Karin Boye Podcasts
-
Vissa vägar är faktiskt inte mödan värda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sorry, Karin Boye, men ibland hade det varit en bättre idé att stanna hemma. I veckans avsnitt återvänder vi till ett omtyckt tema från 2017, och berättar historier om hotellrum man helst undviker och om svenska grevar som ännu hemsöker sina hembygder.
Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: [email protected].
-
I det sjätte avsnittet undersöker vi queera generationer. En generation sägs bära på gemensamma erfarenheter och kunna förstå varandra på ett sätt som inte andra gör. Genom symboler och berättelser binds personer tillsammans som tillhör samma generation. Hur förhåller sig queera personer till sina generationer – och till andra generationer? Vilka berättelser och texter är särskilt viktiga inom olika generationer?
____________________
Queera generationer, del 2
00.15 Vad är en queer generationsroman?
07.00 1890-1910-tal – Den tysta tiden
11.05 Lina Axelsson Kihlblom boktipsar
13.30 Studiebesök vid Tranströmerbibliotekets regnbågshylla och intervju med Jenny Granberg
19.10 Ingenstans, Karin Boye
20.02 1920-1940-tal – Dekadens, exil och en gryende homokultur
28.50 Niklas Willemark Mesaros boktipsar
32.10 Krönika: Makz berättar om morbror Janne
35.55 Sara Parkman boktipsar
38.55 I want to break free, John Deacon, Queen
40.10 1950-1980-tal – Häxjakt, revolt och uppväxtskildringar
____________________
Medverkande
Gäster: Sam Holmqvist, Lina Axelsson Kihlblom, Jenny Granberg, Niklas Willemark Mesaros, Xenia Klein, Sara Parkman, Marcus Tallberg, Lou Mattei och Jonathan Breslin.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det sjätte avsnittet undersöker vi queera generationer. En generation sägs bära på gemensamma erfarenheter och kunna förstå varandra på ett sätt som inte andra gör. Genom symboler och berättelser binds personer tillsammans som tillhör samma generation. Hur förhåller sig queera personer till sina generationer – och till andra generationer? Vilka berättelser och texter är särskilt viktiga inom olika generationer?
____________________
Queera generationer, del 1
00.00 Klittra med Karin Boye
01.14 Makz har blivit en böggubbe och vad är en queer generation?
09.15 Sapfo, Fragment 31
11.20 Intervju med Samqvist
54.00 Queerlit
____________________
Medverkande
Gäster: Sam Holmqvist, Lina Axelsson Kihlblom, Jenny Granberg, Niklas Willemark Mesaros, Xenia Klein, Sara Parkman, Marcus Tallberg, Lou Mattei och Jonathan Breslin.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I kvinnorörelsen öppnades ett rum också för kärlek mellan kvinnor. Journalisten Anna Thulin reflekterar fiktiva och faktiska relationer, och över kampen för att få leva i frihet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-04-01.
När inleds en förälskelse? Kanske på ett kristet studentläger, en sommardag vid förra sekelskiftets början. Då träffas Lydia Wahlström, en studierektor i femtioårsåldern, och Anita Nathorst, hennes elev och hälften så gammal. I sina memoarer skriver Lydia om mötet:
”Strax före midsommar cyklade jag hem tillsammans med en annan teol. stud. bland mina elever, årgång 1916, Anita Nathorst, varvid medvinden tog oss de nio milen till Strängnäs på en dag.”
Relationen inleddes 1919 och medvinden varade fram till 1934.
Två kvinnor som cyklar efter frihet i en sluten tid – så skulle mötet mellan Lydia och Anita kunna beskrivas. Homosexualitet var förbjudet när de träffades, men kvinnorörelsen skapade ett frirum som inte bara var politiskt. Även när samhället blundade för deras relationer, så fanns en större öppenhet inom rörelsen. Under samma tid förälskade sig Selma Lagerlöf och Sophie Elkan, liksom Vera Hjelt och Victoria Heikel, för att inte glömma Klara Johansson och Ellen Kleman. Listan kan göras lång. Flera av dem kämpade för kvinnors rättigheter och utmanade normerna i det publika livet, men också i det privata. Om än på slingrande vägar.
Det kan vara vanskligt att läsa romaner självbiografiskt, men ibland är det nödvändigt.
Relationen mellan Lydia och Anita är en av de berättelser som ryms i antologin ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum” (redaktörer: Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist), en samling texter om just relationer i kvinnorörelsen under 1900-talets början. Anita Nathorst var den mindre kända av de två – hon läste teologi och blev biträdande föreståndare på en skola, studerade psykoanalys och skrev dikter. Lydia Wahlström var redan när de träffades en av Sveriges främsta företrädare för kvinnors rösträtt. Politiskt stod hon till höger, och ett tag var hon ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Som dotter till en kyrkoherde hade Lydia önskat att gå i sin fars fotspår, men prästyrket var bara tillåtet för män, så istället disputerade hon i historia och blev senare studierektor i Stockholm. Hon hade ofta relationer med studenter – vänskaper eller svärmerier, som de utåt sett kallades.
Men en sommardag cyklade hon med Anita, och det blev början på något nytt. Anita gjorde ett sådant intryck på Lydia att hon skrev en bok om dem. Det fysiska mötet mellan kvinnorna rymmer därmed ett fiktivt möte, skriver litteraturprofessor Eva Borgström i ”Berättelser om det förbjudna”, en bok som handlar om begär mellan kvinnor i svensk litteratur. Mötet med Anita gestaltas i Lydias självbiografiska roman ”Biskopen” från 1924. Med ett viktigt undantag: det är inte två kvinnor som förälskar sig i den fiktiva berättelsen. Istället döljs relationen i en mer accepterad heterosexuell kärlek, där prästen Daniel uppvaktar den yngre Carry.
Först efter Anitas död publicerade Lydia sina memoarer där hon gav nycklar till hur hennes tidiga böcker skulle läsas. Den manlige hjälten Daniel var ett självporträtt, skriver hon. Och hjältinnan Carry ”var fullständigt kalkerad på min elev Anita Nathorsts brev”. Det kan vara vanskligt att läsa romaner självbiografiskt, men ibland är det nödvändigt. I de litteraturhistoriska handböckerna tenderar nämligen de kvinnoälskande kvinnorna att ignoreras, enligt Eva Borgström. Detta eftersom man valt att inte läsa vad som står mellan raderna. För att man inte velat se författarnas strategier för att komma runt censuren.
För första gången äskade kvinnor öppet i litteraturen.
Så vad riskerade Lydia när hon skrev om sin kärlek? Varför kunde hon inte öppet skriva om två älskande kvinnor? Ja, hotet handlade inte bara om socialt anseende, utan var högst reellt. Först 1944 legaliserades homosexualitet i Sverige, men det sågs som en sjukdom ända fram till 1979. Genom historien har annars kvinnokärlek inte setts som lika samhällsfarlig som till exempel två män som har sex. Kanske för att kvinnor ändå var omyndiga och inte fick rösta, eller för att deras kärlek ansågs mer sinnlig. Ofta användes omskrivningar som kvinnlig kärleksbeundran, svärmerier, sinnlig eller romantisk vänskap – som var accepterad så länge den inte var erotisk.
Det var i den tidsandan som Lydia Wahlström skrev sina tre självbiografiska romaner. Först fyra år efter att den sista getts ut publicerades den första moderna lesbiska romanen i Europa. Nämligen ”Ensamhetens brunn” av Radclyfffe Hall, år 1928. För första gången äskade kvinnor öppet i litteraturen. Även om förälskelser blomstrat långt innan dess, under rosenröda skynken.
Efter att ha bott tillsammans i ett par år, kände sig Anita kvävd i relationen och sökte större frihet, medan Lydia ville hålla fast och forma sin ”tronföljare”. Själv kallade Lydia sig skämtsamt för ”storfursten”. Ibland var de mor och dotter, ibland mästare och lärjunge. De flesta par har nog smeknamn på varandra – ord som kan signalera utvaldhet och ömhet, eller en önskan om över- och underordning i relationen – men att Lydia och Anita talade så om varandra kan också tyda på att dåtidens gifta par till sin natur rymde en maktobalans. Maken hade ju förmyndarskap över kvinnan och förväntades försörja henne. ”Att leva i en kärleksrelation var helt enkelt för de flesta att leva i en samhället reglerad asymmetri”, som Lars Gårdfeldt skriver i ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum”.
Lydia och Anita bröt upp på trettiotalet. Och senare i livet förälskade sig poeten Karin Boye i Anita, som då levde med en man. Boyes kärlek var olycklig och obesvarad, men har mynnat ut i några av de mest gripande kärleksdikter som finns på svenska. I hennes diktsamling ”De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter” finns följande välkända rader som riktar sig till Anita:
Hur kan jag säga om din röst är vacker.Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
1941 reste Karin Boye till Alingsås för att vara nära Anita som var svårt sjuk, döende i cancer. Efter en tid hittades Karin död på en kulle i Alingsås, efter att ha tagit en överdos av sömnpiller. Kort därpå tog även Karins sambo och käresta, Margot Hanel, sitt liv. Även om familjen tycktes acceptera Karins livsval, så tog det lång tid innan Margot erkändes som hennes partner.Samma år som självmorden ägde rum, dog Anita Nathorst i cancer. Tre år senare blev homosexualitet lagligt i Sverige. Och först då vågade Lydia Wahlström ge ut sina memoarer, där hon alltså gav nycklar till hur hennes tidiga böcker skulle läsas. Men de hade hela tiden funnits där, för den som ville och vågade se.
Alla förälskelser är lika och unika på sitt sätt. Kanske påminner kärleken om en cykelfärd, stundtals euforisk med armarna uträckta i nedförsbacke, stundtals kämpig och mjölksyrestinn i uppförsbacke. Men många par – som Anita och Lydia, Karin och Margot – har mött mer motvind än andra. Tack vare att de cyklade före, kan många av oss andra följa efter.
Anna Thulin, journalist
Litteratur
”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum – kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960”, Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist (red.). Appel Förlag, 2018.
”Berättelser om det förbjudna – begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935”, Eva Borgström. Makadam förlag, 2016.
-
Alfhild Tamm hade inte bara ett namn med klang. Hon blev Sveriges första kvinnliga psykiater, skrev en bok om onani på trettiotalet, brevväxlade med Sigmund Freud, hade Karin Boye som analysand och bröt mot en och annan förväntning. Psykoanalytikern och tidskriftsgrundaren Per Magnus Johansson tecknar ett porträtt av en kvinna som stack ut.
-
Skådespelaren och teaterchefen Gunilla Röör var en liten flicka när hennes mormor läste Karin Boye för henne: "om man läser långsamt och verkligen lyssnar, så får man så mycket mellan raderna. Karin kommer att följa mig ända tills jag drar skon av min fot".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
KARIN BOYE – EN AV DE MEST FOLKKÄRA SVENSKA POETERNAKarin Boye (1900-1941) föddes i Göteborg. Hon är en av våra mest folkkära poeter med diktstrofer som "Ja visst gör det ont när knoppar brister" och "Bryt upp, bryt upp den nya dagen gryr", men är också känd för framtidsdystopin Kallocain. Hon debuterade med diktsamlingen "Moln" 1922 och gav ut noveller, fem romaner och fyra diktsamlingar under sin livstid. En femte sista diktsamling, "De sju dödssynderna", gavs ut postumt. Karin Boye skrev litteraturkritik, debattartiklar och arbetade också som översättare. Hon tillhörde modernisterna, engagerade sig i socialistiska Clarté och var en av grundarna till den kulturradikala tidskriften Spektrum.1941 begick Karin Boye självmord i Alingsås, 40 år gammal.
GUNILLA RÖÖR ÅTERKOMMER STÄNDIGT TILL KARIN BOYEGunilla Röör är född 1959 och är skådespelare, regissör och teaterchef på Norrbottensteatern. Hon är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm, anställdes på Unga Klara och långfilmsdebuterade i Suzanne Ostens "Livsfarlig film". Gunilla Röör har varit Guldbaggenominerad flera gånger och vunnit två för bästa kvinnliga huvudroll i filmerna "Freud flyttar hemifrån..." och "Sommaren".
I programmet medverkar också Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning på litteratursociologi.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Kan man ge sig på att skapa en helt ny världsordning? Så klart! Särskilt om man heter Jessica Schiefauer och redan har vunnit två Augustpris. I romanen Bärarna, en postapokalyptisk framtidsfantasi, har Jessica vänt upp och ner på det mesta och i podden berättar hon om varför. Dessutom tipsar Johanna Stenius om aktuella musikbiografier. Programledare Lisa Tallroth.
Böcker som nämns i avsnittet:
Bärarna av Jessica Schiefauer
När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
Pojkarna av Jessica Schiefauer
Kallocain av Karin Boye
1984 av George Orwell
A Clockwork Orange av Anthony Burgess
A Handmaids Tale av Margret Atwood
De obesuttna mfl av Ursula K Le Guin
Klassisk rebell av Linda Lampenius
Mitt liv som Mariah Carey av Carey/Davis
One, two, three, four När Beatles förändrade världen av Craig Brown
Tim: Biografin om Avicii av Måns Mosesson -
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap?
Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017).
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Vemodet i att detta sannolikt är den allra sista LYRAN blandas med skaparglädjen vi upplevt under dessa fyra år. Ni är flera hundra som följt - och följer! - oss på upptäcktsfärd i de gränslösa trakter där poesin växelspelar med musik inom alla tänkbara genrer. I 28:an blandas självlysande dikter av PIA TAFDRUP och KARIN BOYE med några av de strofer som Niklas skrivit på plats i det Linderödsrike som Rolf och hans familj skapat sedan 80-talet. Musiken spannar från ENO till Mozarts samtida, KRAUS. Alla befinner vi oss i det fortlöpande Uppbrott som heter livet – & vilket mycket osökt anmälde sig som programmets tema. Godspeed!
-
En vacker sommarkväll som denna kan man lätt bli filosofisk och lite drömmande. Vad passar väl inte bättre då än att läsa en dikt om livet!? I det här lilla specialavsnittet läser Dessi den väldigt kända dikten "I rörelse" av Karin Boye, en av de mest lästa och omtyckta poeterna i svensk litteratur. Lyssna och känn efter, vad kommer du att tänka på? Vilka känslor uppstår inom dig? Och hur tolkar du Boyes text? Känn dig fri att göra din alldeles egna tolkning!
-
Selma Lagerlöf. Oscar Wilde. Anne Lister. Tom of Finland. Karin Boye. De är alla välkända namn på personer som lämnat efter sig ett stort avtryck i historien. Men visste du att en av dem satt i fängelse för homosexualitet? Att en av dem var inblandad i ett triangeldrama tre flator emellan? Eller att en av dem fick kritik under HIV-pandemin för att folk tyckte han ”främjade” tillfälliga sexträffar?
Visste du att manlig homosexualitet straffades med döden på 1600-talet? Och att homosexuella kvinnor och män på 1860-talet straffades med två års straffarbete?
Det och mycket mer pratar vi om i tionde avsnittet.
Följ podden på instagram: engayitaget
-
2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dagens avsnitt: Dikten "Visst gör det ont när knoppar brista" och romanen "Kallocain" är två av Karin Boyes mest kända verk. När hon tar sitt liv den första krigsvåren 1940 är hon bara 40 år gammal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Lär dig mer om en av nittonhundratalets mest intressanta svenska författare.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Lilla drevet avsnitt 16 avslöjas att svenska nazister är Europas dummaste nazister och att Karin Boye eventuellt hade varit borgerlig om hon levt idag.
-
De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar.
Röster som hörs i Biblioteket:Om Spektrum:Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal.Ur radioarkivet hör vi:Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven MarkeliusOm eldsjälarna i Spektrums efterföljd:Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-talStina Nilsson och Magnus Bernvik från TextivalMattias Nilsson, Kning DiskPamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009)
