Episódios
-
I Norge ses svenska gäng som största hotet, Danmark vill stänga gränsen mot Sverige och i Finland väller knarket in över gränsen vid Haparanda och Torneå. Vad måste göras för att bryta utvecklingen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under de sista febriga sommarveckorna har vi kunnat läsa om och se hur svenska gängkriminella expanderar in i våra grannländer och hur svenska myndigheter både jagar allt fler misstänkta som befinner sig utomlands och samarbetar alltmer internationellt.
Säsongens sista avsnitt av I lagens namn handlar om hur svenska gängkriminella i allt högre utsträckning tar sin brottslighet utomlands och skapar internationella samarbeten.
I avsnittet frågar Martin Wicklin två centrala personer vad som kan och måste göras: Håkan Wall är chef för polisens internationella enhet. Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet. -
Sveriges 450 kilometer långa gräns mot Finland är särskilt sårbar för narkotikasmuggling. Tullverket ser hur mängder av narkotika väller in i vårt grannland. På andra sidan Torne älv är priset ofta det dubbla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En lastbil lämnar ett garage i Södertälje och påbörjar en 180 mil lång resa över gränsen från Haparanda och in i Finland. Den gör samma rutt. Om och om igen. Totalt handlar det om hundratals kilo knark och en miljon narkotikaklassade tabletter.
– Det är gömmor i naturen, gummibåtar över älven och på vintern skotrar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Erik Furumark, gruppchef på Tullverket i Haparanda.
Det är här, vid gränsövergången mellan Haparanda och Torneå, som merparten av knarket passerade i en smugglingshärva som nystades upp i Finland förra året.
Hösten 2022 får finska polisen höra att personer från Dödspatrullen rör sig i landet och misstänker att de kommer begå våldsdåd. Men istället sker något annat - under ytan. När svensk polis senare gör en husrannsakan i Rinkeby i Stockholm hittar de en väska med ett vapen och en flygbiljett till Finland - utställd i en av Dödspatrullens utpekade ledares namn - och misstankarna stärks ytterligare.
Svenska kriminella grupperingar samarbetar i allt större utsträckning med internationella nätverk. De tar egna marknadsandelar på narkotikamarknader och lejer ut torpeder. Det här har lett till att svenska myndigheter ingår i fler gemensamma utredningsgrupper med andra länder. De senaste åren har det handlat om ungefär 25 utredningar per år.
– Vår brottslighet är mer internationellt komplex idag. Många av de som är kriminellt aktiva och högre upp i strukturerna befinner sig i andra länder och kan med hjälp av modern teknik fortsätta utöva sin brottslighet i andra länder, säger Anne-Christine Maderud, senior åklagare och knutpunkt för Eurojust i Sverige.
Att kända kriminella nätverk etablerar sig i Haparanda får också stora konsekvenser lokalt. Erik Furumark berättar att ungdomar rekryteras för att sälja i skolorna och att 12-åringar säljer droger på stan.
– Jag har ju pratat med politikerna och när de frågar vad vi ska göra för att inte problemen ska komma hit så säger jag att frågan är inte om problemen kommer hit - de är redan här.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Programledare och reporter: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudmix: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
Estão a faltar episódios?
-
Svenska myndigheter jagar allt fler brottsmisstänkta och dömda som håller sig undan utomlands. Samtidigt ställs polismyndigheter i andra länder inför nya utmaningar när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Stockholms säkerhetssal sitter två barndomsvänner. Det är första gången de ser varandra på flera år och när de nu gör det så är det som åtalade för ett kontraktsmord på en man i Uppsala 2017. Det mord som gav det kriminella nätverket Dödspatrullen dess namn. Men misstankarna rör också internationell droghandel.
2015 utbröt en dödlig gängkonflikt i Järva i nordvästra Stockholm. Utöver de mord och vapenbrott som skedde då så inledde båda grupperingarna en expansion av sin kriminalitet. Dödspatrullen tar sig till Spanien, Danmark och Finland. Shottaz knyter kontakter i Norge.
Sedan 2020 har antalet europeiska arresteringsordrar för att få personer utlämnade till Sverige för att ställas inför rätta eller avtjäna straff ökat från 169 till 275 under förra året. Första halvåret 2024 följer samma mönster, visar siffror från Åklagarmyndigheten.
Det här är del ett av två avsnitt där vi berättar om hur den kriminella expansionen har gått till och de utmaningar som våra grannländer nu står inför när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig.
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Programledare och reporter: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudmix: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
Polisens Kalla fall-grupper står i startgroparna för att använda traditionell släktforskning tillsammans med den senaste DNA-tekniken för att spåra mördare som gått under radarn. Samtidigt är de kritiska till att de inte kommer kunna använda släktforskning på oidentifierade offer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DNA-dammsugare, ancient DNA och mänskligt DNA från luft... Utvecklingen kring att få fram DNA går framåt i snabb takt. Men det som Kalla fall hoppas mest på i närtid är DNA-släktforskning som förväntas bli en del av polisens nya verktyg under 2025.
Linda Kvist som är landets första och enda fastanställda släktforskare inom polisen hoppas mycket på metoden som visat sig vara framgångsrik även om den väckt etiska frågor.
– Visst man kanske tycker det är känsligt att ladda upp DNA från en gärningsperson som inte har givit sitt medgivande att finnas i databasen men då får man också titta ur anhörig- och brottsofferperspektivet att här är det faktiskt en person som blivit mördad.
Men hon och kollegan Marie Jansdotter på Kalla fall i region Syd är kritiska till att det nya lagförslaget i biometriutredningen har begränsningar som gör att flera av de kalla fallen aldrig kommer kunna prövas mot den här metoden.
– Biometriutredningen ger utrymme för att söka en gärningsperson, den ger inte utrymme för att identifiera okända offer och det är jättesvårt för oss att bedriva en utredning utan att veta vem huvudpersonen i ärendet är, säger kriminalinspektör Marie Jansdotter.– Det är mordoffer, man vet inte vilka de är och de har varit oidentifierade i över 20 år. Jag tycker det e jättesorgligt, säger Linda Kvist.
Nyhetsklippen i avsnittet kommer från ABC News, NBC News samt Sveriges Radio
Programledare: Martin Wicklin
Reporter och producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
När Kalla Fall tar sig an det olösta mordet på Bussaba Carlsson från 1989 får de nya DNA-träffar och en förhoppning om att få fast mördaren. Men motivbilden spricker och plötsligt står de med två misstänkta gärningsmän.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mordet på tvåbarnsmamman Bussaba Carlsson är ett av runt 600 olösta kalla fall i landet. Kvinnan som levde ett dubbelliv och prostituerade sig i Göteborg hittades brutalt ihjälslagen i ett friluftsområde 1989.
Drygt 30 år senare öppnas utredningen på nytt och det kalla fallet blir hett när polisen får fram DNA-spår från sperma. En man grips och häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och för första gången låter han sig intervjuas i media.
– Eftersom jag var helt oskyldig så tänkte jag i min enfald att de kommer ju förstå att jag inte har någonting med mordet att göra. Men det var bara början på en mardröm som höll på i 107 dagar, säger mannen.
Istället för att gå mot en lösning kantas utredningen av bakslag. Polisens motivbild kring mannen spricker och dessutom kommer det in en DNA-träff på ytterligare en man.– Då har vi ett problem, då har vi ju mer än en person som har någon form av misstanke, säger åklagaren Mats Ihlbom.
Den man som suttit häktad är numera avskriven från misstankarna och det kalla fallet som blev hett är nu åter ett kallt fall.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter och producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina GlansNamn och röst på den man som varit häktad misstänkt för mordet har bytts ut. Programmet gjordes sommaren 2024 i samarbete med P3 Krim.
-
Nära en förskola i Enskededalen i södra Stockholm sprängs det vid en lägenhetsport två kvällar i rad under mellandagarna 2022. Våldsvågen med sprängningar, skjutningar och mord som sköljer över landet liknas vid ett blodigt inbördeskrig där flera gränser passeras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det startar som en konflikt mellan Foxtrot- och Dalen-nätverket och grundar sig i narkotikamarknaden. Men snart uppstår en splittring inom Foxtrot där de forna vännerna Rawa Majid och Ismail Abdo blir dödsfiender och oskyldiga anhöriga blir måltavlor.
I gängkriget i Sverige passeras nya gränser där unga pojkar fritas från SiS-hem och rekryteras för att mörda eller spränga. Men flera av ledarna i den här konflikten tycks vara utom räckhåll - de befinner sig utomlands och fortsätter styra våldet på distans.
I lagens namn summerar nästan två år av blodigt gängkrig med start på förskolegården i Enskededalen tillsammans med Linus Lindahl som är reporter på P3 Krim..
– Kommer du inte åt dem som är högst upp så kommer ju konflikten att fortsätta, säger Linus Lindahl.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lars Truedson/Lova Nyqvist Sköld
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
En bil står på tomgång utanför ett lägenhetshus i Helsingborg. Förbipasserande ser en livlös man i förarsätet. Mannen är skjuten och kort senare stoppar polisen en 16-åring på en elsparkcykel med en gråglock i byxlinningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Länge var pistoler från forna Jugoslavien det som stod högst upp på de kriminella gängens önskelista men de senaste åren har det ändrats. Nu ser polisen och Tullverket att så kallade hybridvapen blivit allt vanligare. I USA kallas det ghost guns - spökvapen - där vapendelarna går att köpa lagligt i olika länder och där man sedan själv bygger ihop ett helt nytt skjutvapen som är nästan omöjligt att spåra.
Mordet i Helsingborg i augusti 2023 är ett av flera mord där gängkriminella använt sig av en så kallad gråglock som är en typ av hybridvapen.
– Minst ett tiotal mord har begåtts med de här vapnen och ett stort antal personer har blivit lagförda för grova vapenbrott, säger Johan Gustafson som är kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
En 6-årig flicka kommer in till akuten med sönderfrätt magsäck efter att ha fått i sig ättika. Hon är smutsig och undernärd och har även gamla skador. Men hur har hon fått skadorna? I dagarna kommer hovrätten med sin dom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I media kallas det för ”ättikafallet” och tidigt riktas misstankarna mot föräldrarna till flickan. Det är ett fall som skakat om Sverige och de som mött flickan har blivit djupt berörda. Polisens barnförhörsledare Petra Johansson:
– Jag frågar henne om hur det är när hon sitter där i tvättstugan och hon säger att det är ensamt. Känslan av att höra de andra utanför, man får inte vara med. Hon är inte ens säker på om syskonen vet att hon är i huset.
Föräldrarna har förnekat brott men dömdes till åtta års fängelse i tingsrätten. Under försommaren 2024 har fallet varit uppe i hovrätten som meddelar sin dom inom kort.
Det här avsnittet har gjorts i samarbete med P3 Krim
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lars Truedson/Pernilla Wadebäck
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken.
– Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg.– Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
En man skriver in sina önskemål i ett AI-program: Nine year old girl laying down in bed nude. Han är långtifrån ensam om att skapa AI-genererad barnporr. På hemliga forum lär förövare upp varandra i hur man får fram verklighetstrogna övergreppsbilder och filmer på barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AI-skapat övergreppsmaterial har ökat kraftigt enligt polisen. På Regionalt IT-brottscentrum i polisområde Väst dyker det upp AI-skapade bilder i nästan alla beslag och utredarna som granskar bilder och filmer börjar få svårt att skilja dem från verkliga övergrepp.
– Vi kommer ju leta efter barn som inte finns och då kommer vi behöva lägga resurserna på fel saker, säger utredaren Andreas Grym.
Kan inte klassas som grovtTrots att det kan handla om hänsynslösa övergrepp som skildras så kan AI-genererade bilder och filmer aldrig klassas som grovt barnpornografibrott. Enligt nuvarande lagstiftning måste det vara ett verkligt barn som utsätts för att det ska bli grovt brott.
– Finns det tecken på att det är AI-genererat så måste jag sänka det ner till normalgraden även om det skulle vara särskilt hänsynslöst - det är så lagstiftaren resonerar, säger polisutredaren Lars Uggla.
Reporter/producent: Pernilla Wadebäck
Programledare/producent: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar.
Progamledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini & Lars Truedson
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected] -
Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.
Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.
- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?
Reporter: Robin Jonsson
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected] -
Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen.
Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs.
I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör.
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected] -
Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.
Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.
I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Elin Rosenberg
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected] -
En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.
Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.
Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Mattias Pleijel
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina Glans -
Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder.
I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken
samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar? -
Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt.
Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess.Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]
-
Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta.
Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Jennifer Ahlbom
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Ansvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]
-
Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl.
Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året?
Programledare: Martin Wicklin
Producent: Viktor Papini
Ljudtekniker: Elin Rosenberg
Ansvarig utgivare: Nina Glans
Kontakt: [email protected] -
I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.
- Mostrar mais
