Эпизоды
-
Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.
– Därför att vi är hotade av Hells Angels.
Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.
Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.
Research: Tom Henley
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.
-
När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.
– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.
Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.
Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.
Research: Tom Henley
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.
-
I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.
– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.
Konflikten mellan Foxtrot och DalenDet är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.
I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.
– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.
Sedan dokumentären sändes första gången har domen kommit i hovrätten. Även där friades huvudpersonen från misstankarna för mordförsök och fälldes för grovt vapenbrott.
Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.
En P1 dokumentär miniserie från 2024.
-
Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.
– Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.
En kriminell skolaJamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.
– Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.
– Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.
Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Jamal heter egentligen nåt annat.
En P1 dokumentär miniserie från 2024.
-
Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.
– Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.
Systemfel inom SiSGängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.
– Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.
Unga värvas som torpederPå SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.
– De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.
Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Agnes Cassel
Viktor och Eva heter egentligen något annat.
En P1 dokumentär miniserie från 2024.
-
Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.
Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.
”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid.
Arvid heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.
-
Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.
”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.
Carl Kyrk hjälper samlare
Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.
”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.
250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.
Åke heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.
-
Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.
Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.
Stort mörkertalHur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.
Kerstin heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.
-
Mayas mamma Tanja var ambulanssköterska. Hon hade ett missbruk och började stjäla mediciner på jobbet. Det blev början på en lång kamp mot psykisk ohälsa och drogberoende som påverkade hela familjen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mayas mamma Tanjas missbruk började med ett recept på Citodon för ryggvärk. Under många år tog hon recepten som ordinerat, men sakta övergick smärtlindringen till ett missbruk. Snart började hon stjäla läkemedel från ambulansen där hon arbetade. Hon blev polisanmäld och slutade på sitt jobb. Själv menade Tanja att hon inte fick det stöd från sitt arbete som hon behövde.
Tanja fick nya anställningar, men blev också anklagad för medicinstölder på nytt. Hon kämpade med psykisk ohälsa och drogmissbruk i åratal. Det slutade med att Tanja tog sitt liv.
”Hade man lagt de resurserna som krävdes första gången, så finns det så mycket som kan förhindras, då tror jag att det hade slutat helt annorlunda”, säger dottern Maya.
Stor tystnadskultur
Många läkare och sjuksköterskor som jobbar inom vården och har ett drogmissbruk vittnar om stora skam- och skuldkänslor kring att ha ett beroende. Samtidigt brister stödet från arbetsgivare.
Både vårdpersonal, forskare och Inspektionen för vård och och omsorg, IVO, menar att kunskapen om missbruk bland vårdpersonal bland arbetsgivare behöver förbättras. Och att mycket handlar om att börja prata om problemet.
Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Staffan Schöier
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/
https://suicidezero.se/hjalp-och-rad/stodlista-till-dig-som-mar-daligt/ -
Läkaren Johan är på ett apotek. Han ska hämta ut narkotikaklassade läkemedel. Ett recept han har skrivit ut till sig själv. Och det här är långt ifrån första gången han gör det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett recept på det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol mot huvudvärk blir början på ett långvarigt missbruk för läkaren Johan. Medicinerna hjälper mot den oro och stress han känner i livet säger han.
”Det blir ett verktyg för att orka arbeta mer. Men samtidigt underhåller beroendet ångesten, oron och stressen. Det blir en ond spiral”
När missbruket är som värst har Johan under en månads tid hämtat ut nästan 450 narkotikaklassade tabletter på apoteket till sig själv.
Bristfälligt kontrollsystem
I Sverige har man som läkare rätt att egenförskriva recept. Det innebär att man får skriva ut läkemedel till sig själv.
Antalet läkare som blir av med sin legitimation eller får prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt, på grund av missbruk har ökat de senaste åren. I flera fall har läkarna skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva.
Och kontrollsystemet som ska fånga upp läkare som överförskriver narkotika har brister. Nu höjs röster för att läkares rätt att skriva ut mediciner för eget bruk behöver regleras.
Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.
Johan heter egentligen någonting annat.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Staffan Schöier
-
Sjuksköterskan Sofia står framför sin jobbdator och en sida där personal beställer läkemedel från ett lager till sina patienter. Hon vet att hennes stölder är ett knapptryck från att bli upptäckta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter en skada får Sofia narkotikaklassade läkemedel för smärtan. Snart har hon utvecklat ett missbruk. På sitt jobb, ett sjukhus, har hon tillgång till narkotikaklassad medicin, som hon börjar stjäla.
- När man är inne i ett missbruk så gör man vad som helst. Man struntar i vad som är rätt och fel för missbruket är så starkt, säger Sofia.
Toppen av ett isberg
De senaste tre åren har drygt 160 läkare och sjuksköterskor blivit av med sin legitimation eller fått prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt – på grund av ett missbruk. I många fall handlar det om just sjuksköterskor som stulit läkemedel på jobbet. Det är ett problem som ökat över tid. Och mörkertalet tros vara stort, eftersom det råder en stark tystnadskultur kring vårdpersonal som missbrukar.
- Det är ju inte det här jag ska göra, man ska ju hjälpa och rädda. Så blir självföraktet ännu större, och så vill man döva det, berättar sjuksköterskan Lena som också haft ett missbruk och stulit narkotika på sin arbetsplats.
Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.
Sofia och Lena heter egentligen någonting annat.Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson.
-
Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.
– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.
Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.
– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.
Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.
– Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.
Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Martin Jönsson och Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira BjörnfotFrån 2020
-
När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.
– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.
När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.
När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.
Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.
– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.
Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.
– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.
Reporter: Ulrika Nandra
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson
Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2020
-
Björn är 14 år gammal när hans storebror, nazistledaren Tony Olsson mördar två poliser. Familjen får hotbrev och Björn blir utfryst i skolan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Björn Brodin är 14 år gammal när skotten i Malexander och de två polismorden och rånen förändrar familjens framtid för alltid. Men Björn har inget med brotten att göra. Är man ett brottsoffer när man är anhörig till en gärningsman?
I programmet medverkar också Inger Elovsson Sohlman från organisationen FATEG - föreningen anhörig till en gärningsman.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Ett program från 2020.
-
Kassettbandet med Jackie Arklövs erkännande göms i 20 år - men dyker upp hos en pensionerad polis. Vad säger han? Talar mördaren sanning och vad betyder hans erkännande för polisernas anhöriga?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kriminalinspektör Benniet Henricson har sparat kassetten när han gick i pension. P1 Dokumentär har tagit del av den unika inspelningen som gjordes efter rättegången, Arklövs egna ord om polismorden i Malexander.
I programmet medverkar också fd. bankkassörskan Pernilla Rask som jobbade på banken i Kisa som rånades innan polismorden i Malexander samt Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Ett program från 2020.
-
När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?
I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Ett program från 2020.
-
Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår vad han har varit med om. Samtidigt lockar de livsfarliga sexfesterna allt fler, och polisen står handfallen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.
Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.
– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.
I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.
2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.
I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media
Slutmix: Fredrik Nilsson
”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström
En serie från 2024
-
Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon har varit polis i över 30 år, men det hon ser liknar inget hon sett tidigare och kommer påverka henne djupt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.
Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.
Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.
Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.
I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024
”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck
En serie från 2024.
-
I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. Journalisten August Håkansson har under ett år undersökt fenomenet chemsex.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.
I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.
För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.
Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.
I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex.
Reporter: August Håkansson
Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024
-
I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång, det är ett av Kriminalvårdens allvarligaste fall av infiltration. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.
Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.
Umgås i kriminella kretsar
Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work.
-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.
Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa?
Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.
Jana heter egentligen någonting annat.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson
Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.
- Показать больше
