Episodes

  • Det här är den andra delen i ett dubbelavsnitt om solen och här diskuterar vi djupt och brett om solens roll som energikälla med Charlotte Platzer Björkman, professor i fasta tillståndets elektronik på Uppsala Universitet. I avsnittet diskuterar vi även sociopolitiska aspekter så som gruvdrift, återvinning, samt design och arkitektur, alla nyckelaspekter för att solkraft ska få en större spridning i samhället.

    Vi pratar om olika typer av solkraft, distribuerad elgeneration, samt går på djupet in i solcellens uppbyggnad där ett konstgjort elektriskt fält spelar en av huvudrollerna. Fältet byggs upp genom en asymmetri i antalet elektroner i solcellskristallen och skapas artificiellt genom dopning av materialet, en mycket avancerad process där enstaka atomer i en kristall byts ut. Dessutom berättar Charlotte om sin egen banbrytande forskning på supertunna solceller gjorda med hållbara material. Dessa kan komma att revolutionera själva användandet av solkraft i framtiden!

  • I det första liveinspelade avsnittet av den tvärvetenskapliga podcasten Professor Magenta, som leds av forskarna Rickard Ström och Katarina Bendtz, berörs ett av de mest existentiella problemen genom tiderna. Frågan om vad mänsklighet är, är både ett hett forskningsämne och något som konstnärer arbetar med dagligen.

    Gäster är Johan Lind, Armita Golkar och Alexander Mørk-Eidem.

    Johan Lind, docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning på Stockholms universitet forskar om skillnader och likheter mellan människors och andra djurs mentala förmågor. Han kommer att prata om hur nya resultat kan bidra till förståelsen om hur människan blev en kulturvarelse, och varför artificiell intelligens är viktig för att förstå andra djurarters beteenden.

    Armita Golkar, forskare i kognitiv neurovetenskap och psykologi på Karolinska institutet, är huvudpersonen i höstens Performance lecture: Om rädsla på Dramaten. Hon kommer i detta avsnitt att berätta om hur skillnaderna mellan människor och djur blir tydliga när vi tittar på rädsla, och varför detta är ett problem inom psykiatrin.

    Alexander Mørk-Eidem är regissör för Performance lecture: Om rädsla. Han kommer ge sitt perspektiv på vad som är djupt och definierande mänskligt, och hur han gestaltar och förmedlar mänsklighet med sin dramatik.

    På plats finns även Professor Magentas mellanspelskompositör, jazzpianisten Sebastian Bergström, som improviserar mellanspel live. Vi kommer även att få höra Stockholmssynthbandet Aux Animaux spela live!

    I samarbete med Stockholms universitet, i syfte att främja samverkan inom utbildning, forskning och samhällsutveckling.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Det här är den första delen i ett dubbelavsnitt om solen. I detta ödesmättade avsnitt betraktar vi solen genom två helt olika solglasögon. Vi börjar med solens fysik och gör detta tillsammans med Bengt Edvardsson, professor i astronomi vid Uppsala universitet. Bengt berättar vad som kommer hända med Solen då hon går in i sin nästa fas och blir en röd jätte och Rickard spekulerar om huruvida Jupiter kan rädda mänskligheten från de kokande oceaner som blir följden. Vi följer även alla olika sorters stjärnors liv och kommer in på både svarta hål och neubulosor.

    Vi fortsätter sedan till Medelhavsmuséet där Rickard träffar intendent Sofia Häggman som forskar på Egyptisk socialhistoria. Sofia berättar om vad Solen hade för symboliskt värde för människorna i forna Egypten och vad de trodde att Solen gjorde på natten. Hon ger oss även en crash course i fornegyptisk historia, för alla oss som känner att kunskaperna om detta är lite rostiga. Sofias huvudsakliga intresse är de vanliga människornas liv i forna Egypten och berättar om hur livet tedde sig för dem.

  • Efter en tid av utforskande av det inre och yttre mörkret vänder sig Professor Magenta mot ljusare tider. I sann Professor Magenta-anda, låter vi nu ett sjätte dagens manna, i form av ett regn av filosofi, falla från vår studio och hem till er. Under två fullspäckade timmar går vi igenom framtiden ur ett filosofiskt perspektiv!

    Få vetenskaper fokuserar på framtiden i sig men filosofin är ett undantag. Inom filosofin har man länge funderat kring hur man egentligen kan utsäga något om framtiden, utan att ha någon empirisk kunskap därifrån. Detta ska vi diskutera med Sara Packalén, Professor Magentas husfilosof och forskare i teoretisk filosofi. Sara berättar om de mest grundläggande teknikerna vi använder oss av för att sia om framtiden, så kallade deduktiva och induktiva resonemang. Vi beger oss sedan vidare till Institutet för Framtidsstudier där Karim Atahualpa Jebari är verksam som forskare i praktisk filosofi. Han kommer att berätta om de etiska och vetenskapsfilosofiska aspekterna av framtida tekniker, vad som skulle hända vid en framtida institutionell totalkollaps och om kommunikation med eventuella utomjordingar. Vad kommer att hända vid en historisk reboot där mänskligheten tvingas börja från noll?

  • A walk in the nuclear landscape at the ISOLDE facility of CERN. Note: in english/på engelska! I detta avsnitt av PM SPECIAL pratar vi med partikelfysikern och professorn Thomas Cocolios som arbetar på ISOLDE vid CERN, den Europeiska organisationen för kärn- och partikelfysik! ISOLDE firade nyss 50 år och studerar bl a grundläggande frågor kring den starka kärnkraften som är den kraft som håller ihop atomkärnan. Här finns också den senaste forskningen kring framtidens verktyg för diagnostik och behandling av cancer genom partikelstrålning. Avsnittet inleds med att Thomas går igenom den grundläggande kärnfysik som behövs för att hänga med i den spännande forskningen som sker på ISOLDE, ett ypperligt tillfälle att lära sig grunderna om atomkärnan och dess fysik. Missa inte det!

  • Vi firar slutet på Professor Magentas mörkertriologi med att absorbera dig in i ett totalmörker där vi spelar en symfoni med klanger av multipla universum, Malevich, strängteori, chiaroscuro och mörk energi.

    Vi pratar med ljud- och videokonstnären Tor-Finn Malum Fitje om mörkret som metafor och hur mörkrets olika skepnader avspeglats i konsten. I såväl den äldre som den moderna konsthistorien har förhållandet till mörker problematiserats av, och fascinerat samtiden. Det rent tekniska mörkret är också återkommande, inte minst för videokonsten och dess "Black box".

    Med Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson, bl a känd från På spåret, pratar vi mörk energi, orsaken till Universums accelererande expansion. Vi lär oss om det som står på Ulfs svarta tavla, strängteori, och om hur Einstein utan att själv förstå det var den som först introducerade mörk energi i fysiken. Ulf försöker även övertyga Rickard och Katarina om att ett oändligt antal universum inte är så konstigt som det först kanske låter, och nu är vi nyfikna på vad du tycker!

  • Hur kartläggs egentligen universums struktur och egenskaper? Astrofysiker arbetar med avstånd som gör det omöjligt att testa sina teorier i ett laboratorium på Jorden. Deras enda redskap är de bilder av universum som är synliga från vårt solsystem. Hur kan de lära sig så mycket om platser så avlägsna i tid och rum att vi har svårt att föreställa oss det, endast med hjälp av dessa bilder?

    Joel Johansson forskar i astrofysik vid Weizmannistitutet utanför Tel Aviv och tillsammans med sina kollegor har han nyligen publicerat en spännande upptäckt i tidskriften Science. En ovanlig konstellation av en supernova och en ljusböjande massiv galax gav Joel och hans kollegor en bild av universum som ger ledtrådar om både universums expansion och mörk materia.

  • I det andra avsnittet i Professor Magentas mörkertriologi tar vi oss till de mest outforskade trakterna vi kan föreställa oss. Om ljus står för klarhet och upplysning, så är detta avsnitt det svartaste svart. Johan Lind, biolog på Stockholms universitet och känd naturfotograf, återkommer till vår studio! I detta avsnitt berättar Johan om livet i djuphavet. Han berättar bl a om hur livet anpassat sig till mörker, avsaknad av växtlighet och om livets uppkomst. Johan tipsar om fascinerande djurarter och om ett forskningsprojekt som livestreamar sina undervattensexkursioner. Otaliga observationer tyder på att massan i vårt universum till störst del består av något vi inte kan se i våra vanliga teleskop. Denna så kallade mörka materia, som inte interagerar med fotoner och därför är osynlig för oss, kan inte vara av den sorts materia som vi är uppbyggda av, utan måste vara av ett helt annat exotiskt slag. Vi vet ännu väldigt lite om den mörka materians egenskaper och om den ens existerar. Finns det kanske andra förklaringar till de gåtfulla observationerna som gjorts? Professor Magenta intervjuar Sara Strandberg som är partikelfysiker och letar efter just mörk materia vid ATLAS experimentet vid den stora partikelkollideraren LHC (Large Hadron Collider) på CERN. Sara berättar om hur mörk materia-problemet uppdagades samt om de olika teoretiska modellerna som finns och som forskarna just nu är i full färd med att testa. Dessa intressanta samtal kompletteras med italiensk housemusik. Mellan intervjuerna får vi njuta av låten 'Let There be House' av Umi Rea. Som vanligt spelar vi även mellanspel av jazzkompositören Sebastian Bergström.

  • Det här är Professor Magentas första avsnitt i en trilogi om mörker, ett ackompanjemang till vårfågelsången och de stundande sommarkvällarna. I detta avsnitt beger vi oss in djupt under ytan på oss själva med siktet inställt på vårt inre mörker. Vi undersöker först otrygghet med psykologidoktoranden Joel Gruneau Brulin som forskar på religion och välfärd. Han berättar om anknytningsteori, om korrelationer mellan naturkatastrofer och religiositet och om hur man utför psykologiska experiment. Professor Magentas populära husfilosof, Sara Packalén, berättar sedan om ondska och om hur filosofer på olika sätt försöker karakterisera och förstå vad ondska är. Vi talar om förintelsen och om hur en diskussion om ondska föddes ur Hanna Arendts tolkning av den berömda Eichmann-rättegången i Israel 1961. Dessa allvarliga samtal kompletteras med italiensk housemusik. Mellan intervjuerna får vi njuta av Luca Gerlins låt "Skyline". Som vanligt spelar vi även mellanspel av jazzkompositören Sebastian Bergström. Välkommen in i mörkret!

  • I detta avsnitt av PM SPECIAL samtalar vi med partikelfysikern och forskaren Christian Ohm som arbetat på CERN, den Europeiska organisationen för kärn- och partikelfysik, i Geneve, i över 10 år! Christian forskar på något som kallas för mörk materia, en hypotetisk typ av materia som ännu inte observerats på liten men som vi vet fullständigt dominerar de största skalorna ute i Universum. Om mörk materia består av någon typ av partikel skulle de kunna produceras vid de energirika kollisionerna i LHC, The Large Hadron Collider vid CERN.
    Hör Christian berätta om experimenten vid LHC, de enorma och avancerade detektorerna, mörk materia och om sin personliga drivkraft till att fortsätta sökandet efter naturens hemligheter. Hur nära är vi att ta nästa stora steg inom partikelfysik? Christian Ohm reder ut begreppen och förklarar!

  • Vågor och hav har en nästintill magisk dragningskraft och har inspirerat och fängslat människor i årtusenden. I detta avsnitt av Professor Magenta ger vi både oss ut både på det obarmhärtiga havet och sedan rätt ut i rymden till de mest avlägsna delarna av universum. Vi pratar om marinekologi, gravitationsvågor och konst!

    Östersjön utgör med sitt bräckta vatten ett otroligt känsligt hav samtidigt som det är en viktig resurs för oss som bor längs dess stränder. Vi pratar om Östersjöns känsliga ekologi, om vågor, sjögräs, och arternas anpassning med Sofia Wikström som är forskare på Stockholms universitets Östersjöcentrum och som forskar inom projektet The Baltic Eye. Sofias älskar att dyka och berättar också om livet under vattnet - om bakterier, algblomning, och svenska delfiner. Avslutningsvis berättar hon om hur vi kan rädda Östersjön!

    Miriam Johannesson går på Konstfack med inriktning Ädellab och har även en bakgrund inom estetik. Miriam berättar om våra föreställningar om havet och vad som göms i dess djup. Hon gör detta genom att bl a berätta om äldre tiders kartor och fantasifulla sjöodjur. Hon berättar även om två moderna konstnärer med en nära relation till havet, varav en med största sannolikhet försvunnit på havets djup. Miriam har även med sig några av sina smycken och de objekt hon använder för att gjuta i. Hon använder sig av en anrik teknik som har en djup koppling till havet!

    Carl-Johan Haster forskar på gravitationsvågor inom projektet LIGO. Gravitationsvågor observerades för första gången i september 2015 och utgör ytterligare en pusselbit i Einsteins kanske viktigaste arv: den allmänna relativitetsteorin. Carl-Johan berättar bl a om den spännande tiden då observationen först gjordes. Han berättar också om sin egen forskning som handlar om att ta reda på så mycket som möjligt om de extremt kraftfulla källor som gav upphov till vågorna.

    Vi har även äran att spela dansvänliga "This is the momenth" med den Stockholmsbaserade DJn och producenten TowLie! Missa inte detta avsnitt!

  • I det mest futuristiska avsnittet hittills av PM special går Katarina på transhumanistiskt forum på Kulturhuset. Hon intervjuar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute i Oxford, samt Hannes Sjöblad, teknikallvetande föreläsare, "tech activist" och ordförande för organisationen MänniskaPlus. Forumet heter "Människa + Maskin: Vår transhumanistiska framtid" och besöks av flera framstående forskare och andra som arbetar med transformation av den mänskliga kroppen eller det mänskliga intellektet med hjälp av teknik. Där människa och maskin möts händer det mycket just nu, men som i all problematiserande Science Fiction är det inte bara frid och fröjd. Vid alla framsteg väcks etiska frågeställningar och målet för en transhumanist är att tekniken ska användas för att utveckla människan och samhället på ett ansvarsfullt sätt.

  • I detta avsnitt av Professor Magenta ger vi oss in på den mänskliga hjärnan! Dagens hjärnforskning, en ocean av till stor del outforskat territorium, som i sann Professor Magenta-anda sträcker sig över otaliga forskningsområden, är hetare än någonsin! Stora projekt som The Blue Brain Project i Europa och BRAIN initiative i USA vittnar om beslutsfattarnas övertygelse om hjärnforskningens relevans. Nu är tiden inne för mänskligheten att på allvar bege sig mot en ny kunskapsrevolution!

    Julia Uddén är en ung hjärnforskare med imponerande erfarenhet. Hon berättar om sin forskning som rör sig i gränslandet mellan matematik, lingvistik, psykologi och neurovetenskap! Katarina och Julia kommer att prata om hjärnscanningstekniker och alienspråk! Julia berättar även om hjärnan ser ut ur ett makro-, meso- och mikroperspektiv, och berättar om vilka olika typer av forskningsfrågeställningar olika discipliner öppnar upp för.

    Vi beger oss sedan till Genève där Rickard intervjuar Taylor Newton. Han är doktorand i "The Blue Brain Project", och har en bakgrund inom robotteknik. Hans forskning handlar om att simulera delar av en råtthjärna! För att utveckla sina avancerade datormodeller använder Taylor sig av data från experiment där fluorescerande vätska visar aktiviteten i en levande råttas hjärna! Hjärnan är ett extremt komplext nätverk av hjärnceller och Taylor förklarar också viktiga begrepp som synapser, axoner och dentriter, samt de senaste rönen om vad minne är och hur de lagras.

    Dessutom möter Rickard och Katarina Professor Magentas husfilosof Sara Packalén, och pratar om medvetande och huruvida medvetandet går att reducera till enbart fysiska processer eller om det finns något mer utanför ramen för vad vi någonsin kan förstå.

    Vi har även äran att premiärspela Stockholmsbaserade Era Isabels nya låt Endless Space! Missa inte detta avsnitt!

  • I dagarna offentliggjordes att astrofysikerna på (iPTF) Intermediate Palomar Transient Factory detekterat en supernova typ 1a som vars ljus just nu böjs av en galax. Fenomenet kallas ”gravitational lensing” och är en effekt av att rumtiden kröks av massiva objekt, som vi diskuterade i Professor Magenta avsnitt om maskhål. Tanja Petrushevska är doktorand på Stockholms universitet och medlem av iPTF. Hon skriver just nu på artikeln om upptäckten som hon berättar mer om i detta PM special!

  • Professor Magentas Katarina sänder i denna "PM SPECIAL - Är framtidens forskning den gränslösa?" direkt från en tvärvetenskaplig workshop för unga forskare! I avsnittet berättar tre av deltagarna kort om sin forskning och på vilket sätt den förenar olika fält. Ulf Aslak Jenssen från Köpenhamn forskar på nätverk, Mariana Bu-ongermino Pereira räknar på gener och Akbar Espaillat arbetar med bakterier.

  • Nu släpper vi en ny typ av fristående Professor Magentamaterial i form av nedslag i aktuell, ny forskning. Vi kallar det "PM SPECIAL". I detta första reportage dyker vi djupt in i partikelfysikens värld och diskuterar den uppmärksammade så kallade "di-photon" analysen från forskare vid experimenten ATLAS och CMS vid LHC, CERN.

  • I detta avsnitt från Professor Magenta intervjuar vi Fredrik Söderberg som arbetar som bildkonstnär i Stockholm. Hans konstnärliga arbete återspeglar hans starka intresse för religion, filosofi och litteratur. Fredrik Söderberg ger det historiska perspektivet på symmetrier i bildkonst och vi pratar om bl a tantramålningar och Hilma af Klint. Vi diskuterar även symbolik, mystik och abstrakt konst. Missa inte det!

    Dessutom fortsätter vi vår genomgång av symmetrier inom modern partikelfysik med Rikard Enberg, teoretisk partikelfysiker vid Uppsala universitet. Med Rikard Enberg går vi nu djupare in på partikelfysikens symmetrier. Rikard berättar om hur teorierna som beskriver partikelfysiken uppvisar samband mellan abstrakta symmetrier och bevarade storheter. T ex får vi lära oss om den symmetri som hänger ihop med bevarandet av elektrisk laddning! Vi pratar också om Higgsmekanismen som innebär ett så kallat symmetribrott. Vi talar också om utvidgningar av de rådande teorierna partikelfysik där en av de mest populära nya teorierna är supersymmetri. Supersymmetri inför en rad nya symmetrier och förutspår en massa nya spännande partiklar som vi kan söka efter vid bl a LHC på CERN!

    I avsnittet spelar vi elektronisk musik från Daniel Savios senaste album "Against all odds" samt mellanspel skrivna och framförda av jazzpianisten Sebastian Bergström.



  • I detta avsnitt från Professor Magenta undersöker vi symmetrier inom musik och partikelfysik. Vi intervjuar Ann-Sofi Söderqvist som är en svensk kompositör, arrangör och trumpetare, samt docent Rikard Enberg som är teoretisk partikelfysiker vid Uppsala universitet.

    När Professor Magenta träffar Ann-Sofi i Stockholm berättar hon om sina arbetsmetoder för att skriva musik till och dirigera sin egna storbandsorkester ASJO. Hon guidar oss också igenom de bakomliggande strukturerna inom den improvisatoriska musikkonsten. Vi spelar stycket 'The Tightrope Dancer", där mycket i stycket är komponerad som ett palindrom, dvs likadan oavsett om man spelar den framlänges eller baklänges. Det här stycket framfördes på en konsert den 24 oktober 2015 på Konserthusets stora scen under rubriken Blue House, vilket är namnet på Konserthusets jazzserie.

    Konstnärliga ledare för Blue House serien är Magnus Lindgren, träblås och Peter Asplund, trumpet. Förutom dem spelade vid detta tillfälle Felix Ekestubbe piano, Christian Spering kontrabas och Peter Danemo trummor. Stråkkvintetten heter Svenska Stråkensemblen och består av Åsa Wirdefeldt, violin, Kristina Ebbersten, violin, Susanne Magnusson, viola, Johanna Sjunneson, cello och Anna Wallgren, cello. I just detta stycke - "The Tightrope Dancer" - spelade Magnus flöjt (han spelar även saxofon och klarinett). Ann-Sofi avslöjar dessutom en jazzhemlighet som du inte vill missa.

    Rikard Enberg berättar om vilka symmetrier som föreligger hos de teorier som beskriver partikelfysiken. Vi undersöker fysikens lagar och upptäcker intressanta samband mellan bevarade storheter som t ex rörelsemängd och energi och det faktum att fysikens lagar är oberoende av translation i rumtiden.

    I detta avsnitt spelar vi elektronisk musik från Daniel Savios senaste album "Against all odds". Mellanspelen som spelas är skrivna och framförda av Sebastian Bergström.

  • I det nya avsnittet från Professor Magenta undersöker vi symmetrier ur biokemins och etologins synvinkel. Inom biokemi finner vi symmetrier på flera nivåer, alltifrån proteiner i människokroppen till kristaller som forskare artificiellt konstruerat för att kunna utnyttja dess symmetrier i kartläggningen av dess egenskaper. Sarah Leeb, doktorand i biokemi berättar om dessa fenomen och om hur naturen på ett smart sätt utnyttjar upprepning av likadana enheter. Johan Lind, forskare i etologi, berättar om symmetrier i djurvärlden, där vi också får en sammanfattning av evolutionens tidsaxel. Dessutom är vår husfilosof Sara Packalén på plats i studion och diskuterar djurens språk och dess likheter och olikheter från människans språk.

    Som avslutning på detta första avsnitt om symmetrier, beger vi oss till CERN, Europas största forskningsanläggning för partikelfysik, som ligger nära Geneve på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Där intervjuar vi två unga partikelfysiker som ger en inblick in den forskning som pågår där och om hur det är att arbeta på en av världens mest mytomspunna platser.

    Vi spelar även elektronisk musik från Daniel Savios senaste album Against all odds samt mellanspel skrivna och framförda av Sebastian Bergström.