Episódios
-
Arbetsuniformer kan bäras med stolthet, fungera som inspiration för modeskapare och med tiden komma att betraktas som omistliga modeklassiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?
-
Med hjälp av en stickad tröja med trompe l'il-rosett i halsen lade Elsa Schiaparelli grunden för sin karriär som surrealistisk modeskapare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om modeskaparen Elsa Schiaparelli som var först med trompe l'œil i modet – en trend som är extra aktuell just nu när många modemärken tycker om att skapa optiska illusioner.
-
Estão a faltar episódios?
-
Att lura ögat genom optiska illusioner är populärt i modevärlden för tillfället och många modeskapare gör kläder som inte är vad de ser ut att vara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Balenciaga, Diesel, Acne Studios, Our Legacy, Victoria Beckham, Prada och, inte minst, Jonathan Anderson är bara några av alla modemärken som idag gillar att skapa optiska illusioner.
Somliga lyfter fram det lustfyllda i att få leka med mode tack vare just trompe l’oeil. Andra, som Prada, har ett mer intellektuellt förhållningssätt. Vad är verkligt? Och så kan det, förstås, ge stor uppmärksamhet.
I veckans program berättar modevetaren Emily Dahl, också känd som Modemassakern, om en på senaste tiden mycket uppmärksammad byxa: trompe l'œil-jeansen som egentligen är mjukisbyxor. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, berättar hur konstnärer kan utnyttja seendets och perceptionens begränsningar för att lura våra ögon. Och så träffar vi scenografen Nicklas Nilsson, som under många år arbetade tillsammans med regissören Roy Andersson. I hans filmer utnyttjades trompe l'œil-effekter till max för att bygga upp stora världar i en liten studio.
-
John Galliano, Twiggy, Thom Browne och Vogue på 90-talet. Modedokumentärerna är många just nu. Varför är trenden så stark?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förra året kom flera stora dokumentärer som handlade om modehus, modebransch och modeskapare. I år fortsätter trenden med flera nya satsningar. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman vad som ligger bakom det stora intresset för modedokumentärer – och om det verkligen går att kalla filmerna för dokumentär när det är modehusen själva som producerar dem?
-
Judith Leibers glittrande och fantasifulla aftonväskor har kallats för både lekfulla och surrealistiska i Salvador Dalis anda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Väskorna som Judith Leiber skapade såg inte riktigt ut som vanliga väskor utan har istället formen av tomater, persikor och olika djur – sniglar, snäckor, katter, hundar, teddybjörnan, pingviner och påfåglar. Och alla var täckta med tusentals Swarowskikristaller som är ditklistrade för hand, vilket bidrog till att aftonväskorna inte var, eller är, billiga.
Judith Leiber sålde sitt företag i början av 1990-talet. Idag är Dee Ocleppo Hilfiger delägare och huvuddesigner. Det är Tommy Hilfigers fru. Hon sade sig ha som mål att modernisera det genom att ”fluffa upp det lite”. Och märket har idag fått en hel del nya fans, inte minst familjen Kardashian.
Men, de väskor som idag har samlarvärde och tar plats på museer, ligger grundaren Judith Leiber själv bakom. I veckans program pratar vi med Ann Fristoe Stewart, som är chef och curator på The Leiber Museum i East Hamptons, och hon berättar om hur det var att arbeta med tillsammans med Judith Leiber och hennes man Gerson Leiber. Och så pratar vi med smyckeexperten Cecilia Andrén om när väskdesign och smyckekonst smälter samman.
-
Under Paris modevecka klädde Saint Laurent sina modeller i kostym, slips och klackar. Looken var en homage till märkets grundare Yves Saint Laurent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman hur det gick till när Yves Saint Laurent startade sitt eget modehus 1962 och hur han revolutionerade modet genom att en tid senare lansera kostymer för kvinnor – en stil som syns lite extra i modebilden just nu.
-
Yves Saint Laurent brukade kalla Betty Catroux för sin tvillingsjäl. I år fyller hon 80 och fortsätter att inspirera med sin stil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.
När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.
I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.
Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.
-
Slipsen syns just nu på många kvinnor i sociala medier och på röda mattan. Tillsammans med modeskribenten Fanny Ekstrand tar vi pulsen på trenden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med modeskribenten och poddaren Fanny Ekstrand om hennes starka relation till slipsen, varför vi ser så många slipsar på kvinnor just nu och varför Fanny nekades inträde till en exklusiv medlemsklubb just för att hon bar slips.
-
När vårsolens starka strålar börjar skina är det hög tid att vädra ur garderoberna och städa i stöket bland alla kläder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För inte särskilt länge sedan var det en självklarhet att varje vår vädra ut och städa upp i våra garderober. Så är det inte längre. Idag uppmanas vi snarare att rensa ur och göra plats, än att vårda och bevara. Men att rensa i garderoben är inte alltid den enklaste sak att göra. För bakom många garderobsdörrar trängs minnen, känslor och historier i form av plagg och prylar, som kan vara väldigt svåra att göra sig av med.
I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller förklarar varför det är så bra att kunna laga sina trasiga kläder. Och så tar vi en närmare titt på ett hot mot kläderna i garderoben; ett stort hot i liten storlek – pälsängern.
-
Premiär för frågepodd! Susanne Ljung svarar på lyssnarfrågor och bjuder bland annat på oväntad stilinspiration.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Samtal med Stils första frågeprogram diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman pälsbärande och modeinspiration. Kan man få tillbaka sin lust till stil och kläder genom att gräva i modehistorien?
-
I veckans Stil ska vi titta närmare på relationen mellan mode och film och prata med två modeskapare och en stylist om vilka filmer de inspireras av.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Modeskaparen Roland Hjort älskar Petra von Kants bittra tårar av Rainer Werner Fassbinder och Viskningar och rop av Ingemar Bergman och har designat flera plagg inspirerade av filmerna. Stylisten Ursula Wångander tittar på Wong Kar-wais In the Mood for Love och drömmer om filmens klänningar. Och designern Bea Szenfeldt minns sin ungdoms många filmer som räddade henne från att smittas av 90-talets minimalism.
-
I 35 år har modeskaparen Lars Wallin designat påkostade klänningar till privatkunder, Nobelfester och Melodifestivaler. Nu gästar han Samtal med Stil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Samtal med Stil pratar Samanda Ekman med Lars Wallin om bröllopsbestyr, festförberedelser, modeminnen, hur paljetter kan skapa hopp i mörka tider och den nya utställningen på konsthallen Artipelag i Stockholm.
-
Shampoo handlar om en snygg frisör som både klipper och ligger med sina lika snygga kvinnliga kunder. Filmen gjorde succé när den hade premiär 1975.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klädd i tajta utsvängda jeans, djupt uppknäppta skjortor, pilotbrillor och en mjuk mockajacka far frisören George Roundy, spelad av Warren Beatty, omkring i Beverly Hills på sin motorcykel för att bistå med service till kvinnliga kunder, vilket leder till en hel del svartsjuka.
Filmen har blivit en klassiker, men också en outsinlig källa till inspiration när det gäller både kläder och frisyrer. Den blev en stor framgång redan när den hade premiär, 1975. Man gillade det satiriska anslaget och den rappa dialogen. Men allra mest gillade man att få titta på huvudrollsinnehavaren Warren Beatty – och de vackra kvinnor han lägrade i filmen. Det var stora namn som Julie Christie, Goldie Hawn och Lee Grant. Och alla hade han haft ihop det med, på riktigt.
I veckans Stil tar vi en närmare titt på denna filmklassiker. Vi träffar den prisbelönta maskören Eva von Bahr, som vet allt om hur betydelsefull en frisyr kan vara – inte minst på film och i tv-serier. Vi gör också ett frisörbesök för att förstå varför frisörer så ofta får agera terapeuter. Och så tar vi reda på hur man egentligen tvättar håret på rätt sätt.
-
Det går bra för den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer stort när många andra klädmärken visar dystra siffror. Hur kommer det sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går så där för många klädmärken och modehus idag. Men det finns ett stort undantag och det är den japanska klädjätten Uniqlo, vars basplagg säljer som aldrig förr. Är det så att bekvämt och praktiskt numera trumfar snyggt och elegant? Har vi rentav slutat att klä upp oss? Och hur gick det egentligen till när ett basplagg som t-shirten gjorde resan från underkläder till mode? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.
-
Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.
Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.
-
I helgen gick årets Oscarsgala av stapeln. Men det är inte bara filmerna som uppmärksammas, det göra även modet på röda mattan. Hur blev det så?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oscarsgalans röda matta har länge varit en av årets viktigaste modehändelser – inte bara för skådespelare och modehus, utan också för alla som ägnar sig åt att i olika forum hissa och dissa vad kändisarna valt att ha på sig. Men hur kommer det sig att Oscargalan gick från nedtonad branschtillställning till marknadsplats för de stora modehusen? Det diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman i veckans Samtal med Stil.
-
Årets trendfärg är en ljus och mild nyans av brunt. Men historiskt sett är brunt en kulör som jobbat i uppförsbacke.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Årets trendfärg, enligt inflytelserika färgföretaget Pantone, är inte vilken brun kulör som helst utan en ljus och mild nyans som ska leda tankarna till en blandning av kaffe och choklad och därför getts namnet ”mocha mousse”.
Men brunt har har inte haft det särskilt lätt i historien. Den förknippades tidigt med jord, vilket borde ha gjort den till en favorit då det mesta vi både bär och äter härstammar just från jorden. Men, nej. Istället kom det bruna att förknippas med smuts och skit.
Bättre blev det inte av att överflödsförordningar under 1600- och 1700-talet reglerade vilka som fick bära vad för att markera sin sociala status och klasstillhörighet. Brunt fick de fattigaste bära.
Men i slutet av 1800-talet började det vända och bli nästan tvärtom. Tack vare industrialismens inflytelserika estetiska motståndsrörelse, Arts & Crafts, började då brunt kopplas samman med naturnära färger och gediget hantverk.
I veckans program synar vi den bruna färgen i sömmarna. Historikern och författaren Henrik Arnstad berättar om hur brunt blev nazisternas färg och därmed kom att förknippas med ondska. Vi pratar också med färgexperten Sara Garanty, som förklarar hur färger påverkar vårt mående. Och så berättar skribenten Laura Ingemarsson hur mjölk de senaste åren blivit en arena för både politik och sex.
-
Årets trendfärg är brunt. Eller om man ska prata som ett färgföretag, mocha mousse en blandning av kaffe och choklad. Vad säger det om samtiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just den här nyansen av brunt ska enligt färg- och trendföretag svara på mångas önskan om att vilja boa in sig och ha det mysigt. Överlag är det mycket neutrala färger som gäller just nu, framför allt på kläder. Men så har det inte alltid varit. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman färgernas skiftande betydelse i modet – och att det kan medföra vissa risker för en modeskapare som introducerar en ny och vågad färg.
-
Eva Tanguay har beskrivits som USA:s första rockstjärna, men så hade ingen varit lika utlevande på scen som hon i början av 1900-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Don’t Care hette Eva Tanguays stora hit som bidrog till att hon i början av 1900-talet var en av de allra mest populära artisterna i USA. Kritiker kallade hennes sångstil för ”olyssningsbar”, ”hemsk” och ”som att skriva med krita på svarta tavlan”, ett gnisslande läte. Och hur betedde hon sig egentligen på scen? Var hon nästan naken?
Men vad svarade Eva Tanguay på det om inte ”I don’t care!”. Och det gjorde inte publiken heller. Hon blev en av de bäst betalda artisterna i USA. Och en av de första ”personligheterna”, en kvinna man gillade att följa och titta på, oavsett vad hon hittade på.
I veckans program berättar journalisten och författaren vad David Hajdu vad det var som gjorde Eva Tanguay så radikal för sin tid. Tillsammans med John Carey har han skapat serieboken A Revolution in Three Acts: The Radical Vaudeville of Bert Williams, Eva Tanguay, and Julian Eltinge.
Vi tittar också närmare på en modern arvtagare till Tanguay – Sabrina Carpenter. Journalisten Helle Schunnesson berättar hur hon lyckas balansera sexighet med humor och glimten i ögat, precis som Eva Tanguay. Och så berättar Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, hur den spanska modeskaparen Pacco Rabanne 1966 chockade modevärlden genom att skapa klänningar av metall, något han hade gemensamt med Eva Tanguay.
-
Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.
- Mostrar mais
