Episódios
-
Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll.
-
Veckans lyssnarfråga kommer från en person som drabbats av polyneuropati, ett vanligt tillstånd som innebär smärta och känselbortfall i fötterna, ofta som en följd av andra diagnoser, exempelvis MS. Anders Svenningsson är neurolog, professor och överläkare och vet mer om forskningsläget kring tillståndet.
-
Estão a faltar episódios?
-
Framfall är ett tillstånd som kan vara mycket besvärligt och är mycket vanligt bland kvinnor som fött vaginalt. Gynekologen och forskaren Emilia Rotstein berättar här vad det är som händer, hur man kan förebygga och behandla framfall.
-
Veckans lyssnarfråga kommer från en kvinna som nyligen fått diagnosen ledgångsreumatism och som också lider av klimakteriebesvär. Hon undrar nu om det är okej att ta hormonpreparat mot dessa utan att de reumatiska besvären blir värre. Svarar gör professor Angelica Lindén Hirschberg.
-
För att ett sår ska läka så bra som möjligt finns olika knep men de varierar beroende på sårtyp. Forskaren Sergiu Catrina berättar vad du kan tänka på och om varför personer med diabetes oftare drabbas av svårläkta sår. Och nej, du ska helst inte pilla på sårskorpan!
-
Veckans lyssnarfråga handlar om risken för att få diabetes för en 92-åring som gillar att äta något sött till kaffet, och besvaras av professor Kerstin Brismar. I avsnittet avhandlas också det aktuella Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
-
Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om, och behandling av, personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra för obesitaspatienterna och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga.
-
När man mår dåligt psykiskt kan man bli sämre på att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vård för fysiska besvär i tid. Detta och andra faktorer kan bidra till att personer som upplever olika former av psykisk ohälsa också får en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för andra sjukdomar. Professor Unnur Valdimarsdottir berättar mer om hur psykisk stress påverkar sjukdomsförekomst och överlevnad.
-
Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.
-
Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.
-
Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget fyra och ett halvt år efter pandemins utbrott.
-
När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.
-
Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.
-
De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.
-
Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.
-
Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.
-
Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.
-
Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.
-
Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.
- Mostrar mais
