Parisavtalet Podcasts
-
I veckans avsnitt berättar Johanna om en spaning från ett seminarium där det pratades om biologisk mångfald och att det håller på att tas fram ett avtal likt Parisavtalet men inom just biologisk mångfald. Dessutom pratar vi såklart om börsen just nu och frågar oss om det blir ett tomterally eller inte.
Delikat lyssning på er,
Johanna & Nicklas -
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.
Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.
Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.
Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.
På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.
– Varenda ventil kan i princip läcka.Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.
–Mäter man inte, så vet man inte. Alls.
Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum.
– Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.
Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline.
Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.
–Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.
I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030.
För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.
–Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.
Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:
–Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut.
Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.–Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.
Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året.
– Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.
David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:
–Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.
Så det här är nåt som Sverige måste få koll på?
–Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen. -
Det ser inte ljust ut för klimatet. 1,5 gradersmålet som sattes i och med Parisavtalet verkar faktiskt helt gå i stöpet. Istället är jorden på väg mot 2,5 eller 3 graders uppvärmning innan århundradets slut. Skogsbränder, översvämningar, smältande isar och extrem hetta kommer alltså bara att bli vanligare. Finns det någon chans att vi kan stoppa uppvärmningen? Vad är egentligen bäst att göra? Hur blir Sveriges klimatarbete när regeringen har lagt ner miljödepartementet och klimatet istället inordnas under klimat- och näringslivsdepartementet? Klimataktivister som kastar soppa på tavlor, är det en effektiv väg att gå? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om 1,5 gradersmålet som allt mer framstår som en utopi.
Gäst: Jonathan Jeppsson, klimatkolumnist Aftonbladet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.
Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.
Skriv till oss! [email protected]
Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.
-
I detta avsnitt gästas vi av Therese Knapp som är pressekreterare på Coop.
Vi diskuterar hur mat och klimat hänger ihop – såklart!
Vad har livsmedelssektorn för ansvar när det kommer till de globala utsläppen, hur jobbar Coop för att få ner sina utsläpp så att de ligger i linje med Parisavtalet och hur tänker de kring klimatneutralitet och sitt bidrag till att Sverige ska kunna nå målet om klimatpositivt 2045?
Vi får höra om Coops nya, väldigt ambitiösa klimatmål och hur de förra året tog fram hållbarhetsdeklarationer på över 12 000 varor för att förenkla det komplexa och hjälpa oss konsumenter att förstå hållbarhetsavtrycket på de varor vi köper. Vi diskuterar konsumentmakt och hur roligt det är kunna välja smart när vi köper vår mat!
Therese hjälper oss i djungeln av märkningar och certifieringar och ger oss tre enkla tips på vad du som konsument kan göra för att sänka dina klimatavtryck.
Trevlig lyssning!
-
Hållbara investeringar och Clean Tech-bolag är sommarens andra tema. Vi pratar med hållbarhetsinvesteraren Johan Svantesson på Norron Asset Management och Paretos analyschef Johan Spetz. FN:s klimatmål, EU Taxonomin och Parisavtalet avhandlas och vi får höra exempel på 8 Clean Tech-bolag.
Aktiecase:
Renewcell, Minesto, Cortus, Lindab, ÅF och Pexip
Bolag vi hör:
Hexicon, fd VD Henrik Baltscheffsky
Powercell, IR Mårten Wikfors
Azelio, VD Jonas Eklind
SaltX, VD Carl-Johan Linér
Arise, CFO Linus Hägg
Minesto, VD Martin Edlund
C-Green, VD Erik Odén
Cortus, VD Rolf Ljungren
”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”
http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf
-
FN har konstaterat att “cirka 70% av alla växthusgaser i en genomsnittlig stad är direkt kopplat till samhällsbyggande” och år 2018 tecknades Parisavtalet om nollutsläpp till 2045. Som ett steg i rätt riktning beslutade Malmö stad att förra året ta fram en färdplan för ett klimatneutralt samhällsbyggande till 2030. Just nu pågår liknande arbete i flera andra kommuner. Att bygga både ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbart är en livsavgörande utmaning som kommer att innebära förändringar i hur våra samhällen planeras, byggs och brukas. Vilka förändringar kommer vi att se i Malmö? Vad kommer ett cirkulärt och biobaserat byggande att innebära? Kommer stenstaden Malmö att vara en trästad 2030?
Deltar gör: Tomas Alsmarker, programledare, Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad.
