Johar BendjelloulMedverkande Podcasts
-
Nyligen dödades IS högste ledare i en amerikansk räd. Men tre år efter att kalifatet krossades så utför terrorsekten nya attacker i Irak, Syrien och Afrika. Hör varför IS ännu är en farlig maktfaktor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I januari 2022 gick terrorgruppen IS till plötsligt angrepp mot ett fängelse i staden Hassakah i Syrien, med målet att släppa ut IS-anhängare. Det blev en flera dagar lång strid mellan IS och kurdledda styrkor som fick stöd från amerikanskt stridsflyg och amerikanska soldater. Unga pojkar som varit barnsoldater för IS togs som gisslan. Hundratals personer dödades i striderna. Det här var en av de största och mest avancerade attackerna sen IS förlorade sitt sista fäste i Syrien för tre år sen. IS-anhängare världen över jublade. Också i grannlandet Irak har IS dödat polismän, soldater och andra som ses som fiender och förrädare av terrorgruppen.
Ledarna har dödats men IS fortsätter attackeraI februari 2022 gjorde amerikanska specialstyrkor en nattlig räd mot ett hus i Idlib i Syrien och dödade Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi – mannen som pekats ut som IS ledare. 2019 dödades terrorgruppens mest kände ledare Abu Bakr al-Baghadi i en liknande operation i samma område. Men trots att de högsta ledarna eliminerats så går det inte att räkna ut IS. Terrorgruppen fortsätter nästan dagligen att angripa mål i till exempel Syrien, Irak och delar av Afrika.
Terrorgruppen IS expanderar i AfrikaAfrika pekas ut som ett av de områden i världen där IS nu utökar sin makt.
IS-anknutna grupper har legat bakom terrordåd och försöker även kontrollera landområden bland annat i Västafrika. Lokala jihadistgrupper har svurit lojalitet till IS. Mali, där det finns svensk militär på plats har stora problem med jihadister, och så långt söderut som Mocambique finns det uppgifter om IS-kontakter. P1:s Mellanösternpodd beskriver IS globala strategi och varför gruppen fortfarande är ett hot.Programledare: Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent
Introduktion: Johar Bendjelloul
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
Nyligen dödades IS högste ledare i en amerikansk räd. Men tre år efter att kalifatet krossades så utför terrorsekten nya attacker i Irak, Syrien och Afrika. Hör varför IS ännu är en farlig maktfaktor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 2022 gick terrorgruppen IS till plötsligt angrepp mot ett fängelse i staden Hassakah i Syrien, med målet att släppa ut IS-anhängare. Det blev en flera dagar lång strid mellan IS och kurdledda styrkor som fick stöd från amerikanskt stridsflyg och amerikanska soldater. Unga pojkar som varit barnsoldater för IS togs som gisslan. Hundratals personer dödades i striderna. Det här var en av de största och mest avancerade attackerna sen IS förlorade sitt sista fäste i Syrien för tre år sen. IS-anhängare världen över jublade. Också i grannlandet Irak har IS dödat polismän, soldater och andra som ses som fiender och förrädare av terrorgruppen.Ledarna har dödats men IS fortsätter attackeraI februari 2022 gjorde amerikanska specialstyrkor en nattlig räd mot ett hus i Idlib i Syrien och dödade Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi – mannen som pekats ut som IS ledare. 2019 dödades terrorgruppens mest kände ledare Abu Bakr al-Baghadi i en liknande operation i samma område. Men trots att de högsta ledarna eliminerats så går det inte att räkna ut IS. Terrorgruppen fortsätter nästan dagligen att angripa mål i till exempel Syrien, Irak och delar av Afrika.Terrorgruppen IS expanderar i AfrikaAfrika pekas ut som ett av de områden i världen där IS nu utökar sin makt.IS-anknutna grupper har legat bakom terrordåd och försöker även kontrollera landområden bland annat i Västafrika. Lokala jihadistgrupper har svurit lojalitet till IS. Mali, där det finns svensk militär på plats har stora problem med jihadister, och så långt söderut som Mocambique finns det uppgifter om IS-kontakter. P1:s Mellanösternpodd beskriver IS globala strategi och varför gruppen fortfarande är ett hot.Programledare: Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondentIntroduktion: Johar BendjelloulMedverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
-
President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Recep Tayyip Erdoğan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan ”simit” på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till ”Recep Tayyip Erdoğan stadium”.
Erdoğans politiska karriärErdoğan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoğan var 2001 en av grundarna av det konservativa ”Rättvise och utvecklingspartiet- AKP”. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoğan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoğan Turkiets förste folkvalde president.
Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoğans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoğan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska ”Gulenrörelsen” fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.
Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar Bendjelloul
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare Turkietkorrespondent
Producent: Katja Magnusson
Teknik: Hanna Melander
Musik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain
-
President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Recep Tayyip Erdoğan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan ”simit” på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till ”Recep Tayyip Erdoğan stadium”.Erdoğans politiska karriärErdoğan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoğan var 2001 en av grundarna av det konservativa ”Rättvise och utvecklingspartiet- AKP”. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoğan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoğan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoğans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoğan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska ”Gulenrörelsen” fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain
