Episodes

  • Är du nyfiken på samskapad stadsutveckling? Hur vi kan ta oss an så kallade problemområden, i samverkan mellan fastighetsägare, föreningar, näringslivet, offentlig sektor OCH med de boende i fokus? Alla ni som någon gång jobbat på tvärs av organsiationer och sektorer; den här är för er!


    Dagens gäst är Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare i BID-Malmö. BID är en modell som initierades i Toronto, Kanada, under 1970-talet, och som sedan spridits över världen, där man jobbar för att skapa bättre service och förbättra det lokala näringslivet. I Malmö har man skruvat en del på konceptet och låtit BID stå för Boende, Integration och Dialog.


    I slutet av 2023 fick BID-Malmö ett kvitto på att deras arbete ger lön för mödan, då polisen lyfte bort området Seved (som är ett av de områden BID-Malmö jobbar med) från att vara ett särskilt utsatt område till att "bara" vara ett riskområde. Det uppmärksammade en av fastighetsägarna i området med att dra av 500kr på hyran hos sina hyresgäster under en månad. De menar nämligen att ingenting av detta kunde ske utan de boendes medverkan.


    I samtalet får du också höra oss prata om vad som är nycklarna till effektiv samverkan, vad social tillhörighet betyder för tryggheten i ett område, hur de boende involveras och mycket mer.


    Här kan du läsa mer om BID-Malmö.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Häng med oss till Örebro där vi träffar Anna-Karin Andershed, prorektor, och Amy Loutfi, vicerektor - båda vid Örebro universitet. Här får du träffa två personer som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring hur vi ska förstå universitets roll i samhället. Hur tänker de kring universitetens så kallade "tredje uppgift? För den som inte är helt bekant med det här så handlar det enkelt förklarat om att sprida kunskap och kännedom om forskning och utvecklingsarbete – och det är till och med lagstadgat i högskolelagen.


    Men är det självklart för oss hur vi hanterar det här uppdraget? Vad betyder det egentligen i praktiken? Ett sätt att ta sig an det här kan vara genom att etablera ett "Social Impact Lab" som Örebro universitet har gjort. Här ger de forskare möjlighet att utveckla och konkretisera sina idéer för att åstadkomma samhällsförändringar. Det kan handla om allt från metoder för att reformera psykiatrin, att utveckla pedagogik för unga med autism eller att underlätta för oss alla att göra hälsosamma matval i butiken. Men vad händer när man kombinerar forskarrollen med entreprenörskap? Vilka utmaningar uppstår? Finns det etiska överväganden som aktualiseras?


    Vi pratade också om hur samverkan värderas, hur AI och social innovation hänger samman, forskarens integritet och vad nyttiggörande betyder. Hoppas att du ska gilla det!


    Mer om Social Impact Lab här.


    Anna-Karins ORCiD: 0000-0003-3981-0353

    Amys ORCiD: 0000-0002-3122-693X

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Idag får du hänga med i ett samtal med Niklas Ek, verksamhetsutvecklare på Generation Pep. Generation Pep är en stiftelse som grundades av Kronprinsessparet 2016, och sedan dess arbetar för att ge förutsättningar för fler barn att äta bra och röra på sig mer.

     

    Visste du att endast 4 % av barnen i Sverige som äter och rör sig enligt vad som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten? Det här är inget annat än en tickande bomb, som redan nu får stora konsekvenser i form av en skenande utveckling av diabetes typ 2, ökad psykisk ohälsa och övervikt. Vad beror det på? Och inte minst, vad kan vi göra åt det? För även om utvecklingen på flera sätt verkar gå åt fel håll så finns det en stor rörelse, av föreningar, privata näringslivet och den offentlig sektor som engagerar sig för att vända den här trenden.

     

    I detta avsnitt samtalar vi om vilken roll Generation Pep kan ha för att förändra situationen både på system- och individnivå. I en tid där digitala skärmar och smartphones ständigt konkurrerar om våra barns uppmärksamhet, hur gör vi rörelse till ett attraktivt alternativ? Det finns inget facit på hur vi kan ta oss an detta – förmodligen ligger lösningen på flera olika nivåer. Kanske behöver vi tänka nytt och kombinera gaming och fysisk aktivitet? Kanske ligger en del i att skapa tryggare transporter till skolan? Att sänka trösklarna till föreningslivet eller att ge tillgång till mer lek i vardagen?

     

    Vad vi vet är att det inte finns en silverbullit, utan vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt, för att skapa ett samhälle där det är lätt att röra på sig och äta hälsosam mat. Slutsatsen av det här samtalet, utan att röja för mycket på förhand, är att vi alla behöver bli en aktiv del i folkrörelsen för barn och ungas hälsa. Punkt. 


    Ja juist det, du får också veta vad som egentligen är grejen med styrkelyft...men det är en parentes i sammanhanget.


    Läs mer om Generation Pep här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I det här samtalet får du träffa Margareta Rämgård, docent vid fakulteten för hälsa och samhälle och doktor i kulturgeografi, vid Malmö universitet. Du får följa med oss till Lindängen i Malmö, ett område där människor från hela världen möts. Här finns människor med stor kreativitet, drivkraft och drömmar om framtiden. Samtidigt finns problem, vilket bland annat tar sig uttryck i sådant som hög barnfattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och ohälsa.


    Här hittar vi "Hälsofrämjande innovation i samverkan", eller "Jämlik hälsa på Lindängen", som det också kommit att kallas. Ett initiativ från Malmö universitet, där man i partnerskap med aktörer inom näringsliv, idéburen sektor, offentlig sektor och medborgare boende i området jobbar för att alla boende här ska kunna få en god hälsa. Genom en ny typ av roll, en "hälsofrämjare", har man utvecklat olika koncept som tillsammans bidrar till att öka hälsan hos de boende i området.


    Vi pratade om hur modellen "Jämlik hälsa på Lindängen" utgår från de boendes behov, skapar egenmakt och ökat välmående. Vi pratade också om hur viktigt det är att bygga relationer för att lyckas i samverkan. Kanske det allra viktigaste?


    Här kan du läsa mer om Jämlik hälsa på Lindängen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Har du också hört att det är något som bubblar i Tomelilla kommun? Från dynamiska inköpssystem, medborgarbudget till holistiska metoder för ekonomisk uppföljning.


    I det här avsnittet får du följa med i ett samtal med Stefan Persson, utvecklingsstrateg i Tomelilla kommun. Stefan har varit en viktig kugge i att utveckla nytänkande lösningar i vägen framåt mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi pratar framförallt om hur Tomelilla kommun använder sig av den så kallade "Munkmodellen" (Doughnut-economics). Det hela började för ett par år sedan då de tog fram ett livskvalitéprogram – där de kombinerade sina mål kring miljö, sociala insatser och folkhälsa. Stefan och hans kollegor fick i uppdrag att följa upp programmet, kanske kunde de använda sig av Munkmodellen för att göra det? 


    Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. 2024 går nu Tomelilla kommun in i en byggprocess för en ny grundskola där de tänker använda Munkmodellen som en grund i planeringen. Vi pratade om vad detta betyder i praktiken, hur medborgarna kan bli involverade och vilka effekter den här modellen kan ge för de boende i kommunen.


    En liten parentes...vi spelade in det avsnittet i källaren av Tomelillas kulturhus, där det största jazzarkivet i Sverige (och kanske hela norra Europa?) finns. Sjukt häftigt egentligen!


    Mer om det hela här.

    Och här kan du läsa på om Doughnut economics.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Häng med oss i ett samtal med Sanna Lilie, projektledare på STPLN i Malmö. Vi ses i Stapelbädden, en historisk plats i Malmö, där Kockumsvarvet en gång i tiden reparerade fartyg. Här har STPLN fört arvet vidare med verksamheter som en makerspace och "repair café", och de senaste åren utvecklats mer mot ett kreativt nav för Malmös fria kulturliv.

     

    Det här är ett samtal om att möjliggöra ett kreativt rum och ett sammanhang för malmöbor, i en tid av omvandling, där man bjuder in många olika aktörer att ta en plats i bruk - inte där man är konsumenter, utan istället medskapare och ägare av platsen - och det kanske också är så vi behöver tänka mer av inför framtiden för att få en större känsla av att vara medskapare av staden.

     

    Sanna beskriver STPLN som facilatorer, eller möjliggörare, för andra att ta ansvar för och leda olika verksamheter. Vi vänder och vrider på hur "Do-it-yourself"-kulturen utvecklats, och hur STPLN kan följa med i tiden. Vad är STPLN:s nästa steg? Hur ska de fortsätta med att ge kraft till alla initiativ som bubblar i Malmö?

     

    Du får också höra våra tankar om betydelsen av "tredje platsen", en plats där vi kan släppa ned axlarna, vara oss själva och få känna tillhörighet.

     

    Vill du veta mer om STPLN? Eller kanske hitta en plats att skapa ditt nästa kulturella projekt eller företag. Besök gärna deras hemsida, eller varför inte ta en tur förbi och använd deras co-working space!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hur kan vi föreställa oss Malmö 2040? Och hur kan vi skapa förutsättningar för fler att vara medskapare av vår gemensamma framtid? Ja, det var några av de frågor som ställdes vid arrangemanget "Samskapande Malmö 2040", som dagens gäst, Per-Anders Hillgren var initiativtagare till. Per-Anders är professor i interaktionsdesign vid Malmö universitet och har under de senaste tjugo åren forskat kring frågor om samskapande stadsutveckling.


    Häng med oss i ett samtal där vi vänder och vrider på betydelsen av, vad Per-Anders kallar, "kreativa föreställningsförmåga". Hur står det till med den egentligen? Är det kanske så att vi behöver träna upp oss i att återigen kunna fantisera om en blomstrande framtid? Vad betyder en "bättre framtid" när många av oss inte kan få det materiellt bättre än vi har det idag? Vi undrar också vilken roll ett universitet kan ta i det här sammanhanget. Skulle universitet till exempel kunna ta större ansvar i att föra samman människor för att utforska möjliga framtidsscenarier?


    Frågorna är stora, systemen ibland allomfattande, och känslan av maktlöshet kan vara nära till hands. Möjligtvis finns det hopp i själva kärnan inom fältet interaktionsdesign? Att, som Per-Anders uttrycker det, jobba på flera nivåer samtidigt och konstant zooma in och ut, från det lokala till världen osv. Bedöm själv! 


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I premiäravsnittet av Obruten mark får du följa med i ett samtal kring hur vi kan använda oss av natur och friluftsliv för ökad psykisk hälsa. Metoden "Häng med oss ut" startade i skånska Sjöbo, som ett samarbete mellan Friluftsfrämjandet och socialpsykiatrin, och finns nu runtomkring i hela landet. Här sänker de trösklarna för att ta sig ut för att till exempel samlas kring en eld och en kopp kaffe. Ola Bergqvist, projektledare i Friluftsfrämjandet säger att det bästa med metoden är dess enkelhet och kravlöshet. Genom promenaden, matlagningen eller brännbollen så har man sett att måendet succesivt blir bättre och bättre. Naturen läker helt enkelt.


    I samtalet får du också höra Maria Samuelsson, som blev hittad av av Friluftsfrämjandet genom sitt tidigare arbete som brukandeinflytandesamordnare. Maria har egna erfarenheter av psykisk sjukdom, då hon 2006 fick utmattningssyndrom, vilket senare ledde till att hon fick en psykos, och därefter diagnosen bipolär sjukdom. Med insikter från sin egen sjukdom kunde hon stötta andra med psykisk ohälsa, och kunde ganska snart både känna och se vilken effekt natur och friluftsliv kunde ha för henne själv och dem hon stöttade. .


    Mycket forskning pekar på samma sak, vi mår bra av friluftsliv och rörelse. Och då kan vi ju fråga oss varför terapisamtal som regel görs inomhus, sittande? Eller i övrigt, varför inte fler verksamheter inom psykiatrin "hänger med ut".


    Obruten mark görs av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. För att läsa mer om social innovation, besök gärna vår hemsida och följ oss på sociala medier.


    Vill du veta mer om Häng med oss ut så hittar du det på Friluftsfrämjandets hemsida.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.