Stig Podcasts
-
Ett maratonavsnitt om mat, kost, hormoner och blodsockermätning! Stig Mattsson är forskare, legitimerad dietist, kostrådgivare och jobbar inom Sveriges Olympiska Kommitté med kostrelaterade frågor och har under många år bland annat jobbat med längdåkningslandslaget och simlandslaget.
Med Stig pratar vi om hur man kan optimera sin kost, hur man bör äta under tränings- respektive vilodagar och vanliga fallgropar man kan hamna i när det kommer till just mat och energi - samt vilka baksidor det finns av att äta för lite.
Om man håller på med konditionsidrott (de flesta här) och äter mat (borde vara alla) så är detta ett superintressant och väldigt lärorikt avsnitt man inte vill missa!
Att Stig dessutom var en av de första aktiva i svenska triathlonlandslaget någonsin ser vi givetvis som en stor bonus - trots att karriären inom just triathlon blev lite kortare.
Stig in 31:44
Stig ut 1:52:28
-
Repris från 2016.
Dan fortsätter att titta på Stig "Skandiamannen" Engström i de ursprungliga avsnitten.
Av och med Dan Hörning.
Fram till årsskiftet 2022/2023 utkommer Palmemordet med nya avsnitt varannan vecka, på grund av omständigheter utanför vår kontroll. De övriga veckorna plockar vi fram äldre avsnitt som förtjänar att höras igen. Inga pengar dras på Patreon för de repriserade avsnitten.
Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet
Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")
Kontakta Palmemordet: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Börje Salming dog den 24:e november, 71 år gammal, i sviterna av nervsjukdomen ALS. Radiosporten har träffat Börjes bror Stig i Gävle, staden där Kirunabröderna tillsammans kamperade i Brynäs på 70-talet. Jag hinner fram och vara med Börje under de sista 45 minuterna. Jag var med när han somnade och det var fint på sitt sätt, fast väldigt tragiskt, säger Stig Salming.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Linnea Huss är bröst- och melanomkirurg på Helsingborgs lasarett. Idag jobbar hon främst med bröstcancerkirurgi. Linnea forskar också om bröstcancer och har skrivit sin doktorsavhandling om D-vitamin och bröstcancer. I poddavsnittet berättar hon mer om sin avhandling och den forskning hon håller på med just nu som bland annat handlar om individualiserad behandling av bröstcancer. Vad har forskningen tidigare visat kring D-vitamin och bröstcancer? Vad kom hon fram till i sin avhandling? Hur har forskningen påverkat hur man idag behandlar bröstcancerpatienter och hur kommer det se ut i framtiden om Linnea får framtidsspana?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Gäst i veckans avsnitt av Fatta forskning är Bjarne Madsen Härdig, docent i kardiologi vid Lunds universitet. Bjarne är sjuksköterska i grunden men har forskat i många år om framför allt HLR och förmaksflimmer. Idag arbetar han på kardiologen på Helsingborgs sjukhus.
I avsnittet pratar vi om individanpassad HLR och förmaksflimmer - vad är det för något? Men även om individanpassad vård generellt. Vad innebär medelvärdesanpassad vård kontra individanpassad vård? Hur kan HLR (hjärt-och lungräddning) bli mer individanpassad? Och vilka utmaningar står vi inför i framtiden med en allt mer åldrande population?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Cyril och Stig diskuterar utgången i valet. Varför misslyckades centern och vänsterpartiet? Och vad är orsakerna till SDs framgångar och vad kan det leda till? De spekulerar också om kommande kulrurminister och Ulf Kristerssons förhållande till litteratur. De pratar också om drottning Elizabeth IIs och filmskaparlegenden Jean- Luc Godards död. Lyssna och dela!
Ni kan följa Cyril & Stig på instagram HÄR
Följ också gärna produktionsbolaget Storyhood HÄR
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Camilla Edvinsson är narkosläkare på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet. Camilla gästar podden för att berätta om sin forskning kring havandeskapsförgiftning, preeklampsi. I Sverige får runt 5000 kvinnor varje år havandeskapsförgiftning och av dessa blir runt 180 så sjuka att de behöver intensivvård. I Camillas forskning har hon tittat närmare på 121 kvinnor, både med havandeskapsförgiftning och friska i kontrollgrupp. Vilka riskfaktorer har man kunnat se hos dessa kvinnor? Vad är havandeskapsförgiftning? Vilka symptom ger det? Vad är riskerna med havandeskapsförgiftning för mamman och barnet? Länk till studien hittar du här.
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Cyril och Stig diskuterar den senaste tidens kulturhändelser. Från rättegången mellan tidigare makarna Johnny Depp och Amber Heard till mordförsöket på Salman Rushdie och skandalerna kring det svenska bokförlaget som även Stig känner sig lurad av. Stig har sett fotografen Julia Peirones utställning och de nya lokalerna på Liljevalchs. Cyril har varit och sett Rolling Stones i Stockholm och Berlin, Rammstein på Ullevi och Verdis opera om mordet på Gustav III. De kommer även in på politik som Boris Johnsons avgång och inte minst det kommande svenska valet.
Lyssna och sprid gärna, podcasten finns på alla de vanliga plattformarna för podcasts.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kristin André är ST-läkare i Helsingborg inom obstetrik och gynekologi. Hon är också doktorand vid Lunds universitet och har precis publicerat en studie om förlossningsskador - så kallade sfinkterskador. I sin forskning har hon tittat på ett register med nästan en miljon förlossningar för att identifiera olika riskfaktorer, både för mamman, barnet och förlossningen, för att se vilken typ av patient som är mest utsatt för risk. Förhoppningen är att i framtiden bättre kunna identifiera dessa personer och att skadorna ska minska.
De riskfaktorer som Kristin har tittat på i sin studie är bland annat faktorer som att vara förstagångsföderska, de som får stora bebisar och mammans ålder. Några andra faktorer som vi pratar mer om i avsnittet är att högutbildade mammor i den här studien hade en högre risk för sfinkterskador, medan rökare, mammor med högt BMI och lägre utbildningsnivå hade färre förlossningsskador. Vad kan det bero på? Hur kan vården bli mer jämlik? Vad är egentligen en sfinkterskada?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Margareta Törnblom är fysioterapeut och doktorand och forskar på knäsmärta och knäartros. Just nu pågår en observationsstudie under fem år i Region Skåne Nordväst där man vill veta hur många personer som har knäsmärta som kommer att utveckla artros. I en observationsstudie görs ingen intervention - det vill säga man undersöker inte någon specifik behandlingsmetod utan observerar deltagarna under en längre period för att se vad som händer. Margareta har också i en tvärsnittsstudie låtit en grupp med knäsmärta ha på sig en axiometer, en rörelsemätare, för att kika närmare på deras rörelsemönster och smärta kopplat till deras vardag. I avsnittet pratar vi om artros - vad är det för något och vilka har en högre risk för att få knäartros? Varför väljer man en observationsstudie - vad är fördelarna? Vad är en kohort? Finns det specifika yrkesgrupper som kan behöva en viss typ av behandling vid knäsmärta?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Njursten bildas av salter i urinen. Ibland kan en sten fastna och orsaka smärta - ett njurstensanfall. I det här avsnittet träffar vi Magnus Wagenius, överläkare på sektionen för urologi på Helsingborgs sjukhus, som har studerat alla njurstensanfall i Skåne Nordväst de senaste fem åren. I sin forskning har han bland annat tittat på de olika behandlingsmetoder som finns vid njurstensanfall och vilka komplikationer som kan finnas för de olika. Vem riskerar att få njursten och varför? Är det vanligt att få tillbaka njurstensanfall? Finns det något sätt att förebygga njursten?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
I det här avsnittet träffar du Malin Zimmerman som är ortoped. Malin arbetar på handkirurgen och har gjort en avhandling om karpaltunnelsyndrom. Nu forskar hon på de komplikationer diabetes medför i handen. I en vanlig population har runt tre till fyra procent karpaltunnelsyndrom. Men 15 procent av alla som har karpaltunnelsyndrom har diabetes. Många blir bra efter operation, men på gruppnivå kan man se att de som har diabetes inte blir lika bra efteråt som de som inte har diabetes. Hur kan vi hjälpa dem bättre i framtiden? En spännande upptäckt som Malin gjort i sin forskning är karpaltunnelsyndrom och problem med armbågar i relation till socioekonomiska faktorer. Är det vanligare med karpaltunnelsyndrom hos utsatta grupper? Vad kan det bero på?
Podden är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Clara Fröberg. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sonja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram: @forskningochutbildninghbg
-
Världen blir synlig på nytt och det bekanta blir främmande och större. Barn- och ungdomslitteraturen är rik och egensinnig. Och den riktar sig också till dig som är vuxen, säger Karin Nykvist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes för första gången iden 17 april 2018.
Varje termin börjar ungefär femtio studenter läsa litteraturvetenskap i Lund. Och jag är den första lärare de träffar. Det är ett möte jag alltid ser fram emot – studenterna är både öppna och nyfikna, samtidigt som de så klart är erfarna läsare.
det enda socialt accepterade skälet för vuxna att få läsa barnböcker verkar vara nostalgi.
För att snabbt lära känna mina nya studenter ber jag dem alltid snabbt skriva namnet på deras livs största läsupplevelse. Svaren är överraskande konstanta: det är alltid någon som älskar Jane Austens böcker, en annan som diggar Kafka, en tredje som drämmer till med Sartre eller Shakespeare. Kanon lever och har hälsan – åtminstone bland dem som läser litteraturvetenskap. Men det är alltid också någon som svarar JK Rowling och Harry Potter. De första gångerna det hände minns jag att jag tänkte att ”den här studenten har inte börjat läsa böcker för vuxna än”.
Men varför skulle barnlitteratur vara något vi växer ifrån? Varför betrakta ett läsarliv som en trappklättring, där vi på första trappsteget möter det enkla för att sedan röra oss uppåt, mot det mer avancerade? Barnlitteraturen är ofta lika komplex som den för vuxna. Men på andra vis. Och den har mycket att erbjuda en vuxen läsare. Jag har sett det gång på gång, på seminarier där studenter lite glatt överraskade gått igång på Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta” som politisk text eller på Stian Holes ”Hermans sommar ” ur ett psykoanalytiskt perspektiv. ”Men den här boken rymmer ju så mycket!” har de utropat. ”Det såg jag inte förut! Och så vacker den är!”
De här seminarierna har flera gånger fått mig att fundera över de kriterier vi av tradition använder för att skilja mellan barnlitteratur och vuxenlitteratur- och vad dessa kriterier säger om hierarkier och makt i världen utanför litteraturen. Lite tillspetsat kan man säga att barnböcker slarvigt förstås som enkel litteratur för ofärdiga människor. Och det enda socialt accepterade skälet för vuxna att få läsa barnböcker verkar vara nostalgi. Flera nyutkomna böcker behandlar denna läsarnostalgi; som den amerikanska ”Wild things: The Joy of Reading Children’s Literature as an Adult” av Bruce Handy eller den engelska ”Bookworm – a Memoir of Childhood Reading” av Lucy Mangan – böcker fyllda av skimrande minnen av barnkammarmöten med Beatrix Potter, Dr Seuss och CS Lewis.
Och visst kan det vara härligt att läsa om älskade böcker från barndomen. Men det finns flera och mycket bättre skäl att våga sig in på barnavdelningen. Och här kommer mina topp-fem argument för att vi vuxna inte ska behöva något barn i knät – inte ens det svunna barn som vi själva en gång var – för att läsa det som kallas barnlitteratur.
läs barnlitteratur för att få syn på vuxenvärldens rädslor och begär
1. I barnboken pågår en ständig förhandling: vad är viktigt, hur vill vi att världen ska vara och hur fruktar vi att den faktiskt är? Det är inte en slump att dystopin är så stor inom ungdomslitteraturen just nu: det är klimatkatastrofer, krig och totalitarism vart man ser. Men dagens barnbok är också fylld av hopp och lyckliga slut. I nästan alla de böcker för barn om flykt som jag läst under den senaste tiden vinner de som vill ta emot och ta om hand, båtar kommer fram, familjer återförenas och de snälla och nyfikna kamraterna får med sig de misstänksamma. I Pija Lindenbaums ”Pudlar och pommes” är det den trångsynta och främlingsfientliga hunden som ändrar sig, inte de nyfikna och generösa. Så förvandlas vår ångest över nyhetsflödet till hanterbara sagor. Nästan alltid, som sagt. Ett spännande undantag är danska Morten Dürrs bok ”Zenobia”, som borde få hjärtat att brista på den mest cyniske försvarare av Fort Europa. Så anledning nummer ett: läs barnlitteratur för att få syn på vuxenvärldens rädslor och begär – och därmed också dig själv.
2. Läs för att få ett konkret perspektivskifte! Läs till exempel en bok av Eva Lindström, där livets vanlighet och underlighet skildras ur ett perspektiv som är i enmetershöjd snarare än en och sjuttio. Då ser du allt skrufs under soffan när du är på ett ganska ordinärt kalas och blir av med mössan i underbara ”Hit med våra mössor”. Eller läs Sara Lundbergs vackra bilderbok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” och få svindel när du klättrar i träd och längtar bort. Världen blir helt enkelt synlig på nytt och det bekanta och invanda blir främmande och större. Lundbergs bok är förresten ett utmärkt exempel på den sinnliga upplevelse som barnboken ofta erbjuder.
3. Och just sinnligheten är mitt tredje argument: många av de bilderböcker som skrivs idag är helt enkelt uppslukande konstverk, där flera sinnen retas. Flickan som berättar i Lundbergs bok sitter i trädet och drömmer, i en färgmättad, gröndoftande illustration. Och texten lyder:
Om jag kryper ihop kan jag
se ut som en fågel som sover.
Som den jag gjort av blålera.
Den jag ska ge till mamma.
Det är poesi som gestaltar barnets upplevelse av världen.
Och munken – är det en person eller ett bakverk?
4. Och det fjärde argumentet då? Lekfullheten – så klart! Den filosofiska språkleken uppfanns inte i den språkmaterialistiska poesin utan i nonsensramsan. Så räcker Lennart Hellsings dikter hela livet. Som den om papegojan och munken, ni vet:
Dinkelidunkelidoja
heter en grön papegoja
dinkelidunk
heter en munk
som bor i en pepparkakskoja.
Visst får den oss att le? Här finns ljudleken, rytmen och språkglädjen. Men också språkfilosofin: papegojan är ju en ljudhärmare som pekar på språket som bara låter, ordet som kan fyllas med innehåll eller fortsätta vara tomt ljudmaterial. Och munken – är det en person eller ett bakverk? Textens pepparkaka får mig att tänka att den kanske är bägge delar, och i Poul Ströyers klassiska illustration av dikten äter en frodig munk givetvis munkar och språkleken fortsätter över till bildmediet. Det är skoj, javisst, men det är också en avancerad lek med utgångspunkt i ordets slumpmässiga förhållande till den värld det ska beskriva.
Skrattet i barnlitteraturen är allra oftast varmt och helt renons på distanserande ironi. Här räds ingen patetiken , de största känslorna eller de svåraste frågorna. Och det är faktiskt mitt femte argument.
Men vi är här nu. Och världen kommer att finnas kvar, utan oss. Kan det sägas bättre eller rakare?
5. Barnlitteraturen väjer inte, tassar inte runt. Den går rakt på. Som i Annica Hedins och Per Gustavssons bilderbok ”Stig”, där världen är full av hål där den döde brodern Stig skulle ha varit: på gungan, vid matbordet, vid tågbanan. Eller som i Barbro Lindgrens dikt om kärlek och vänskap, där slutklämmen lyder ”Den jag älskar heter Örjan men de kallar honom smörjan” och där både kärleken, världen och det korta livet ryms i raderna:
Och Örjans ögon lyste röda
Tänk, sa han
Om hundra år så är vi döda
Då finns det inga ögonSom små sjöar
Men riktigt vatten finns det
Med små gröna öar
Så är det. Snart ska vi dö och vår kärlek ta slut. Men vi är här nu. Och världen kommer att finnas kvar, utan oss. Kan det sägas bättre eller rakare?
Det finns alltså flera skäl till att du ska söka dig till barnavdelningen. Här har du bara fått fem. Givetvis kan du dela dina upplevelser med dina eller andras barn. Men du behöver inget alibi.
Karin Nykvist, litteraturvetare och kritiker
-
Världen blir synlig på nytt och det bekanta blir främmande och större. Barn- och ungdomslitteraturen är rik och egensinnig. Och den riktar sig också till dig som är vuxen, säger Karin Nykvist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Varje termin börjar ungefär femtio studenter läsa litteraturvetenskap i Lund. Och jag är den första lärare de träffar. Det är ett möte jag alltid ser fram emot – studenterna är både öppna och nyfikna, samtidigt som de så klart är erfarna läsare.
det enda socialt accepterade skälet för vuxna att få läsa barnböcker verkar vara nostalgi.
För att snabbt lära känna mina nya studenter ber jag dem alltid snabbt skriva namnet på deras livs största läsupplevelse. Svaren är överraskande konstanta: det är alltid någon som älskar Jane Austens böcker, en annan som diggar Kafka, en tredje som drämmer till med Sartre eller Shakespeare. Kanon lever och har hälsan – åtminstone bland dem som läser litteraturvetenskap. Men det är alltid också någon som svarar JK Rowling och Harry Potter. De första gångerna det hände minns jag att jag tänkte att ”den här studenten har inte börjat läsa böcker för vuxna än”.
Men varför skulle barnlitteratur vara något vi växer ifrån? Varför betrakta ett läsarliv som en trappklättring, där vi på första trappsteget möter det enkla för att sedan röra oss uppåt, mot det mer avancerade? Barnlitteraturen är ofta lika komplex som den för vuxna. Men på andra vis. Och den har mycket att erbjuda en vuxen läsare. Jag har sett det gång på gång, på seminarier där studenter lite glatt överraskade gått igång på Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta” som politisk text eller på Stian Holes ”Hermans sommar ” ur ett psykoanalytiskt perspektiv. ”Men den här boken rymmer ju så mycket!” har de utropat. ”Det såg jag inte förut! Och så vacker den är!”
De här seminarierna har flera gånger fått mig att fundera över de kriterier vi av tradition använder för att skilja mellan barnlitteratur och vuxenlitteratur- och vad dessa kriterier säger om hierarkier och makt i världen utanför litteraturen. Lite tillspetsat kan man säga att barnböcker slarvigt förstås som enkel litteratur för ofärdiga människor. Och det enda socialt accepterade skälet för vuxna att få läsa barnböcker verkar vara nostalgi. Flera nyutkomna böcker behandlar denna läsarnostalgi; som den amerikanska ”Wild things: The Joy of Reading Children’s Literature as an Adult” av Bruce Handy eller den engelska ”Bookworm – a Memoir of Childhood Reading” av Lucy Mangan – böcker fyllda av skimrande minnen av barnkammarmöten med Beatrix Potter, Dr Seuss och CS Lewis.
Och visst kan det vara härligt att läsa om älskade böcker från barndomen. Men det finns flera och mycket bättre skäl att våga sig in på barnavdelningen. Och här kommer mina topp-fem argument för att vi vuxna inte ska behöva något barn i knät – inte ens det svunna barn som vi själva en gång var – för att läsa det som kallas barnlitteratur.
läs barnlitteratur för att få syn på vuxenvärldens rädslor och begär
1. I barnboken pågår en ständig förhandling: vad är viktigt, hur vill vi att världen ska vara och hur fruktar vi att den faktiskt är? Det är inte en slump att dystopin är så stor inom ungdomslitteraturen just nu: det är klimatkatastrofer, krig och totalitarism vart man ser. Men dagens barnbok är också fylld av hopp och lyckliga slut. I nästan alla de böcker för barn om flykt som jag läst under den senaste tiden vinner de som vill ta emot och ta om hand, båtar kommer fram, familjer återförenas och de snälla och nyfikna kamraterna får med sig de misstänksamma. I Pija Lindenbaums ”Pudlar och pommes” är det den trångsynta och främlingsfientliga hunden som ändrar sig, inte de nyfikna och generösa. Så förvandlas vår ångest över nyhetsflödet till hanterbara sagor. Nästan alltid, som sagt. Ett spännande undantag är danska Morten Dürrs bok ”Zenobia”, som borde få hjärtat att brista på den mest cyniske försvarare av Fort Europa. Så anledning nummer ett: läs barnlitteratur för att få syn på vuxenvärldens rädslor och begär – och därmed också dig själv.
2. Läs för att få ett konkret perspektivskifte! Läs till exempel en bok av Eva Lindström, där livets vanlighet och underlighet skildras ur ett perspektiv som är i enmetershöjd snarare än en och sjuttio. Då ser du allt skrufs under soffan när du är på ett ganska ordinärt kalas och blir av med mössan i underbara ”Hit med våra mössor”. Eller läs Sara Lundbergs vackra bilderbok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” och få svindel när du klättrar i träd och längtar bort. Världen blir helt enkelt synlig på nytt och det bekanta och invanda blir främmande och större. Lundbergs bok är förresten ett utmärkt exempel på den sinnliga upplevelse som barnboken ofta erbjuder.
3. Och just sinnligheten är mitt tredje argument: många av de bilderböcker som skrivs idag är helt enkelt uppslukande konstverk, där flera sinnen retas. Flickan som berättar i Lundbergs bok sitter i trädet och drömmer, i en färgmättad, gröndoftande illustration. Och texten lyder:
Om jag kryper ihop kan jag
se ut som en fågel som sover.
Som den jag gjort av blålera.
Den jag ska ge till mamma.
Det är poesi som gestaltar barnets upplevelse av världen.
Och munken – är det en person eller ett bakverk?
4. Och det fjärde argumentet då? Lekfullheten – så klart! Den filosofiska språkleken uppfanns inte i den språkmaterialistiska poesin utan i nonsensramsan. Så räcker Lennart Hellsings dikter hela livet. Som den om papegojan och munken, ni vet:
Dinkelidunkelidoja
heter en grön papegoja
dinkelidunk
heter en munk
som bor i en pepparkakskoja.
Visst får den oss att le? Här finns ljudleken, rytmen och språkglädjen. Men också språkfilosofin: papegojan är ju en ljudhärmare som pekar på språket som bara låter, ordet som kan fyllas med innehåll eller fortsätta vara tomt ljudmaterial. Och munken – är det en person eller ett bakverk? Textens pepparkaka får mig att tänka att den kanske är bägge delar, och i Poul Ströyers klassiska illustration av dikten äter en frodig munk givetvis munkar och språkleken fortsätter över till bildmediet. Det är skoj, javisst, men det är också en avancerad lek med utgångspunkt i ordets slumpmässiga förhållande till den värld det ska beskriva.
Skrattet i barnlitteraturen är allra oftast varmt och helt renons på distanserande ironi. Här räds ingen patetiken , de största känslorna eller de svåraste frågorna. Och det är faktiskt mitt femte argument.
Men vi är här nu. Och världen kommer att finnas kvar, utan oss. Kan det sägas bättre eller rakare?
5. Barnlitteraturen väjer inte, tassar inte runt. Den går rakt på. Som i Annica Hedins och Per Gustavssons bilderbok ”Stig”, där världen är full av hål där den döde brodern Stig skulle ha varit: på gungan, vid matbordet, vid tågbanan. Eller som i Barbro Lindgrens dikt om kärlek och vänskap, där slutklämmen lyder ”Den jag älskar heter Örjan men de kallar honom smörjan” och där både kärleken, världen och det korta livet ryms i raderna:
Och Örjans ögon lyste röda
Tänk, sa han
Om hundra år så är vi döda
Då finns det inga ögonSom små sjöar
Men riktigt vatten finns det
Med små gröna öar
Så är det. Snart ska vi dö och vår kärlek ta slut. Men vi är här nu. Och världen kommer att finnas kvar, utan oss. Kan det sägas bättre eller rakare?
Det finns alltså flera skäl till att du ska söka dig till barnavdelningen. Här har du bara fått fem. Givetvis kan du dela dina upplevelser med dina eller andras barn. Men du behöver inget alibi.
Karin Nykvist, litteraturvetare och kritiker
-
I veckans avsnitt av Denke & Berns tar vi ett litet grepp på träningsklockor och smartare klockor. Hur smart behöver en klocka vara? När behöver den vara smart? Är en smart klocka ett alternativ till en ’riktig’ klocka? Eller är den ett komplement? Många frågor, Denke & Berns har minst sagt lite att fundera på.
Förutom djuplodande resonemang om träningsklockor så blir det en gästrecension från vår vän Stig som hårdtestat Garmins taktiska smartklocka MARQ Commander i sin rätta miljö…
Enjoy!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Mostrar mais
