Episódios
-
Det finns runt 300.000 jägare i Sverige. Vi körde till Löddeköpinge och fick träffa en av dem: Carolina Jutell. Vad fick henne att börja jaga? Hur har jaktlyckan varit så här långt? Och vad är egentligen det bästa med att jaga?
– Det är något av det roligaste man kan göra, man blir otroligt inkluderad och så får man kött som man har skjutit själv. -
Lars-Erik Levin bedriver hyggesfritt skogsbruk. Det är lönsamt och dessutom till gagn för skogens naturvärden. När han kan nå runt ett träd – då är det 42 centimeter i diameter – är det klart för avverkning.
– Jag har mina armar som ett passande måttband. Det jag inte lyckas famna kring, det är avverkningsbart. -
Estão a faltar episódios?
-
Sigvard Gustavsson har 12 nordsvenska arbetshästar som han använder i sitt lantbruk och skogsbruk. Han ser ljust på arbetshästens framtida roll i de gröna näringarna i Sverige.
Avsnittet sändes första gången i september 2022. -
Den senaste grödan att domesticeras var sockerbetan – och det skedde under Napoleons tid. Men nu gör SLU ett nytt försök med doldisen fältkrassing. Och det finns mycket att vinna om försöken lyckas: ökad lönsamhet i lantbruket, minskat näringsläckage, ökad biologisk mångfald och högre livsmedelssäkerhet. Hör genetikern Cecilia Hammenhög berätta om arbetet.
-
Angelika Jakimowicz gjorde verklighet av sin dröm: hon sa upp sig från jobbet i Stockholm, flyttade hem till Skåne och blev bonde på heltid. Idag driver hon Angelikas gård med grönsaksodling och uppfödning av får, grisar och höns.
– Jag kan göra något som känns meningsfullt. Som egen person kan man ju inte förändra världen, men detta är iallafall vad jag kan göra från mitt håll. -
Familjen Ahl har funnits med sitt rökeri i Kåseberga hamn i många generationer – idag är det Jimmy som styr skutan. Hör honom berätta om hemligheterna bakom en lyckad rökning och vilka trender han har märkt av under de senaste åren.
-
Fram tills för ett par år sedan jobbade Victor Lindholm som snickare. Så fick han chansen att köpa den gamla kulturgården Dammhuset och slog till. Nu har han både linderödsgrisar, gotlandsfår och kossor – och de går alla ute.
– Det här med att stalla upp djur, jag personligen tycker inte om det. Jag tror djuren mår mycket bättre av att gå ute. -
Hur uppfanns tjälknölen? Hur gör man isterband? Och varför har Skåne så många äggrätter? I detta specialavsnitt av Podden på Landet handlar det om landskapsrätter. Tobias är experten som bland annat har skrivit om våra landskapsrätter för Jordbruksverkets räkning.
-
Drömmen lever på den skånska landsbygden! I det här avsnittet av podden får du träffa sju av alla de drivna landsbygdsentreprenörer som vi har haft förmånen att möta under året – människor som gett allt för att följa sin dröm.
– Titta på mina händer, de är skitiga. Det är inte fin kavaj och högklackade skor som innan, men det är är lycka, säger Kristina Bergman som sa upp sig från toppjobbet i Stockholm och blev grisbonde i Skåne.
De personer du träffar i veckans avsnitt är:
+ Staffan och Kelai Hjort, getfarmare på Linderödsåsen.
+ Marcus Ryberg, bondekock i Genarp.
+ Kristina Bergman, grisbonde i Killeröd.
+ Sakura Holmqvist, chiliodlare i Asmundtorp.
+ Murre Sofrakis, vinnestor i Klagshamn.
+ Oskar Caster, lantbrukare och levnadsfilosof i Höör.
-
I en liten fabrik i Södra Sandby tillverkas sprit som vinner VM-titlar. Nu inviger Skånska Spritfabriken snart sina nya lokaler och passar samtidigt på att lansera en ny produkt: rom gjord på skånska sockerbetor.
– Det är väldigt spännande att kunna använda det vi har i Skåne. Och är det något vi har
så är det ju just betor, säger Jan Rothman, grundare och delägare. -
Tobias Strömvall jobbade i dataspelsbranschen i Los Angeles – men längtade efter något annat. För tre år sedan flyttade familjen till Kågeröd utanför Svalöv där han nu bedriver småskalig uppfödning av highland cattle.
–Man hör om preparat och gifter och tänker att det borde vara annorlunda, bättre för djuren. Till sist inser man att då får man göra det själv. -
Förr har mycket av den svenska lövskogen blivit papper eller ved. Det vill Bo och André Bergqvist ändra på. Deras företag BB Forest exporterar mycket till Kina och arbetar för att svensk lövskog ska få ut sin fulla potential.
– Det är inte jättemånga som verkligen har en kunskap om hur vi ska utnyttja lövet på bästa sätt. Vi är i Sverige väldigt bundna till massaindustrin.
I avsnittet hörs även Gustav Ångman, skogsförvaltare på Skogssällskapet. -
Många lantbrukare har lagt ned sin ekologiska odling under de senaste åren – exempelvis Högestad och Chistinehof. En som dock håller fast vid sitt val är David Bertilsson i Kivik som odlar ekologiskt på 120 hektar.
– Jag har inte en tanke på att ställa om. Det är väldigt knapert nu, men man får hoppas att det vänder. Man kan inte hoppa fram och tillbaka. -
Bomullens intåg i Sverige satte den gamla kulturväxten lin på undantag. Föreningen Skånelin och ordförande Eva Olsson kämpar dock hårt för att återupprätta den nyttiga grödan som kan användas till det mesta.
– Vi kan inte använda så mycket bomull eftersom det kräver så mycket vatten. Lin är ett praktexempel på en gröda vi kan använda istället. -
Gustav Ångman är skogsförvaltare åt stiftelsen Skogssällskapet som äger mellan 30 000 och 40 000 hektar skog. Stiftelseformen innebär att man tar hänsyn till mycket annat än bara avkastningen i kronor och ören.
– Ett vinstdrivande aktiebolag kräver andra åtgärder. Vi kan ha mer experiment, försöksytor och koppla in SLU eller andra forskare. -
För sex år sedan tog veterinärerna Emma och Carl Åkesson över Bonnarps hjortgård utanför Ljungbyhed. I sitt 35 hektar stora hägn håller de något hundratal dovhjortar. Köttet säljer de bland annat i den egna gårdsbutiken.
– Vi ville ha någon form av djurhållning och tyckte inte riktigt om de moderna produktionssystemen som man håller djur i, säger Emma Åkesson. -
Efter ett slumpartat möte med en kock för 30 år sedan började han odla pumpor i liten skala. Idag är Leif Nilsson störst i Sverige med omkring 25 procent av den svenska produktionen. På gården i Löderup har han en stor anläggning för tvätt, paketering och lagring av pumpor och under högsäsong har han runt 45 anställda.
Leif Nilsson tror att intresset och efterfrågan på pumpor kommer fortsätta att öka i Sverige – och då främst när det gäller matpumpor.
– Matpumporna kommer öka, sakta men säkert. Och halloweenpumporna verkar inte heller minska, trots pandemi och orolig ekonomi, säger han.
I podden berättar han om hur allt startade, om utmaningarna i odling och skörd och om sitt eget favoritrecept. -
Kristina Bergman fick nog av högklackade skor, fin kavaj och storstadsliv, flyttade till Killeröd på Bjärehalvön och blev grisbonde på heltid. Hon har satsat på Linderödsgrisar som betar och bökar i den intilliggande skogen året runt.
– Jag får tårar i ögonen när jag pratar om det, men det är verkligen lycka. I själen. Varför har vi inte gjort det här tidigare, bott och levt så här? -
En lydig hund är en lycklig hund, säger Lena Högfeldt som driver företaget Gamehunter. Hon utbildar hundar med särskilt fokus på jakt. I veckans avsnitt är vi med när hennes stjärna Goldie visar sina kunskaper.
– Finns det en grundlydnad i botten så kan jag ge min hund mycket mer frihet. Då är jag rättvis både mot min hund och mot mig själv. -
Inge Maria Schwagermann driver tillsammans med tre kompanjoner ett andelsjordbruk utanför Åhus. 160 medlemmar betalar en fast månadsavgift och har därefter fri tillgång till de grönsaker och det kött som produceras.
– Medlemskapet är som ett åtagande. De tar ansvar för att äta upp skörden, vi tar ansvar för att det finns tillräckligt. - Mostrar mais
