Episodes
-
Kossornas planet sÀnder direkt om hur dinosaurierna mötte sin undergÄng, om hur allvarlig klimatsituationen egentligen Àr och hur vi kan hantera vÄr oro kring den, om risken för globala sjukdomsutbrott och om vilket hot frÄn rymden som Àr vÀrst.
Upptrappning mellan USA och Iran, vilda brÀnder i Australien, översvÀmningar i Indonesien och kanske nya kÀrnvapentester att vÀnta frÄn Nordkorea. Man kan fÄ för sig att undergÄngen nÀrmar sig, men hur nÀra Àr den och i vilken form? Det diskuterar vi med vÄra gÀster Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Kali Andersson, klimatpsykolog, Frida Bender, klimatforskare och Martin Qvarnström. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér. -
Kossornas planet handlar om mat frÄn hav och vatten, och vi besöker företaget som odlar stör för "rysk kaviar" i Sörmland, en algodling i Kosterfjorden och trÀffar mannen som odlar fiskar som Àter matavfall, mitt i Göteborg.
I en stor nedlagd fabrikshall utanför Nyköping, en före detta tegelpannefabrik i Enstaberga odlas det numera en riktig lyxartikel, som efter flera Ärs slit nu börjar sig ut pÄ marknaden nÀmligen svart kaviar, alltsÄ "rysk", men nu sörmlÀndsk kaviar frÄn stör. Det Àr makarna Jelena och Sergej Gazeev som tillsammans med sin son driver störodlingen.Vi tar bÄten ut till en forskningsalgodling i Kosterhavets nationalpark, dÀr forskare frÄn Göteborgs universitet odlar sockartare, en tÄngsort, som kan bli till mat. Det Àr förestÄndaren pÄ TjÀrnö marina forskningsstation som guidar oss.Makarna Lindegarth, Susanne och Mats, forskar bÄda om ostron, ocksÄ pÄ TjÀrnö, och hoppas pÄ mer ostronodling i Sverige i framtiden.Och vi trÀffar eldsjÀlen Niklas Wennberg som driver organisationen Stadsjord. Han började med att skaffa grisar inne i Göteborg, för att göra nÀrproducerad mat av matavfall. Nu odlar han fisk (och grönsaker) i centrala staden, sÄ kallad akvaponik, och fiskarna han odlar Àr ungefÀr som grisar, sÀger han det Àter allt.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund -
Episodes manquant?
-
Ett litet land med grÀnser som flyttar pÄ sig, ett lÀge under havsnivÄ, och ett stÀndigt översvÀmningshot. Men ocksÄ en historia med vÀldigt stort inflytande i vÀrlden. Det kan förklara mycket i den hollÀndska mentaliteten sÀger en som skrivit böcker om hur annorlunda hollÀndarna Àr.
Ben Coates heter engelsmannen som var pÄ ett plan som nödlandade i Amsterdam pÄ vÀg hem frÄn Karibien. Han hade inga pengar och kÀnde ingen, men hade en lapp i fickan med kontaktuppgifter till en tjej han trÀffat tidigare i Karibien. Han tog kontakt och blev kvar. Nu Àr han nÄgot av en Hollandsexpert i brittiska medier och har skrivit boken "Why the Dutch are different" om varför hollÀndarna sticker ut.Vi trÀffar ocksÄ Mr Bike, Herbert Tiemens, som berÀttar hur sÄ mÄnga kan cykla utan att det blir fler cykelolyckor Àn det blir. Inte ens cykelpolisen har hjÀlm, och alla har ett vÀldigt subtilt sÀtt att avlÀsa andra cyklister.I Keukenhofs tulpantrÀdgÄrd trÀffar vi chefen Bart Siemerink och fÄr lÀra oss om varför tulpanerna hamnade i Holland och om vÀrldens första finansbubbla.Nicoline van der Seijs Àr sprÄkforskare och har studerat nederlÀndskans inflytande pÄ andra sprÄk. För ett sÄ litet land Àr den vÀldigt stor. Och det vanligaste hollÀndska ordet i andra sprÄk Àr "baas", alltsÄ bas eller den som bestÀmmer.Vi besöker ocksÄ det gigantiska översvÀmningsskyddet utanför Rotterdam och trÀffar vÀrldens ende deltakommissionÀr Peter Glas, som har till uppgift att se till att NederlÀnderna förblir ett land dÀr man kan bo, utan att översvÀmmas.Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér -
RÀddar vi hellre ett utrotningshotat djur om det har ett förnamn? Och varför döper vi vÄra hundar till samma namn som vÄra barn? Och varför har konstnÀren Sophie Calle hemmet fullt av uppstoppade djur som heter som hennes vÀnner?
VÀrldsberömda konstnÀren Sophie Calle fick nÀrmare 40 kÀnda artister att skriva sÄnger om hennes döda katt som heter Souris (betyder mus), och hon har hemmet fullt av uppstoppade djur som fÄtt namn efter hennes familjemedlemmar och vÀnner. Vi besöker hennes hem utanför Paris, dÀr Souris ligger begravd i trÀdgÄrden.Stefan Sundström har ocksÄ sin Àlskade katt Sabina begravd i trÀdgÄrden och berÀttar varför hon fick heta Sabina, en figur han skrivit mÄnga sÄnger om.PÄ Skansen fÄr djuren namn i alfabetisk ordning. SÄ har det varit sedan 1950-talet. Men de har slutat med namntÀvlingar. Linda Törngren, chef för djurvÄrdarna, förklarar varför.Men grodan Romeo pÄ ett museum i Bolivia drog in stora pengar till en rÀddningskampanj, just för att han fick namnet Romeo och en egen kontaktannons. Vi pratar med chefen för grod- och krÀldjursavdelningen Teresa Camacho Badani, och uppfödningschefen Sophia Barrón Lavayen.Alla svenska stickmyggor och alla arter av fÀstingar har fÄtt namn av Anders Lindström pÄ Statens veterinÀrmedicinska anstalt, SVA.Vi trÀffar ocksÄ namnforskaren Katharina Leibring som forskat om varför vi numera ger hundar samma namn som vi ger till vÄra barn. Och som studerat kors namn genom tiderna.Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér -
I Kosterfjorden finns Sveriges enda marina nationalpark, som blir som ett fönster ut mot Atlanten. HÀr Àr nÀmligen vÀldigt djupt, och hÀr finns djur och vÀxter som annars inte finns i Sverige, som till exempel koraller.
Vi besöker TjÀrnö marina forskningsstation och förestÄndaren Kerstin Johannesson, som Àr förestÄndare, har jobbat hÀr hela sitt vuxna liv, sen 1970-talet och forskar om snÀckor, som kan förÀndra sig efter sin miljö mycket snabbare Àn vid vanlig evolution.Hon visar ocksÄ deras klappakvarium som Àr öppet för allmÀnheten, och dÀr finns flera exempel pÄ nya arter, som kommit de senaste Ären. Japanska ostron, alger och kammaneter.Göran Nylund och Alexandra Kinnby forskar bÄda om alger, tÄng, men pÄ varsitt sÀtt. Göran Nylund vill hitta anvÀndningsomrÄden för odlade alger, inte bara inom livsmedelsbranschen, utan ocksÄ till exempel lÀkemedelsbranschen.Alexandra Kinnby Àr intresserad av hur samma sorts alger klarar ett varmare hav, i klimatförÀndringarnas tid.Vi trÀffar ocksÄ forskaren Gunilla Toht som forskare om olika havsorganismers sÀtt att kommunicera med hjÀlp av kemikalier. Till exempel sjöstjÀrnor.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund -
Snart kanske den första europén landar pÄ mÄnen, och spÄr av liv kan hittas under ytan pÄ Mars. PÄ den europeiska rymdorganisationen ESAs centrum för teknik och forskning möter vi tvÄ svenskar som inte vill flytta hem igen.
Inom fem Är ska USA Äter sÀtta tvÄ mÀnniskor pÄ mÄnen, och för första gÄngen ska de fÄ europeisk hjÀlp med farkosten. Och i kapseln finns det plats för fyra personer, kanske kan Àven en europé komma med, hoppas man pÄ Estec i NederlÀnderna.Vi tittar pÄ marsbilen som snart ska bli först med att söka direkt efter liv pÄ den röda planeten, och hör vi om den nya satelliten som kan ge oss bÀttre vÀderprognoser. Och svenska Sara visar oss runt i den internationella rymdstationen och berÀttar om spÀnningen vid en raketuppskjutning.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund -
Martin Qvarnström forskar om fossilt bajs frÄn dinosaurier. FrÄn dem kan vi lÀra oss mycket mer om ekologi och djurens livsstil Àn frÄn vilket skelettfossil som helst, sÀger han.
I Kossornas planet som handlar om hur vi med ny teknik plötsligt kan fÄ svar pÄ gamla frÄgor trÀffar vi ocksÄ Svante PÀÀbo, som numera Àr en superkÀndis i forskarvÀrlden, för sina metoder att studera DNA i gamla mÀnniskoslÀktingar, som neandertalare och denisovamÀnniskor.Vi besöker ocksÄ Rijksmuseum dÀr de precis har inlett ett jÀtteprojekt att restaurera en av vÀrldens mest kÀnda tavlor Rembrandts nattvakten, inför publik.Och sÄ trÀffar vi Marie Allen, som förutom sitt jobb som rÀttsgenetiker ocksÄ har specialgrenen att försöka lösa gamla gÄtor om historiska personer, som den heliga Birgitta, Copernicus, Gustav III och Karl XII.Och frÄn tvÄ tÀnder av tvÄ neandertalsbarn kan man utlÀsa mycket - bÄde om klimat och hur lÀnge de ammades. Och att de led av de hittills Àldsta förhöjda blyhalterna man sett.Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér -
Att trÀnga ihop sig i en sommarstuga med slÀktingar, eller sitta i bilköer ihop med andra semesterfirare mycket av det vi gör pÄ sommaren kan fÄ en att tappa humöret. Vi tittar nÀrmare pÄ sommarilskan.
Vi Äker bil med trafikforskaren och psykologen Sonja Forward frÄn VTI, VÀg- och transportforskningsinstutet, som har mÄnga tips om hur man ska undvika att bli sÄ arg i trafiken.Och vi trÀffar hjÀrnforskaren Christian Broberger, frÄn Karolinska Institutet, som har hittat en nervcell som fungerar som en av- och pÄknapp för aggressivt beteende. Hos möss.Och sÄ pratar vi ilska med Stefan Sundström, som önskar han var som Greta Tunberg.Maria Farm Àr psykolog och terapeut. Under hösten trÀffar hon mÄnga par som har haft det jobbigt under semestern.Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér. -
Ăver 100 kilo tomater per kvadratmeter kan vĂ€xthusen i NederlĂ€nderna leverera, och tack vare konstbelysning kan vi fĂ„ de smakrika godsakerna Ă€ven pĂ„ vintern. Men trots modern snĂ„lteknik som imponerar pĂ„ oss sĂ„ tycker vĂ„r miljöexpert att det finns bĂ€ttre saker att Ă€ta.
I butiken kan vi Äret om hitta vÀlsmakande tomater och andra grönsaker, mÄnga av dem frÄn NederlÀnderna. Vi reser dit och ser hur modern och effektiv vÀxthusodling lyckas leverera enorma skördar, och i ett museum över vÀxthusodlingens historia ser vi hur den gÄtt stora steg framÄt inte minst miljömÀssigt.Men Elin Röös, som forskar pÄ matens miljöpÄverkan, sÀger att det finns mycket klimatsmartare saker att plocka vid grönsakshyllorna.Vi besöker ocksÄ en odling i ett bergrum under mark och funderar pÄ om det kan vara dÀrifrÄn vi fÄr vÄra grönsaker i framtiden.Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund -
Insekterna dör och det Àr allvarligt för oss ocksÄ. Men vissa insekter, som mygg, de verkar leva och ha hÀlsan. Vi trÀffar ocksÄ Sveriges ende rÀttsentomolog som tar hjÀlp av insekter för att hjÀlpa polisen i brottsutredningar.
Det har kommit mÄnga larmrapporter under Äret om hur allvarligt lÀget för insekterna i vÀrlden. Bina Àr extra illa ute. Vi pratar om detta med insektsforskare Riccardo Bommarco, och sÄ Àr vi hemma hos Stefan Sundström som gÄr loss med borren pÄ det mesta i trÀdgÄrden för att hjÀlpa bina.Vi trÀffar ocksÄ myggforskaren Anders Lindström, som gillar mygg, och som har fört upp utrotningshotade myggarter pÄ rödlista.Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér. -
Vi startar sÀsongen med att ta tÄget utomlands. Det visar sig vara svÄrt att boka, inte vÀrst billigt och tar ganska lÄng tid med mÄnga byten och stÄplats delar av resan. Och samtidigt alldeles underbart.
Vi möter ocksÄ Helen som tog tÄget till Thailand, franske journalisten som lÀrt sig ordet "flygskam", Susanna vars grupp "TÄgsemester" exploderat pÄ Facebook. Och sÄ trÀffar vi resejournalisten som berÀttar hur avregleringen av tÄget och flyget fick helt olika effekter, och forskaren som förklarar hur tÄgresan utomlands kan bli bÀttre i framtiden. -
Kossornas planet fyller tio Är och Stefan Sundström har varit vÄr egen signaturmakare, hustrubadur och inspiratör i alla tio Ären. Det firar vi med ett "Stefan Sundström-special".
Det första Kossornas planet sĂ€ndes i början av september 2008. Det Ă€r tio Ă„r sedan och det firar vi med nĂ„gra utvalda bitar frĂ„n förr och nu med allt som vi spelat in med Stefan Sundström.Om Keith Richards cigarett och intrycket hippies gjorde pĂ„ Stefan nĂ€r han var liten och följde med pappa till demonstrationerna för almarna i KungstrĂ€dgĂ„rden i Stockholm.Och varför han nu har övergivit sin stora kĂ€rlek â till komposten. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunĂ©r -
Vi gÄr pÄ dna-kafé i Solna och fÄr lÀra oss mer om hur dna-analyser kan hjÀlpa till i slÀktforskningen.
Magnus BÀckmark har startat dna-kaféet som hjÀlper genetiskt inriktade slÀktforskare att förstÄ sina provresultat.Vi fÄr en grundkurs i vad DNA, gener och kromosomer egentligen Àr, av prisbelönta lÀraren Erika Sundelin frÄn Boden. Och sÄ trÀffar vi Nancy Pedersen som varit ansvarig för Svenska tvillingregistret i mÄnga Är och som berÀttar varför forskarna Àlskar tvillingar och hur intressant det var med enÀggstvillingarna dÀr en Äkte ut i rymden.Dessutom berÀttar Love Dahlén, Naturhistoriska riksmuséet om det nya centret för förhistoriskt dna och hur det gÄr med att Äterskapa mammutar och dinosaurier.Lena Nordlund Björn Gunér -
Vi besöker Cilento den region i södra Italien som har ovanligt mÄnga hundraÄringar. Maten Àr en viktig del i det, tror man. Och i ett svenskt-italienskt forskningsprojekt vill de lÄta Malmöbor och Cilentobor byta plats.
Platsbytet ska bara ske en tid, men forskarna hoppas kunna förstĂ„ bĂ€ttre vad det Ă€r som gör invĂ„narna sĂ„ friska och gamla i Cilento. Svenske forskaren Olle Melander leder den svenska delen.Vi Ă€ter ocksĂ„ en matrĂ€tt som Ă€r typiskt för Rom â inĂ€lvor och hör journalisten och författaren Kristina Kappelin förklara kopplingen.Pizzan i Neapel har hamnat pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista och vi trĂ€ffar stentuffa pizzaiuolan Teresa Iorio.Dessutom gĂ„r vi pĂ„ guidad matmarknadstur i Neapel och för en kommentar om hur miljöhĂ„llbar italiensk mat Ă€r av Elin Röös, forskaren vid Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala.Björn GunĂ©r Lena Nordlund -
Vi besöker SkÄne och kustingenjören och forskaren Caroline Fredriksson, som tycker vi mÄste komma ihÄg en av Sveriges vÀrsta naturkatastrofer översvÀmningskatastrofen Backafloden som skedde i slutet av 1800-talet.
ĂversvĂ€mningen drabbade flera lĂ€nder, bland annat Sverige, och mĂ„nga dog. Caroline Fredriksson berĂ€ttar ocksĂ„ att skydden mot erosion lĂ€ngs strĂ€nderna ofta gör lĂ€get vĂ€rre.Kenneth Persson Ă€r vattenresursprofessorn som kan allt om avsaltning.Och sĂ„ fĂ„r vi höra om romarnas ingenjörskonst nĂ€r det gĂ€ller vatten och om vad jĂ€ttefettpropparna som fastnar i Londons avloppsnĂ€t innehĂ„ller.Lena Nordlund Björn GunĂ©r -
Mellan en fjÀrdedel och en femtedel av oss har svÄrt att kÀnna lukter och mÄnga kan inte kÀnna nÄgon lukt alls. Doftforskaren Johan Lundström pÄ luktlabbet pÄ Karolinska Institutet förklarar varför och lÀr oss mer om vad lukt egentligen Àr.
De som helt saknar luktsinne Àr mÄnga fler Àn blinda eller döva. De kallas anosmiker. Att ordet Àr sÄ okÀnt sÀger nÄgot om ett sinne vi inte brytt oss sÄ mycket om. Men det Àr allvarligare Àn vi kanske tÀnker pÄ.Johan Lundström berÀttar ocksÄ hur det kan komma sig att luktsinnet Àr starkare förknippat med minnen Àn andra sinnen. En doft kan direkt förflytta en till platsen för ett minne och minnen Àr mycket starkare Àn om man till exempel tittar pÄ en bild. För Johan Àr det doften av tjÀra som förflyttar honom till barndomen.Vi trÀffar ocksÄ forskaren Artin Arshamian som forskar om blodlukt, en doft som pÄverkar oss mycket. Vi fÄr ocksÄ höra om nÀr Lena Nordlund tÀppte till nÀsan pÄ en nobelpristagaren Linda Buck som fick priset för luktsinnet och vad hon gör nuförtiden.Och Stefan Sundström sjunger i köket, en sÄng som innehÄller lite fina sommardofter.Lena Nordlund Björn Gunér -
Kossornas planet Äker till Italien och tar reda pÄ varför sÄ mÄnga unga utbildade flyr landet. Vi hör ocksÄ om Kristina Kappelins kÀrlek till det röriga vackra landet som hon nu Àr lite orolig för. Och om Romarrikets fall.
Italien har störst utflytt av högutbildade. Vi trÀffar forskaren Guido Tintori, som pÄ ett fik i Milano, berÀttar varför.Och sÄ Äker vi till det lilla svenska territoriet pÄ Capri Villa San Michele, dÀr Christina Kappelin nyligen blivit chef. Hon tycker att lÀkaren Axel Munthe, som byggde det, Àr alldeles för bortglömd.Hon berÀttar ocksÄ om sin kÀrlek till Italien, landet som hon just nu Àr lite orolig för. Vi gÄr ocksÄ pÄ guidad tur i fotspÄren av Ferrante-böckerna, succéromanerna som lockat mÄnga till Neapel och trÀffar tvÄ riktiga experter pÄ Romarrikets fall historieprofessorerna Marco Maiuro och Elio Lo Cascio.Lena Nordlund Björn Gunér -
Programledaren Björn Gunér tror att han Àr pÀlsdjursallergiker sÄ vi besöker ett testhem fullt med kattpÀls för att se hur det gÄr. Och allergiforskaren Hans Grönlund pÄ Karolinska Institutet berÀttar om den svÄra vÀgen mot allergivaccin.
PÄ testhemmet utanför NorrtÀlje kan allergiska personer fÄ prova om de klarar av att umgÄs med en lÄnghÄrig kattras som kan fungera Àven för kattallergiker.I programmet hör du ocksÄ Catarina som blev allergisk mot kött. Dessutom besöker vi Agneta Ekebom, intendent pÄ Palynologiska laboratoriet, pÄ Naturhistoriska riksmuseet som kan de mesta om pollen.Programledare Àr Lena Nordlund och Björn Gunér. -
Hans HÀgglund Àr inte bara professor pÄ Karolinska. Han Àr ocksÄ bastudoktor och sitter i styrelsen för den svenska Bastuakademien. Nu förklarar han bastuns hÀlsofrÀmjande fördelar. Men hur mycket vÀrme klarar vÄr kropp egentligen?
Den australiensiske fysiologen Ollie Jay förklarar ocksÄ hur vi klarar hetta nÀr vi sportar.Amerikanske sociologen Eric Klinenberg har forskat om den bortglömda vÀrmekatastrofen i Chicago, nÀr vÀldigt mÄnga dog och forskaren Karin Lundgren-Kownacki har studerat hur det blir för arbetare i varmare delar av vÀrlden nÀr klimatet gÄr mot högre tempeaturer.Björn Gunér Lena Nordlund -
Vi testar att Äka pÄ semester utan att flyga. Bland annat med tÄg men ocksÄ i fantasin.
VÄr egen Stefan Sundström, hÀngiven tÄgluffare, sjunger ett tÄgluffarminne frÄn Grekland, som innefattar bÄde vapen och naket och tuffa poliser.Kulturjournalisten Jens Liljestrand berÀttar om reaktionerna efter hans krönika om hur han tröttnat pÄ att visa sina barn en döende vÀrld.Charlotte Permell arbetar numera pÄ VÀrldsnaturfonden och vill slÄ ett slag för hÀftiga naturÀventyr i Sverige, sÄdant som vi annars gÀrna reser lÄngt för att fÄ uppleva. Och sÄ trÀffar vi Syborg Stenstump, via barnboksförfattaren och konstnÀren Anna Höglund. Hon reser helst utan att flytta sig frÄn soffan.Björn Gunér Lena Nordlund - Montre plus
