Episódios
-
De pågående klimatförändringarna visar hur extremt sårbart vårt jordbruk är för både för lite och för mycket vatten. Sommaren 2023 ruttnade skördar bort på åkrar som blivit sjöar, medan 2018 års låga skörd berodde på hetta och torka. I Sverige satsades stort på dränering för 100-150 år sedan, men sedan dess har inga motsvarande storsatsningar gjort på vatteninfrastrukturen. Hur ser det ut, och vad behöver göras? Hör Jennie Barron, SLU-professor i jordbrukets vattenhushållning, Tomas Olsson från LRF Mälardalen, Christina Huhtasaari, konsult i växtodlingsagronomi och Sarah Säll, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion och ekonomiska styrmedel vid SLU.
-
Vi vill både bli mer självförsörjande med mat och producera mer fossilfri el - samtidigt. Agrivoltaiska system kombinerar skörd av grödor och solel från samma jordbruksmark - men är det rätt väg att använda jordbruksmark för elproduktion? Vad talar för, och vad talar emot? Hör forskarna Marika Edoff, Uppsala universitet, Bengt Stridh, Mälardalens universitet, och Daniel Nilsson och Torsten Hörndahl från SLU. Olof Liungman från Länsstyrelsen i Skåne och juristen Anna Månsson från RISE medverkar också.
-
Estão a faltar episódios?
-
Vilken fråga inom ämnet jordbruk och livsmedel tycker du är viktigast för EU att arbeta med? Vad är bäst och vad är sämst med EU:s jordbrukspolitik? Vilken vore den för dig viktigaste, enskilda reformen i EU:s jordbrukspolitik? Inför Europaparlamentsvalet har vi ställt frågor till toppkandidaterna från de åtta riksdagspartierna, och deras svar kommenteras av forskare och experter.
-
Vem vill bli framtidens bonde? Frågan är värd att ställas, eftersom branschen har låg lönsamhet och hindren för att kunna bli egenföretagare är många och stora. Men framtidens bönder är också nyckelspelare i viktiga hållbarhetsammanhang kring klimat och miljö. I avsnittet hör du Emilia Astrenius på Lövåsa gård, som stegvis tar över mjölk- och grisproduktion från Dag Arvidsson, Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, Landshypotek Banks VD Per Lindblad, universitetsadjunkten Mona Geprägs på Skogsmästarskolan och Helena Hansson, SLU-professor i nationalekonomi.
-
Matsvinn, livsmedelsförluster och sidoströmmar… det finns olika ord för mat som aldrig blir mat, och olika orsaker till att det blir så. Matsvinn finns i alla delar av livsmedelkedjan, också alldeles i början – på åkern eller på gården. Varför går så mycket ätbart till spillo – och vad kan vi göra för att minska det? Vi besöker Nordic Food Waste Summit 2023 och diskuterar med Jordbruksverket och forskare på SLU.
-
Genom evolutionen har vi människor ätit kött. Vi är allätare, och kött är näringsrik mat. Men betyder det att vi alltid kommer att fortsätta att äta kött? Den globala köttproduktionen spelar idag en påtaglig roll i klimatfrågor, miljöfrågor och djuretiska frågor – bland annat. I avsnittet presenteras projektet Meat: the four futures, ett samarbete mellan SLU, Oxfords universitet och Wageningens universitet. Fyra tänkbara framtidsscenarier för kött utforskas; ett där världen fortsätter att äta kött ungefär som idag och från storskalig produktion. Ett andra scenario där vi producerar och konsumerar mindre kött än nu; ett tredje scenario med alternativt protein från odlat kött från djurceller eller "kött" från svamp- eller växtriket, och ett fjärde scenario där vi går över till en helt vegetarisk eller vegansk livsstil. Medverkar gör bland annat forskare och entreprenörer från flera olika länder runtom i världen.
-
Akvakultur – odling i vatten av djur och växter - har stor potential som framtidens mat. 71% av vår planet täcks av vatten, och Sverige har gott om sjöar, älvar och havskust. Ändå är svensk akvakulturs produktion bara en procent av Norges. Varför då? Akvakultur kan både vara väldigt energikrävande och skapa problem med övergödning; men rätt produktion på rätt plats skapar ett vinn-vinn-läge menar Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU. Hör honom och professor Øystein Evensen, gästprofessor i fiskhälsa vid SLU, Wenche Hansen, VD för Matfiskodlarna och Albin Gräns, SLU-docent i biologi som forskar kring fiskars välfärd.
-
Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.
-
Vilken matfråga är viktigast? Är mat för billig, för dyr, eller kostar den lagom mycket? Ska vi ha klimatskatt på mat? Är dagens kriser skäl att pausa eller satsa mer på omställning till ett hållbart livsmedelssystem? Hur hjälper politiken bäst människor att äta hälsosamt och hållbart?
Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. Hör deras svar - och också forskares vetenskapligt grundade svar och kommentarer kring frågorna. -
Den 2-3 juni 2022 samlas internationella representanter till konferensen Stockholm +50. Det handlar om att högtidlighålla och uppmärksamma att ett halvt sekel gått sedan FN:s första miljökonferens 1972. Medvetenheten om kriser kring klimat, miljö och biodiversitet har visserligen ökat - men det har också själva problemen. Så det handlar också i allra högsta grad om att nu öka takten på stegen på vägen mot en hållbar planet. Det går för långsamt! konstaterar konferensens ambassadör Johanna Lissinger Peitz, SLU:s rektor Maria Knutson Wedel, ungdomsrepresentanten Amanda Björksell och kulturgeografiprofessorn Anders Wästfelt på Stockholms universitet.
-
Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas.
-
Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Christina Lunner Kolstrup, SLU-studenten Joar Löfberg och Robin Meijer, doktorand på Chalmers.
-
Har du också stått i en mataffär nå’n gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig?”
Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU och Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Är vi rentav i ett paradigmskifte? -
Idag är var tionde människa i världen undernärd, samtidigt som var fjärde är överviktig. Det är långt kvar till att nå de globala Agenda 2030-målen som "ingen hunger" och "ingen fattigdom" - men tiden är knapp. Den 23 september 2021 samlas världens ledare till det digitala FN-toppmötet Food Systems Summit. Vad kan ett sådant toppmöte åstadkomma? Möt Lisa Sennerby Forsse, Sveriges enda representant i toppmötets vetenskapliga expertgrupp, kanslirådet Peter af Wetterstedt på Näringsdepartementet som inte ser toppmötet som ett slut utan som en början - och Carolina Rodriguez Gonzalez, en av de forskare i världen som väljer att bojkotta Food Systems Summit.
-
Framtidens mat måste vara hållbar, men för att nå dit behövs många fler innovationer. Vad finns för potential i hållbart nytänk från krafter på väg in i livsmedelsbranschen? Kan studenter som lämnar akademins teorier och går vidare ut i verklighetens praktik bli dom game changers som behövs för att nå en hållbar livsmedelsproduktion? Hör Fredrik Fernqvist, forskare och lärare på SLU, Håkan Johnsson, VD Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Rickard Albin, innovationsansvarig på Culinar och studenterna Dominique Vos och Oscar Abelin.
-
Det svenska lantbruket är fullt av utmaningar. Lantbruket ska ge oss hållbar, närproducerad mat - och helst mer mat också, och utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan. Det ska försöka vara en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Vem vill, vågar och orkar satsa på en bransch som är i händerna på klimatförändringar, politiska beslut och konsumenternas val? SLU-forskarna Kristina Marquardt och Brian Kuns och Camilla Eriksson från FOI har frågat bönderna själva, i en studie om lantbrukets logik. De fann att lantbrukarna ofta ligger steget före i framtidstänket, med en stark känsla och passion för lantbruket oavsett produktionsinriktning.
-
Mjölk har gått från att vara ett självklart, omhuldat och subventionerat livsmedel, till att diskuteras och ifrågasättas både vad gäller hållbarhet, hälsoaspekter och djurvälfärd. Vad har mjölk för plats på framtidens bord? Det diskuterar projektkoordinatorn Ola Thomsson och post doc Nathan Clay från SLU med Håkan Jönsson, etnolog från Lunds universitet och nutritionisten Åsa Brugård Konde från Livsmedelsverket.
-
Krig, naturkatastrofer, klimatförändringar – och ovanpå det den globala coronapandemin. När hungern i världen ökar står FN:s World Food Programme som 2020 års mottagare av Nobels fredspris. WFP når i år omkring 19 miljoner människor i akut behov av mat, och organisationens verksamhet ligger nära centrala forskningsfrågor på SLU. Hör chefsnutritionisten Allison Oman från FN:s World Food Programme, SLU-forskarna Jennie Barron och Sara Gräslund och forskaren Matilda Baraibar från Stockholms universitet.
-
I skuggan av coronapandemin är 2020 också International Year of Plant Health – det internationella växtskyddsåret. Uppskattningsvis 40% av planetens skördar går årligen till spillo. Hoten är många och skiftande; växtsjukdomar, skadedjursangrepp, monokulturer som driver resistens, klimatförändringarna och global handel med trä- och växtprodukter.
Vad gör vi för att få och behålla växthälsa? Hör Jan Stenlid, professor i skogspatologi, Johanna Boberg, analytiker växtskadegörare, Katja Fedrowitz, koordinator SLU:s Plattform Växtskydd och Göran Bergkvist, lektor i växtodlingslära. -
Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens mat ur matkulturellt perspektiv, apropå matsvinn, hur ungas funderingar kring mat påverkas och hur coronapandemins verkningar kan vara skillnaden mellan mat eller inte mat på tallriken i Nepal.
- Mostrar mais
