Episodes

  • I december 2012 skakas Göteborg av oroligheter utanför flera skolor. Bakgrunden är ett anonymt konto på bildappen Instagram som uppmanar andra att sprida elaka rykten. Hundratals unga, främst tjejer hängs ut med både namn och bild.

    Kontot hinner få över 8.000 följare innan det efter knappa två dygn går upp i rök. Ilskan är stor och många hamnar i kläm när jakten efter de skyldiga sätter igång. Det hela urartar när mängder av ungdomar samlas för att hämnas. Bråken som kom att kallas ”Instagram-upploppen” väcker stor uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser.

    Två tonårsflickor åtalas och döms för grovt förtal. De döms också att betala sammanlagt närmare 600.000 kronor i skadestånd till de drabbade.

    Medverkande:
    Ebba, brottsoffer
    Arash Raoufi, målsägarbiträde
    Toni Rojnic, felaktigt utpekad
    Urban Bäverås, polis
    - samt röstupptagning från vittnesmål i tingsrätten

    Producent:
    Tove Palén, reporter i samarbete Statens medieråd.
    Producent: Yvonne Åstrand, Statens medieråd

  • Swefilmer var en webbplats där besökarna, utan filmbolagens tillstånd kunde strömma tusentals filmer och TV-serier helt gratis. 2015 var det en av Sveriges mest välbesökta hemsidor med 450.000 unika besökare varje dag.

    Enligt Statens medieråds undersökning bland unga var Swefilmer nummer fyra på topplistan över favoritsajter, efter Youtube, Facebook och Google.

    Vad är det som skyddas av lagen om upphovsrätt? Får man tillgängliggöra eller strömma andras litterära eller konstnärliga verk?

    Våren 2017 dömdes männen bakom Swefilmer, mot sitt nekande för brott mot upphovsrättslagen samt grov penningtvätt. En av dem är en till synes vanlig kille från Göteborgsregionen.


    Medverkande:
    Anna Ginner, kammaråklagare
    Henrik Pontén, jurist Rättighetsalliansen
    Christopher Friman, reporter tidningen Filter
    Röster från förhandlingen i tingsrätten

    Producent:
    Tove Palén, reporter i samarbete Statens medieråd
    Producent: Yvonne Åstrand, Statens medieråd

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Får man använda de bilder och filmklipp som finns på nätet hur som helst? Vad är det som gäller när man delar och länkar till andras material – behöver man tillstånd eller räcker det med att uppge var de kommer ifrån?

    20-åriga Rebecka Johansson filmade när hennes australiska kompis hoppade bungyjump. Då händer det som inte får hända - linan går av… som ett mirakel överlever kompisen. Ett nyhetsbolag från Australien berättar om olyckan och får lov att använda Rebeckas filmklipp i teve.

    Därefter visar flera hundra olika mediebolag både i Sverige och runt om i världen klippet utan Rebeckas medgivande. En av dem var den brittiska tidningen The Guardian som dömdes till böter för brott mot upphovsrätten.

    Medverkande:
    Rebecka Johanson, upphovsman
    Staffan Teste, jurist Bildombudsmannen
    Gill Phillips, jurist den brittiska tidningen The Guardian

    Linda Jensen Kidane, reporter i samarbete Statens medieråd.
    Producent: Yvonne Åstrand, Statens medieråd.

  • I det tredje avsnittet av Statens mediepodd pratar vi om den digitala utvecklingen och dess möjligheter och utmaningar. Gäster i studion är Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd, Kristina Alexandersson chef för internet i skolan på stiftelsen .SE, och Jonas Andersson Schwarz, forskare och doktor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning på internet.

    I dag befinner vi oss i en tid som Jonas Andersson Schwarz beskriver som post-internet. En tid där interaktionen sker på kommersiella plattformar med regelverk där yttrandefrihet och integritet bestäms av kommersiella företag. Utan att vi egentligen reflekterar över det.

    Kristina Alexandersson menar att en viktig del av att tänka mediekritiskt är att förstå tekniken bakom plattformarna vi använder. Att det är matematiska algoritmer som bestämmer vad vi ser i våra sociala flöden, till exempel. Gör sociala medier världen mindre om allt vi ser är baserat på vad vi har gillat eller delat tidigare?

    Å andra sidan har engagemanget i viktiga frågor blivit större hos unga, berättar Ewa Thorslund. Kan det ha att göra med att man tar till sig nyheter på ett annat sätt när de delas av någon man känner?

    Och så pratar vi om att skolan, public service och bibliotek kommer att spela en viktig demokratisk roll i våra uppkopplade liv.

  • Hanna, Sofia och Caroline är tre gymnasieelever som alla lever minst lika mycket digitalt som i den fysiska världen. Men vad gör de då? Och vilka plattformar använder de? Är YouTube den nya TV:n, och vem kan man egentligen lita på, på internet?

    I det första avsnittet av Statens mediepodd träffar programledare Johnny Lindqvist tre gymnasieelever och pratar om deras medievanor, och vem de egentligen litar på, på internet.

    Vi får lära oss av Sofia hur man hanterar "myskon" på Instagram. Hanna ger oss en snabbkurs i Tinder. Caroline avslöjar att SMS och mail är formellt och allvarligt – särskilt om man använder punkter. Hanna, Sofia och Caroline pratar också om att aldrig vara i skolbiblioteket, och att det nästan förutsätts att man har med sig sin telefon i klassrummet.

  • I det andra avsnittet av Statens mediepodd pratar vi om den nya tidens krav på källgranskning och delningsansvar, både i skolan och utanför den. Gäster i studion är Martina Wagner, verksamhetsansvarig för medie- och informationskunnighet på Statens medieråd och Jack Werner, journalist och grundare av Viralgranskaren.

    Tro inte på allt du ser och hör. Men om inte ens Martina Wagner, verksamhetsansvarig för MIK (medie- och informationskunnighet) på Statens medieråd, kunde genomskåda en fejktrailer till Titanic 2, hur ska vi andra kunna göra det?

    Att förhålla sig kritisk i dagens informationssamhälle är knepigt. Vi pratar om nya auktoriteter, nyhetscynism och läraren som lotsen, som hjälper elever att navigera i sitt informationssökande. Jack Werner föreslår att man skulle införa en journalistutbildning redan i lågstadiet. Martina Wagner berättar mer om MIK, och om att det också handlar om att hjälpa vuxna att stärka unga som medvetna medieanvändare.

    Med på telefon har vi också skolbibliotekarie Liselott Drejstam på Hjulsbroskolan i Linköping som börjar med källkritik redan med förskoleklasser.