Episodes
-
År 1900 finner svampdykare ett vrak på havets botten. De visste inte detta än, men i detta vrak skulle en unik antik grekisk uppfinning komma att uppenbara sig. Forskarna har sedan dess varit fascinerade av detta fynd – Antikytheramekanismen. Vad det en avancerad kalender? Ett navigationshjälpmedel för resor över havet? Eller helt enkelt en antik dator? Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hjälteresan eller monomyten, som i narratologi och komparativ mytologi är en gemensam mall för berättelser som involverar en hjälte som ger sig ut på äventyr, segrar i en avgörande kris och kommer hem förändrad eller förvandlad är en populär berättarform i vårt samhälle. Joseph Campbell, född 26 mars 1904, död 30 oktober 1987, var en amerikansk författare och litteraturprofessor på Sarah Lawrence College som skrev boken The hero with a thousand faces, grundbulten för det som vi kallar för hjälteresan.
Inspirationen till denna hjälteresa kommer till stor del från de antika myterna och berättelserna. Men är hjälteresan representativ för alla kulturers myter? Är den ens representativ för antiken? Hör oss prata om alltifrån hur de antika myterna är formade, till hur Star Wars skrevs efter den här modellen!
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Missing episodes?
-
Hör tre favoriter i repris i det här specialminisnittet!
Det grekiska dramat var en av antikens stora konstformer, med tävlingar för manusförfattare och skådespelare lika viktiga som dagens Oscarsgala för filmbranschen. Dramat växte fram ur det religiösa firandet till guden Dionysos ära, och blev snabbt populärt. Det var tragedier med svåra familjekonflikter, gripande monologer och hemska specialeffekter. Men också komedier med löspenisar, politisk satir, sång och dans.
Backanterna brukar anses vara ett av den atenska tragikern Euripides allra främsta verk, tillika ett av de främsta tragiska verken någonsin. Det berättar historien om kung Pentheus av Thebe, vars familj bestraffas av Dionysos. Orsaken? De har förtalat Dionysos dödliga mor, Semele, och vägrat erkänna honom som son till Zeus. Efter att ha färdats över hela världen befinner sig nu Dionysos i Thebe för att utkräva sin hämnd, genom att inrätta en extatisk mysteriekult i staden.
Aischylos pjäs De sju mot Thebe är ett prisbelönt drama från antikens Grekland som innehåller lite av varje; familjefejd, intriger och ett blodigt slut. Men framför allt en varning om att man inte kan fly från sitt öde.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att vara äventyrare under sent 1800- och tidigt 1900-tal var inte ett lätt liv, och inte blev det lättare om man även var kvinna. Men Gertrude Bell lät ingenting stoppa henne! Hon var en oerhört smart person som utöver sina äventyr även kunde flera språk och blev spion och kungamakerska.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hör tre favoriter i repris i det här specialminisnittet!
Mordet på Germanicus: Den 10:e oktober år 19 e.v.t. dör Germanicus, den unge 'prinsen'. Han var älskad av folket och tänkt att bli nästa kejsare. Men hans död omgärdas av rykten och misstankar. Varför dog en så ung och vital person? Var det verkligen en naturlig död? Hör mer om mordet på Germanicus, och om den farligaste typen av kvinna – "häxan".
Förbannelsetavlor: Att kasta förbannelser över folk var ett hett ämne under antiken. En form som förbannelser tog under grekisk och romersk tid var som förbannelsetavlor. De kunde vanligtvis vara tillägnade en person man ogillade, men användes även för att kasta olycka i hästtävlingar. I den motsatta änden finner vi även kärleksformler. Det var, kort sagt, ett väldigt mångsidigt och behändigt verktyg, i alla fall så länge man trodde på att tavlorna hade verkan.
Mordet på Sextus Roscius: Sextus Roscius mördades på öppen gata i Rom, överfallen på väg hem från en middagsbjudning. Sextus var varken den första eller sista som kom att möta detta öde, men vem var det egentligen som mördade honom och varför? Trots att 2100 år har passerat sedan Sextus dog kan vi fortfarande följa rättegången mot den misstänkte.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 13 oktober år 54 så kliver den snart 17-årige Nero upp på kejsartronen. Han var den 5e kejsaren i Roms historia och hörde till den Julisk-Claudiska familjen. Han är kanske en av de mest kända av de romerska kejsarna och många till honom som den galna kejsaren som spelade lyra medan Rom brann. Men var han verkligen bara en självisk galning? Startade han branden i Rom? Hur mycket älskade han teater? Och vad hände egentligen mellan honom och hans mamma?
I det här avsnittet försöker vi bena ut vem Nero var, och varför han har blivit så illa omtalad.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 19 juli år 64, efter att solen gått ner, så börjar det brinna bredvid Circus Maximus. Det här ska visa sig vara en av de värsta och mest omtalade bränderna i det antika Roms historia. Vid tiden för brandens utbrott så är det kejsar Nero som sitter på tronen. Och många känner säkert till berättelsen om att han ska ha stått och sett på när Rom brann ner medan han spelade på sin lyra. Men i själva verket var Nero bortrest vid tiden för branden. Han skyndade hem och hjälpte till i släckningsarbetet och organisationen efteråt.
Men varför gick ryktet att det var Nero som startade branden? Hur mycket av staden drabbades egentligen? Och hur eller vem startade egentligen branden? Det här minisnittet handlar om den stora branden i Rom.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Agatha Christie tog världen med storm med sina "whodunit" med kluriga mordgåtor som får sin lösning genom den briljans som är detektiven Hercule Poirot eller den gamla ungmön Miss Marples klipskhet. Agatha är mest känd för alla sina böcker – inte föga förvånande eftersom hon toppar listorna över flest sålda ex och flest översatta böcker. Men hon närde också ett stort intresse för fornhistoria och arkeologi. Hennes resor längs Nilen, besök till sumeriska städer och inte minst hennes deltagande vid flera stora arkeologiska expeditioner smögs sig in i flera av hennes mest kända böcker.
I det här avsnittet pratar vi mysmord, ansiktskrämer i konserveringssyfte och lyxkryssningar längs med Nilen.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut?
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under 400-talets första halva står Rom på katastrofens rand. Riket har delats i två halvor, styrda av varsin kejsare. Interna stridigheter tär på resurserna och från andra sidan gränserna kastas hungriga blickar med hopp om ära och rikedom. Mörka moln tornar upp sig vid horisonten, delvis dolda bakom dammet från undergångens hovar. Från världens utkanter kommer Roms farligaste fiende sedan Hannibal. Attila och hunnerna är här. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Finns det onödigt vetande? Nej, troligtvis inte. Däremot finns det roligt och mindre roligt vetande. Det här extraavsnittet är ett exempel på det tidigare. Följ med oss när vi redogör för sex stycken roliga fakta från antiken som du troligtvis aldrig hört talas om förut. En bättre start på årets första vårmånad blir svår att finna. Vi lovar att du inte blir besviken! Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På ön Samothrake fanns den antika världens näst mest vördade mysteriekult. Dessa mysterier, riter som endast var tillgängliga för de som initierats, var tillägnade de Stora gudarna. Deras helgedom skulle under hellenistisk tid bli en plats där dynastier tävlade om inflytande och där kungar sökte fristad. Men här fanns även något som kan verka främmande för oss. De Stora gudarna var nämligen namnlösa. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser.
Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Olympia fanns ett av den antika världens sju underverk – Zeusstatyn. Den var inte bara kolossal, utan också underskön. Skapad av mästerskulptören Fidias, blev den en av sin samtids mest välkända statyer. Detta minisnitt handlar om antika guideböcker, en skulptörs verkstad och de olympiska spelen. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt gästas vi av Emilia Åkerman, som nyligen avlagt masterexamen i arkeologi vid Stockholms universitet, som redogör för sitt uppsatsämne. I sin uppsats analyserade Emilia den historiska verkligheten i Hedningarnas förgård, skriven av Vibeke Olsson. Boken utspelar sig i 200-talets Rom och följer en kvinnlig slav i en värld av religiöst drama. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara “en pest för män som äter bröd”. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar.
Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva?
Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas.
När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Någon gång under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Vänta… nu var det faktiskt så att ett antal gånger under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Men, just kejsaren eller usurpatorn Silbannacus skulle komma att falla i glömska. Det skulle inte vara för än 1930-talet på British Museum som Silbannacus uppmärksammades.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång – så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom.
I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag.
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under slutet av 200-talet f.v.t., efter det första puniska kriget, fanns det få som vågade drömma om att utmana Rom på havet. Det var till slut illyrerna, fruktade sjöfarare från andra sidan det adriatiska havet, som tog upp kampen om herraväldet över vågorna. I täten gick en härskarinna som gått till historien som Teuta, Illyriens sjörövardrottning. Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Show more