Reproduzido
-
I samarbete med Perfect Day, Björn Ulvaeus och med Judiska församlingen i våra hjärtan kommer här Unge Meyers lidande. Jonatan Unge och Bianca Meyer svarar på lyssnarnas frågor om kärlek och relationer. Och det är bara definitiva svar som gäller.
Ställ en egen fråga: https://www.ungemeyerslidande.se
Producent: Jakob Almgren -
Varför låter Henriks & Nours kyl som en japansk stönande kvinna?
Det är knepigt med sorg på sociala medier ..ja det är knepigt över huvud taget
med relationen till Internet, ändå återvänder vi hela tiden.
Så listar vi Timebandits - vardagsslukhålen vi alltid hamnar i..
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Filip har fest och blir förförd av avdankade hollywoodskådisars barn, Pontus Gårdingers masoleumsvärdiga kropp och Fredriks kroppsförbättrar-aktivitet som får honom att inse att nu är 50 nära.
-
Suckarnas korridorer, smaken av Viagra och Filip frågar sig själv: "vem vill va nära en sån som mig"?
-
Vår favoritsockerbagare sätter guldkant på podden! Vi pratar om oförskämda bokförslag från utländska kungligheter… hur man patenterar recept … hur man prankar sin man … och varför alla borde ha sin egen Barbie.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fredagspodden med Hannah Widell och Amanda Schulman "Circle of money". Slutlåt: All 'Bout the Money - Meja
Hitta lyssnarnas utvalda favoritavsnitt på fredagspodden.se
-
Mahatma Gandhis tre Gotlandsfaser: Stockholmsveckan, Medeltidsveckan och Trekvartsbyxe-turisten. Tina Hammars nymyntade uttryck: ”dödrensa mobilen”. Och dem många outlästa böckerna som Filip ”lägger undan temporärt” för att aldrig återuppta.
-
Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.
Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.
Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.
Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.
Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.
”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.
De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.
Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.
Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.
Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.
Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.
Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.
I reprisen av det nymixade avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.
Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen.
Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”
Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.
Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.
Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.
Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock Audio
Bild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fredagspodden med Hannah Widell och Amanda Schulman "Nykär i sin partner". Slutlåt: Mambo No. 5
Hitta lyssnarnas utvalda favoritavsnitt på fredagspodden.se
-
Storbråk mellan DN och SR, ockuperad ö i Kroatien, konstbiennal i Kosovo, SVT-dokumentär om Ahmadu Jah, och ny tv-serie om Gilberto Gil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kristofer Andersson och Donia Saleh pratar om kulturveckan som gått.
-
Fredagspodden med Hannah Widell och Amanda Schulman "521. Sommarfrågepodd 2". Slutlåt: Poobrain - ShitKid
-
Den danska prinsessan som erövrade och enade tre nordiska riken. En skicklig strateg och förhandlingskonstnär, och en av de mäktigaste kvinnor som levt i Norden.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Marie Herdensjö – research och manus
Zardasht Rad – scenuppläsare
Emilia Mellberg – producent
Julia Öjbrant – ljuddesign
Medverkar gör också Louise Berglund docent i medeltidshistoria vid Uppsala universitet.
Vill du veta mer om drottning Margareta? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Drottning Margaretas historia av Margareta Skantze
Margareta - Nordens drottning 1375-1412 av Michael Linton
Drottning Margareta och Kalmarunionen av Halvdan Koht
Kalmarunionens tid från drottning Margareta till Kristian II av Lars-Olof Larsson
Sveriges historia 1350-1600 red Bo Eriksson och Dick Harrison
- Mostrar mais
