man får vädra idéer och åsikter, och där det är naturligt att prova saker och ibland misslyckas. Chefer och ledare sätter tonen genom att visa att de är mänskliga och inte bara prestationsmaskiner. Visst kan det verka läskigt, för någonstans är har ju ändå de flesta organisationer mätbara verksamhets- och prestationsmål. Där man kanske har en förväntan om vad som ska göras och hur. Det kanske kan låta som att man släpper kontrollen om man ska ägna tid till lekfullhet helt plötsligt, kommer det ta oss mot målet? Ja, menar Erik. Och kopplar åter till dagis där man ju faktiskt får städa upp efter den kreativa fasen. Allt har sin plats, både kreativt skapande och struktur. Kreativitet skapar mod och vice versa Ledarskapet är viktigt för att det ger förutsättningarna men lika viktigt är att vi som individer inser vårt ansvar i att skapa förutsättningar för vår kreativitet. Det handlar om att våga lita på sin inre röst och att hitta mod att förändra det vi kan runt omkring oss. Välkomna att lyssna på ett lite friare och mer lekfullt samtal än vanligt!  Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 22: Nu kan alla räkna på hälsa

    · 00:32:23 · Health for wealth

    Vad kostar den psykiska ohälsan egentligen i reda pengar? Nu finns ett väl underbyggt verktyg som gör det enkelt att beräkna ohälsans kostnader just där du jobbar.  När Johan Rudborg för 18 år sen började räkna på hälsoekonomi hade han hört att man kunde satsa en krona på hälsa och få fem tillbaka. Den sortens påståenden är vanliga, men saknar ofta källhänvisningar. Johan insåg att många saknade en modell för att räkna på hälsa. Analysverktyg för allaI det arbetshälsoekonomiska analysverktyg som Karolinska Institutet i samarbete med Johans företag Proactive Health tagit fram kan man tydligt se att det finns enorma summor att spara in om man får bukt med både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Initiativet kommer från Karolinska Institutet och institutet för miljömedicin som tar fram riktlinjer för företagshälsa. Arbetet har pågått i över ett år för att ta fram tillförlitliga underlag och beräkningsmodeller som alla typer av organisationer kan använda. Eftersom många som arbetar med hälsofrågor inte har en ekonomisk bakgrund har man också fokuserat på att göra beräkningsmodellen tillgänglig för de som inte är vana att göra ekonomiska kalkyler. Tar fram både kostnader och orsaker Men det handlar inte bara om att räkna, verktyget innehåller också en modell för verksamhetsanalys där man kan få hjälp med att identifiera själva orsaken till de psykiska ohälsokostnaderna. Ju mer data man själv kan mata in desto exaktare siffror men man kan också använda verktygets egna schabloner. De är försiktigt beräknade i underkant, berättar Johan, som menar att modellen inte går att skjuta i sank.  Han tycker att verktyget förstås lämpar sig att använda när man vill beräkna ohälsan. Men det är också ett verktyg när man vill kommunicera vad kostnaden faktiskt är för de som är på jobbet men inte mår bra, sjuknärvaron alltså. Den beräkningen kan hjälpa att motivera åtgärder inom hälsa som en investering snarare än en kostnad. Här finns verktyget Mer om det arbetshälsoekonomiska analysverktyget och själva verktyget hittar du här. Nu hoppas vi att ni vill berätta om och hur ni använt det? Vad är era erfarenheter? Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats!

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 21: Naturlig supermat - gör det enkelt

    · 00:33:07 · Health for wealth

    Att äta bra mat är enklare än vi tror. Det menar i alla fall Helena Nyblom, läkare och författare som i dagarna kommer ut med sin bok om det hon kallar supermat. Med forskningsstöd har hon tagit fram matråd och recept som kanske inte blir någon kioskvältare, men som däremot gör gott både för hälsan och smaklökarna. Dessutom vill hon slå ett slag för den måltidskultur som hon är rädd att vi är på väg att tappa. För vad händer runt ett middagsbord där en utesluter kött, en annan gluten och en tredje är vegan? När någon håller igen två dagar i veckan och någon annan inte äter förrän till lunch men ändå ska prestera kognitivt på jobbet? Slösa med färg Helena vill att vi ska hitta tillbaka till det enkla. Till det som forskningen visat är den kosthållning som får oss att må bra och som man till stor de följer i de så kallade "blå zonerna" runt om i världen där människor lever och har hälsan riktigt länge. Det handlar om att slösa med färgrika grönsaker och frukter, fisk, nötter och annat enkelt. I boken Läkarens guide till den naturliga supermaten lyfter hon fram de goda och nyttiga råvaror som vi lätt kommer över här i Sverige och som inte behöver vara dyra. Blåbär och havre är minst lika bra som exotiska bär från andra länder. Råvaror som vi nog alla vet är bra för oss, men så lätt glömmer i det sammelsurium av kostråd som vi utsätts för. Bra mat gör jobbdagen bättre Men hur ska man göra på arbetsplatsen? Helena tycker att arbetsgivaren har en möjlighet att servera enkla, goda och näringsrika saker som frukt och nötter. Hon tipsar om fint skurna grönsaker med hummus, keso och rivet äpple med lite kanel på som mellanmål - inget krångligt alls egentligen. Det ska vara lätt att göra goda kostval även när man jobbar. Dieter och periodisk fasta har Helena inte mycket till övers för. Tanken är ju också att man under en fasteperiod ska ta det lugnt, vilket kanske inte är så lätt under en hektisk arbetsdag där hjärnan ska fungera på topp. Vårda tiden runt bordet Vi landar i att vi ska vårda vår tid runt bordet tillsammans, äta enkla rena råvaror som vi ju innerst inne vet är bra för oss - och avdramatisera maten som samtalsämne! Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Dela gärna tankar, frågor och berätta hur ni gör på din arbetsplats! PS: Det här avsnittet spelades in via Skype och det påverkade tyvärr ljudkvaliten negativt. Vi ber om ursäkt och hoppas att ni kan ha glädje av lyssningen i alla fall.

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 20: Vi spanar inför 2017 med vår nya partner

    · 00:46:25 · Health for wealth

    Vi firar vårt 20e avsnitt med att berätta om vår nya samarbetspartner - Twitch Health. Tillsammans med vd Fredrik Karlsson spanar vi om trender och förhoppningar inför det kommande året. När vi tittar tillbaka på våra nitton tidigare avsnitt är den röda tråden tydlig. Hållbar hälsa på jobbet börjar med att se över organisationens egen kultur. Hur är vi mot varandra på arbetsplatsen? Det är där vi måste börja hälsoarbetet. I steg två behöver det finnas förutsättningar för individen att själv skapa sin hälsa. Den här bilden delar vi med Twitch Health som vi nu är glada över att inleda ett samarbete med. Twitch Healths vision är att verka för hållbar hälsa genom långsiktiga strategiska insatser i de organisationer de arbetar med. Med fokus på friskfaktorer och en strategisk ansats är de en partner som stöttar företag som vill skapa varaktiga, mätbara hälsoförändringar. Fredrik berättar om hur denna ansats är avgörande för att få just långvarig effekt och en viktig fråga för deras kunder att svara på är vad hälsa är på just deras arbetsplats. Läs mer om vårt samarbete här. Vad vi tror händer under 2017 Vi enas om att den gränslösa arbetsplatsen kommer att vara något som diskuteras mera. Var går gränsen för arbetet i tid och rum? Hur mobila och tillgängliga mår vi bra av att vara? På vissa arbetsplatser är behovet större av att reglera tillgängligheten, på andra kanske kulturen redan främjar flexibilitet och individen själv kan få möjlighet att styra. Oavsett vilket tror vi att tydliga förväntningar och ramar avgör var gränsen går mellan frihet och gränslöshet. Vi tror också att all kunskap vi har om hur vår hjärna fungerar och vad den behöver för att fungera optimalt kommer ta plats i form av att vi börjar strukturera vår arbetsdag efter hjärnans behov. Så kallade wearables som aktivitetsarmband tror vi kommer fortsätta öka i popularitet, på gott och ont. Vi ser behov att förändra beteenden men vad händer när en siffra säger något annat än vår upplevda känsla? Andelen äldre i befolkningen ökar och med det behovet av lösningar som stöttar hälsan på äldre dagar. Behovet av arbetskraft inom olika sektorer ökar också med ökande pensionsavgångar och det blir en tävlan om talangerna. Fredrik spanar att det kommer att handla mycket om att individualisera jobben mer. Vad vi hoppas att få mer av 2017 Fredrik hoppas att vi slutar att göra som vi alltid gjort och att hälsoinsatser kommer göras där de behövs som allra mest. Boel hoppas att vi ska komma ifrån stillasittandet och det rörelselösa i arbetsvardagen och komma närmre varandra. Ann-Sofie håller med och hoppas att alla men framför allt de som arbetar inom vården ska kunna må bättre på jobbet. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook. Vi ser fram emot ett roligt och utvecklande 2017 tillsammans!

    starstarstarstarstar
  • Avsnitt 19: Så kan samhället spara 7 miljarder

    · 00:37:44 · Health for wealth

    Sjukfrånvaron inom välfärden kostar ofantliga 20 miljarder kronor varje år - men det är fullt möjligt att spara in 7 av dem. Visions ordförande Veronica Magnusson berättar hur.   Kostnaderna som fackförbundet Visions Veronica Magnusson hänvisar till kommer från både sjuklön men även från beräknade kostnader för produktionsbortfall. Verksamhet inom till exempel vård och omsorg kräver förstås en annan typ av beräkningar än i de fall där man tillverkar produkter. Den här studien är den första i sitt slag som räknar på kostnader för ett rikstäckande produktionsbortfall inom offentlig sektor. Studien visar att om de kommuner med den högsta sjukfrånvaron skulle bli lika bra som till exempel Torsby kommun där sjukfrånvaron är låg skulle det handla om att i vissa fall spara in miljontals kronor som då skulle kunna användas till reformer och resurser. Men hur ska man göra? Veronica pratar om stöd till chefer, om fler chefer för att stötta och avlasta. Om tydligare satsningar på förebyggande hälsoarbete, något som just Torsby kommun framgångsrikt har jobbat med. Hon pratar också om hur den administrativa bördan som har ökat utan att det har fått den uppmärksamhet - och de resurser - som krävs. Vi konstaterar att digitaliseringen har gjort att vi ibland tror att administrationen sköter sig själv, medan kraven från kunder och medborgare istället många gånger ökar, för att kontaktmöjligheterna är så många och tillgängliga. Allt medan medarbetare tillbringar i snitt en halvtimme om dagen i IT-stress för att system laggar eller inte fungerar som de ska. Många fastnar också i en oro för att inte dokumentera tillräckligt för att ha ryggen fri vid en granskning men frågan är då vad som blir bortprioriterat? Är det det mänskliga mötet som får stryka på foten? Veronica avslutar med att berätta att hon och Vision önskar starta Sveriges största dialog om ett mänskligt arbetsliv. Alla vill göra ett bra jobb, men ingen är en maskin. Som vanligt hoppas vi att ni vill fortsätta diskutera med oss på LinkedIn och på Facebook.

    starstarstarstarstar