Episodes

  • Ända sedan han var barn har Oscar Magnusson fått höra att han en dag ska ta över. Och så blev det. I dag är han frontfigur i ett av Sveriges äldsta och mest kända band. Hur är det att bära det arvet?

    Ända sedan han var två år och showade med en plastgitarr runt halsen, har Oscar Magnusson hört folk säga att han en dag ska ta över efter sin far i ett av Sveriges äldsta och mest omtyckta band - Sven-Ingvars. Och så blev det. Man tycker att ens föräldrar är lite konstiga när man växer upp, men lik förbannat så gör man likadant, säger han. När pappa, Sven-Erik Magnusson, gick bort i sviterna av cancer i mars 2017 riktades blickarna genast mot Oscar. Han spelade med bandet, sedan 11 år tillbaka, men frågan hängde allt tydligare i luften: "Var det nu han skulle ta över?" Här får vi följa Oscars arbete med det band som blivit hans stora arv - och hur han i den rollen hela tiden förhåller sig till sin pappa. Parallellt med Sven-Ingvars driver han också konsthall i Borgvik hemma i Grums kommun. Han brinner för den, men vill också förvalta pappas arv på ett sätt som tar Sven-Ingvars vidare till nya generationer. Det finns ju någon del i en som vill göra ens föräldrar stolta, säger han. Hur är det att bära arvet efter Sven-Ingvars?En P4 Dokumentär av Stina Ivansson. stina.ivansson@sverigesradio.se

  • Skoterklubben Barockaas i byn Bålforsen utanför Lycksele ligger i fejd med ärkerivalen Dirty Fingers med högkvarter i byn Flakaträsk. Är skotermärket Ockelbo eller Lynx bäst? Hur ska striden avgöras?

    Byarna Bålforsen och Flakaträsk ligger bara ett stenkast ifrån varandra utanför Lycksele. Dirty Fingers i byn Flakaträsk hyllar det finska skotermärket Lynx. Ingen i byn kör något annat. Barockaas i Bålforsen däremot, kör inget annat än Ockelbo, ett kultförklarat svenskt skotermärke. Inget försök att smutskasta motståndarens märke är för lågt för att användas och på var sin sida i striden står klubbarnas ordföranden Pastorn och Presidenten. Henrik Martinell har följt skoterfejden på nära håll och skildrar vad kärleken till en skoter kan ställa till med. P4-Dokumentären Skoterfejden är gjord av Henrik Martinell 2009.henrik.martinell@sverigesradio.se

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Den 8 januari 2012 cyklar en skäggig man, iförd regnbyxor, iväg från sitt hem i byn S:t Olof på Österlen. Sen är han spårlöst försvunnen. Två månader senare hittas en cykel nedanför Stenshuvud.

    Han var känd för att kunna cykla långa sträckor. Ibland så långt som 10 mil, och han hade flera gånger efterlysts och hittats av polisen. Denna gång är han spårlöst försvunnen. Drygt två månader senare, en lördagseftermiddag i mars, ringer det till polisens ledningscentral. Det är en rädd och upprörd röst. Personen har vandrat nere vid havet i nationalparken Stenshuvud utanför Kivik och där mellan de stora stenarna nere vid vattnet - hittat en livlös kropp. En bit bort ligger en cykel.Det här är berättelsen om Gunnar Nilsson.En P4 Dokumentär av Linda Evereus / P4 Kristianstad linda.evereus@sverigesradio.seProgrammet är gjort 2012.

  • En morgon sätter sig Anna Ström i den ljusgrå minibussen. I bakluckan ligger en kista draperad med blåvitts fana och ur bilstereon hörs sportreferat. I kistan ligger hennes son. Resan hem har börjat.

    Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nätdrog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis. - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon.Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen. Programmet är gjort av Lina Lund 2015.

  • Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet?

    I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999.Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet.Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown.När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar.Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

  • Många känner igen hans julkort men få vet som ligger bakom signaturen L.C. Lars Carlsson är en av Sveriges mest reproducerade konstnärer men bakom tomteidyllen dolde sig en hemlighet.

    Tillsammans med Jenny Nyström formade Lars Carlsson bilden av hur den svenska tomten ser ut. Trots det vet få vem Lars Carlson var.I P4 Dokumentären Tomtemålarens hemliga längtan berättas Lars Carlsons livsöde för första gången. Det är en berättelse om förbjuden kärlek och en livslång längtan efter revansch. För ansiktet på Sveriges mest kände tomte var baserat på Lars stora kärlek Kalle.För det handlar också om nittonhundratalets Sverige. Om majoritetens syn på homosexualitet och priset Lars Carlson tvingades betala.Programmet är gjort av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

  • Madelein Månsson, 75 år, bor på seniorboende, och lever ett kanske inte helt vanligt pensionärsliv. På nätterna sadlar hon om och blir discjockey på nattklubbar. Hur blev hon världens kanske äldsta DJ?

    Efter att i nio år ha tagit hand om sin sjuka make hamnar Madelein Månsson i en depression. Fram tills dess hade livet varit fullt av spännande utmaningar med jobb som fotomodell, med mode och många resor utomlands.När hon är drygt 60 år bestämmer hon sig för att livet inte kan vara slut och utbildar sig till aerobics-instruktör. Men musiken börjar ta allt större plats och så en dag är det dags för nästa steg - att anordna disco för 50-plusare. Och hon blir DJ Gloria.Programmet är gjort 2019 av Alice Lööf på Munck.

  • Thomas driver ett framgångsrikt företag i oljebranschen som omsätter hundratals miljoner kronor. En kväll blir han brutalt mördad utanför sin mammas hus. Varför? Svaret på gåtan är värre än alla anat.

    Här berättar Marianne, mamma till den mördade företagaren Thomas, om mordet 2009 som skakade byn, Fagersta och hela Sverige.Om sorgen efter sin son, oron över barnbarnet - arvtagaren - och sorgen över att se hur familjens livsverk dras ned i en konkurs.Programmet är gjort 2019 av Monica Elfström. Slutmix Nabaz Moheden.

  • Alexander Köll kastar sig utför störtloppsbacken. Det är som Formula 1 utan kaross. Vinner man här blir man odödlig, menar han. Maxfarten i backen är 160km/h. Men då händer det som inte får hända.

    Halv-österikaren Alexander Köll älskar fart, kyla och att tävla för Sverige. Han har vunnit SM i störtlopp flera gånger och siktar på att både ta OS och VM-medaljer framöver. Men vägen dit är lång och tuff.Det sliter på kroppen med alla skadorna och allt resande, och att ständigt jaga de där hundradelarna för nå bättre startplatser, och få världscup-poäng, gör att man hela tiden är på gränsen.Döden är närvarande hela tiden med olyckorna som sker i samma backar där Alex själv åker. Men när man siktar på att tävla i en av världens farligaste och tuffaste backar Hahnenkammrennen i Kitzbuhel, Östterike, vilket Alex gör, kan man inte tänka på att det är livet och hälsan man riskerar, säger han.När han står på 1665 meters höjd i en av världens farligaste och tuffaste backar och skall kasta sig ut är känslorna blandade: Man har adrenalin, men undrar om jag skall spy nu, man mår nästan lite illa, säger Alexander Köll.Han berättar om respekten till backarna, till de andra åkarna och hur han förhåller sig till dödsolyckorna och hans mors ständiga rädsla när han tävlar.Dokumentärmakaren Martin Wadlund följer Alexander under ett års tid fram till VM i Åre 2019, Alexander siktar på både att både tävla i en av världens farligaste och tuffaste backar Hahnenkammrennen i Kitzbuhel, Östterike, och att få en plats just när VM går på hemmaplan.Programmet gjordes 2019 av Martin Wadlund.wadlund.martin@gmail.com

  • Maria, Elisabet, Annie och Emilia....alla sitter de i samma båt. De har tre saker gemensamt: de är kvinnor, har drabbats av bröstcancer och hade aldrig suttit i en drakbåt. Men nu paddlar de för livet.

    Hösten 2017 startar Sveriges första drakbåtslag för bröstcancerberörda. Laget heter Pink Dragon Ladies och håller till i Malmö Kanotklubbs lokaler.Här möts kvinnor för att träna, umgås och stötta varandra. Åldrar och bakgrund varierar.Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Varje timme får en kvinna en bröstcancerdiagnos. Ändå berättar alla i Pink Ladies att de känt sig mer eller mindre ensamma om det de har varit med om - innan de blev en del av den här gemenskapen. Jag har aldrig paddlat innan, aldrig suttit i en kanot eller nåt liknande, och jag trodde aldrig att jag skulle göra det men, som det känns nu så vill jag aldrig sluta paddla, säger Emilia.Var med när laget hårdtränar inför den stora internationella tävlingen för alla världens Pink Ladies lag, som hölls i Barcelona sommaren 2019.Programmet är gjort 2019 av Nadia Jebril.

  • De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail.

    Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

  • Måste alla sommarvärdarna prata om sina trauman? Vad hände när en av värdarna totalt bröt ihop i studion och vilka är de som har svårast att göra ett Sommar i P1? Följ med bakom kulisserna.

    I P4 Dokumentären Sommar i P1 bakom kulisserna berättar människorna som jobbar med Sveriges mest lyssnade radioprogram om processen före sändning. Stefan Sundberg möter både producenter och tekniker och personer som själva sommarpratat. Och så avlivas myten om att alla Sommar i P1 tidigare sändes live. Det är en stor villfarelse att man alltid sände live förr. Man har alltid delvis bandat. Men idag har ju programmet blivit så stort och då vill man ju utsätta sommarprataren att sitta där och vara livrädd, hyperstressad och torr i munnen och så är det också en enorm risk att låta sommarvärden sända direkt, säger Bibi Rödöö som är programchef för Sommar i P1.Henrik Jonsson är en av dem som producerat flest Sommar i P1 under de senaste åren. Han avslöjar att det finns vissa saker han helst ser att sommarvärdarna hoppar över. Vissa låtar som handlar om sommar, vissa grepp som handlar om att man börjar berätta att man föddes och slutar med att det ska bli en härlig sommar..Den största utmaningen är att få dem att vända sig inåt och leta efter den egna berättelsen. Sen kan man göra en massa roliga grejor och spela Gyllene Tider och What a wonderful world, säger Henrik Jonsson.Medverkande:Bibi Rödöö, programchef för Sommar i P1Ulla Walldén, med i namnkommitténJohan Egeskog, teknikerElisabeth Åsbrink, producentHenrik Jonsson, producentJan Scherman, sommarvärd 2012Jacob Mühlrad, sommarvärd 2017Programmet är gjort 2019 av Stefan Sundberg.

  • När den stora skogsbranden närmar sig byn Enskogen i Hälsingland tvingas Ella-Karin och Börje att lämna platsen de älskar. Men vad ska de finna när de återvänder?

    Den 15 juli 2018 slår skogsbranden till i Ljusdals kommun. På andra sidan Ljusnan kan byborna i byn Enskogen se rökpelarna. Men så händer något som gör att även de, hals över huvud, tvingas fly från sina hem. Christian Höijer, som rapporterade från branden, har följt de två byborna Börje och Ella-Karin på den långa vägen från branden, tillbaka till byn och en värld som inte längre är sig lik. Kan de lära sig älska sin hemby på nytt?En dokumentär av Christian Höijer på P4 Gävleborg Christian.hoijer@sverigesradio.se

  • Lågorna skövlar allt i sin väg och när de når Marie Nybergs husknut flyr hon i panik. När den största branden i modern tid härjat klart börjar en ny kamp för Marie och grannarna - brandturisterna.

    Som genom ett mirakel står alla boningshus i byn Stabäck kvar efter den stora branden i Västmanland sommaren 2014.Men för de boende i byn är inte kampen över. Först kommer turisterna som klampar in på deras ägor för att titta och ta bilder. Sedan kommer kommentarer om att det väl är dags att glömma branden och gå vidare.Det är bara det att det fortfarande brinner inombords hos många av de som bor i Stabäck. Lågorna, röken och rädslan lever kvar år efter år.- Vi som upplevt det här pratar om det ibland när vi träffas. Vi är de enda som förstår, säger Marie Nyberg.- Det här är en händelse som aldrig kommer att släppa. Vi går inte längre på valborgsmässofirande. Vi vill inte se elden, det känns för otäckt, säger Hans Pernäng.Nu väljer de boende i Stabäck att berätta om känslorna och rädslorna som inte vill släppa och om hur det var den där dagen då de fick fly sina hem i förvissningen om att aldrig se dem igen och om livet idag, fem år efter Västmanlands-branden.Programmet är gjort 2019 av Kristin Axinge Jaslin.

  • Daniel Bakke sitter i Tunisiskt fängelse misstänkt för brott han hävdar aldrig skett. I väntan på att rentvås kämpar han mot matbrist i ett extremt överbelagt fängelset där fångarna styr allt.

    Efter att ha levt i en resväska och jobbat över hela världen i tio år hade Daniel Bakke till sist hittat kärleken och var redo att slå sig till ro och bilda familj. Men de här planerna omkullkastas när han hjälper en vän med vad Daniel tror är ett ofarligt uppdrag i Tunisien. De ska stötta en norska i en vårdnadstvist och hjälpa henne att snabbt lämna landet om hon återförenas med sitt barn.Det dröjer bara några dagar i Tunisien innan Daniel och hans vän grips på sitt hotellrum, misstänkta för vapenbrott och kidnappning. Anklagelser som är helt grundlösa menar Daniel.I väntan på att de ska frias hamnar de två svenskarna i Mornaguia. Ett fängelse som kritiserats av både Human rights watch och FN för inhumana förhållanden. En brutal fängelsemiljö där våldet är ständigt närvarande, trängseln extrem och maten aldrig tillräcklig. Hela konceptet med fängelset är att du ska brytas ner fysiskt och mental. Men det gick jag inte med på, säger Daniel.Hör historien om Daniels kamp för att överleva skräckfängelset och återförenas med sitt livs kärlek.Programmet är gjort 2019 av Niklas Storm.

  • Hon växer upp på den norska landsbygden i ett hem där de vuxna är med i Quislings parti som sympatiserar med nazismen. Efter krigsslutet tvingas hon ompröva allt hon fått lära sig.

    Elisabeth Edbergs mor växte som barn upp på den norska landsbygden i ett hem där de vuxna var med i Nasjonal Samling, Quislings parti, som sympatiserade med nazismen. Livet under den tyska ockupationen bestod av matransonering, skola, vänner och fritidsaktiviteter i Nasjonal Samlings regi. En vardag fylld med propaganda.När Nazityskland förlorar kriget utsätts familjen för repressalier och Elisabeths mor tvingas ompröva allt hon upplevt under uppväxten. Hennes dotter söker svaret på vilka spår uppväxten i en nazistisk miljö satte i hennes mor.Programmet gjordes 2019 av Elisabeth Edberg.Dokumentären släpps tisdag 21 maj i appen Sveriges Radio Play och där poddar finns. Dokumentären sänds i P4 söndag 26 maj kl 12.03.

  • När Johan förstår att hans syn en dag helt kommer försvinna bestämmer han sig för att försöka uppfylla tre önskningar innan det är för sent. En av dem är att se sitt barn - om han nånsin blir pappa.

    Johan Seige fick retinitis pigmentosa, ett samlingsnamn för flera ögonsjukdomar som förstör syncellerna i ögat. Sjukdomen kan ta olika lång tid och drabba olika hårt. För Johan tog det över 20 år innan han blev helt blind.Johan är 52 år och uppvuxen i Västerås men bor sedan ett par år utanför Dalhem på Gotland. Han är musiker och underhållare och driver bland annat en standupklubb på ön.Programmet är gjort 2019 av Christer Engqvist.

  • Yvonne är bara 55 år när hon får diagnosen alzheimer. Hon slutar jobba, ger bort sina saker och förbereder sig på att dö. Men hon blir inte sämre och efter tio år händer nåt som förändrar allt.

    Både Yvonnes mamma och mormor har drabbats av alzheimer. Så Yvonne Kingbrandt vet vad som väntar när hon själv får diagnosen. Hon hamnar i en personlig kris och det långa äktenskapet med Kjell börjar knaka.Efter tio år gör Yvonne, med Kjells stöd, en tredje undersökning av sig själv. Nu på ett nytt sjukhus och med ny teknik. Och nu visar undersökningen något helt annat än de tidigare kontrollerna. Något som förändrar hela Yvonnes liv.Programmet är gjort 2019 av Monika Titor.

  • När Henrik är ett år lämnas han utanför ett barnhem i staden Gimhae i Sydkorea. Många år senare gör han ett DNA-test för att söka rätt på sina biologiska föräldrar. Svaret han får ändrar allt.

    I dokumentären Henrik och DNA-träffen möter vi Henrik Erngren Othén i Gävle som är adopterad från Sydkorea och söker efter sin biologiska familj. Det blir början på en resa som kommer att förändra Henriks liv och leda till en oväntad upptäckt. För mig är det flera pusselbitar som lagts i ett pussel som jag inte en visste fanns, säger Henrik Erngren Othén.En P4-dokumentär av Christine Odén, christine.oden@sverigesradio.seDokumentären gjordes 2019.

  • Dagarna innan jul 2013 upptäcker Stefan och Maria att grinden på gården är öppen och att deras hundar, Lotus och Mingla, är borta. Maria inleder jakten som engagerat tusentals och pågått i flera år.

    Vad har hänt med Maria och Stefan Anderssons två leonbergerhundar, Lotus och Mingla, som försvann från gården i byn Gunnarsjö i Halland? Jakten har pågått sedan 2013 och Maria får mängder av tips från människor från hela landet som hjälper till i sökandet efter hundarna. Sökandet har blivit något av en folkrörelse. Men hur långt kan man gå i jakten på Lotus och Mingla?En P4 Dokumentär av Samira Othman, P4 Halland. samira.Othman@sverigesradio.se.