Språkrådet Podcasts
-
Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Språkfrågor om att
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”
– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper. -
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?
Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?
Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?
Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Autokratisering, epadunk, permakris, smygflation…vad har dessa ord gemensamt? Jo, de är alla med på nyordslistan som Språkrådet har tagit fram. Alltså de ord som präglade 2022 och har satt ett visst avtryck. Vi tar upp orden till ytan och reflekterar kring dem. Dessutom ger vi er varsitt ord som vi själva skulle vilja ha med in på listan. Vilka de är får du veta i avsnitt 77 av Utmanarpodden.
Utmanarpodden - för dig som vill och vågar utvecklas genom livets utmaningar. Avsnitten vänder sig till dig som ledare, medarbetare, föreningsaktiv, förälder eller kort sagt; som människa. Ledarskapscoachen Ing-Marie och sidekicken Magnus Carlsson delar med sig av tankar, erfarenheter och teorier som utmanar oss alla i livet.
Besök Utmanarpoddens hemsida
Se Utmanarpoddens LinkedIn
Följ Utmanarpoddens Instagram
Besök Ing-Maries hemsida
Besök Magnus hemsida
-
Nya boken Språkrådet rekommenderar är en vägledning till vanliga språkriktighetsfrågor. I det här avsnittet samtalar redaktören Maria Bylin och Språktidningens Anders Svensson om några av rekommendationerna som valet mellan de, dem och dom, man eller en, tjänsteperson eller tjänsteman och om varför felaktiga särskrivningar inte är på väg in i värmen.
-
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.
I Språkets nyårspanel ingår:
Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.
Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.
Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.
-
Idag undrar vi hur överlämningen går till från en avgående minister till en tillträdande. Får den nya gå bredvid en dag? Och så undrar vi vad ordet vandel egentligen betyder. Kommer det från vandal?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Kristersson röstades igenom som ny statsminister i riksdagen idag, och imorgon presenterar han sin nya regering och de nya ministrarna. Men hur går det egentligen till när en avgående minister lämnar över till en tillträdande? År 2006 lämnade socialdemokraten Leif Pagrotsky över posten som utbildningsminister till dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg. Båda är med oss.
Och så undrar vi över ordet vandel, som fanns med i Tidöavtalet. Vad betyder ordet egentligen? Med oss har vi Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet.
Sedan gör vi en tillbakablick till den som haft flest roller i svensk film: den eviga ragatan och argbiggan Julia Caesar. Vem var hon egentligen? Med oss har vi Anna-Maria Blomgren som tillsammans med sin man Roger Blomgren skrivit en bok om henne.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Ämnet språk har fått viss uppmärksamhet i valrörelsen inför riksdagsvalet 2022. Ofta är det invandrade personers kunskaper i svenska och dess betydelse för integrationen som varit föremål för diskussion. Men vad har riksdagspartierna för inställning till andra språkpolitiska frågor, som förhållandet mellan svenskan och engelskan, främjandet av de nationella minoritetsspråken och språklagens effektivitet? I det här poddavsnittet diskuterar flerspråkighetsforskaren Ellen Bijvoet och utredare Jennie Spetz resultatet från Språkrådet valenkät 2022.
Medverkande Jennie Spetz, utredare, Språkrådet, Avdelningen för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk Ellen Bijvoet, språkvårdare i svenska vid Språkrådet och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för nordiska språk (Uppsala universitet) Johanna Ledin, språkvårdare, Språkrådet (ställer frågor i samtalet)
-
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.
Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?
Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?
EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.
-
I årets första avsnitt av Generation YX vikarieras Jannik av Henrik Andersson som tillsammans med Anders Hesselbom sammanfattar den gångna veckan.
Ett nytt teleskop har skickats upp i rymden, språkrådet har släppt årets nyord och snart finns en lag på plats som hindrar stök på bibliotek och i simhallar.
https://www.nongrata.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Skrivregler, alltså sådant som skiljetecken, stor och liten bokstav och förkortningar, är svårt och väcker många frågor. I podden samtalar språkvårdare Sofia Tingsell med sin kollega Ola Karlsson, redaktör för Svenska skrivregler och Myndigheternas skrivregler, om skrivregler i allmänhet och förkortningar i synnerhet. När ska det vara stor eller liten bokstav i förkortningar, och när ska det vara punkt? Skrivregler har genom århundradena uppfattats som tekniskt och svårt, så går det kanske att förenkla reglerna lite?
Medverkande Ola Karlsson, språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet Sofia Tingsell, språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet
-
Den älskade avokadon utpekas som miljöbov. Går den att byta ut mot klimatsmartare råvaror som smakar gott och inte gör att avokadoodlarna blir lidande? Dessutom om vad som avgör om man ser amortering som en utgift eller ett sparande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför har uttrycket "fasa ner" fått så stor spridning efter klimatmötet i Glasgow, när uttrycket inte ens finns i någon av Svenska akademiens ordböcker? Har alla gjort fel eller är det något Louise har missat? Ola Karlsson språkvårdare, på Språkrådet, reder ut.
Många människor tycker att avokado är något av det godaste som finns. Suget i världen är enormt. Samtidigt kräver grödan väldigt mycket vatten och har därför börjat bli all mer ifrågasatt ur ett klimatperspektiv. Går avokadon att ersätta med råvaror som har ett lägre klimatavtryck, utan att smaken och avokadoböndernas inkomster blir lidande? Louise och Thomas får sällskap av kocken Paul Svensson och Helena Persson Hovmalm, forskare SLU.
Nyligen berättade Svenska Dagbladet hur höga bolån riksbankens sex beslutsfattare har, men även hur mycket de amorterar. Det fanns en viss spännvidd både i lånens storlek men också i amorteringsviljan. Roine Vestman, docent i ekonomi, resonerar kring vad det är som avgör om en människa ser amortering som en utgift eller ett sparande? Varför strävar en del personer efter att amortera av lånen så fort som möjligt medan andra istället vill använda pengarna för att göra nuet så roligt som möjligt?Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Niklas Runsten -
Hur länge kan Sverige låta bli att diskutera euron? Är blåbrunt ett etablerat politiskt begrepp? Dessutom får Daniel proffshjälp att sluta med en ovana.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Per Bolund (Mp) och Jimmie Åkesson (SD), rök ihop över begreppet "blåbrunt" i partiledardebatten på söndagskvällen - men är ordet ett etablerat uttryck? Språkrådet tog med begreppet i sin nyordlista 2014. Hur neutralt är det och skulle det ha kommit med i år? Ola Karlsson från Språkrådet ger både Bolund och Åkesson rätt. Blåbrun har ofta använts utomlands med en urvattnad betydelse, samtidigt är brun fortfarande en laddad benämning som ibland syftar på nazism.
Hur länge kan Sveriges icke-diskussion om euron fortsätta? Vad tycker EU om Sveriges agerande i frågan? Och när kommer vi att behöva införa euro? Daniel och Louise diskuterade hur viktig euron är med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, Svenska institutet för europapolitiska studier.Daniel kan inte motstå vingummi med den rätta konsistensen eller svenskt lösgodis. Nu vill han sluta med sitt överdrivna godisätande. Anders Rosengren, läkare och professor i molekylär biologi tipsade om hur Daniel måste ringa in varför han måste sluta äta godis och sen omstrukturera sina vanor stegvis, kanske med hjälp av mikroförändringar.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Ulrika Lindqvist -
Den erfarne mannen och den erfarna kvinnan. Så har många fått lära sig att böja adjektiv i svenskan. Och det talas ofta också om den erfarna mannen men mer sällan om den erfarne kvinnan – ett skrivsätt som betraktas som felaktigt. Få saker i svenskan är så komplicerade som just valet mellan a- och e-ändelse. Maria Bylin, språkforskare och språkvårdare på Språkrådet, och Språktidningens Anders Svensson samtalar om en språkfråga som har betraktats som knepig i århundraden.
-
En man kort snackar Tommie, Jezper och Magnus den här veckan om attacken på Xbox Live och Playstation Network och om Microsofts förmodade nya webbläsare för Windows 10. Därtill betar vi av Kodaks nya satsning på Android-mobiler, årets nya teknikrelaterade ord från Språkrådet och så kikar vi på hur man kan nyttja sina Hue-lampor till max!
