floran Podcasts
-
Linda och Mattias har besök av Gonzalo Ugalde från Vayyar Care. Vi pratar om ny spännande teknik som börjar göra sitt intåg i den välfärdstekniska floran som finns att välja på för äldreomsorg, nämligen radar. Hur fungerar tekniken? Behöver man gå omkring med blykrage hemma? Och hur gammal är Gonzalo egentligen? Svaren får du i månadens avsnitt.
Vill du komma i kontakt med Gonzalo och diskutera mer så når du honom på [email protected]. Eller så kontaktar du honom på LinkedIn.
Har du missat våra tidigare avsnitt så hittar du enkelt dem på samma ställe som detta. Har du några idéer om något du skulle vilja att vi tog upp i vår podcast? Maila till [email protected]
-
I somras besökte Ginpoddens Joacim Lundin Värdshuset Lindgården för att ta sig ett snack med barchefen Alicia Ljung. Lindgården har varit specialiserade på gin sedan 2019 och har idag 66 färdigkombinerade Gin & Tonics på sin meny. Jocke får testa loss och vill du se kreationerna så kolla in Ginpodden på Instagram. Alicia berättar om sin passion för dryck, om hur kollegorna hjälps åt att omvärldsbevaka marknaden och hon ger dig som lyssnare de absolut bästa tipsen på att lyckas med din GT hemma.
Förutom att mixa massor av schyssta drinkar så är Alicia finalist i Schweppes tävling "Sveriges Bästa Gin & Tonic 2022" med skapelsen "Smak av Gotland", bitter havtorn, Värdshuset Lindgårdens Häggblomsgin och läskande limetonic. Kort och gott "en GT som hyllar den gåtfulla gotländska floran" om man får tro nomineringen. Hoppas du uppskattar avsnittet!
TACK FÖR ATT DU LYSSNAR!
Länkar:
www.lindgarden.comÅLDERSGRÄNS 20 ÅR.
--- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/ginpodden/message
Gillar du Ginpodden blir jag glad om du prenumererar eller lämnar ett betyg :)
Har du några tankar eller tips om innehållet i podden får du gärna skicka det på [email protected].
Programledare: Joacim Lundin
Musik: Magnus Johansson
Följare?
Instagram: @ginpodden
Facebook: @ginpodden
www.ginpodden.se
Ginpodden har inget samarbete med Systembolaget eller något av destillerierna. Jag vill på intet sätt uppmana till någon ohälsosam överkonsumtion av alkohol utan snarare få lyssnarna att dricka mindre, men bättre. Häng med på en resa i det svenska dryckesarvet. -
Kornhall & Netz säsongsstartar med ett avsnitt där Per och Ingela diskuterar och recenserar de politiska partiernas valmanifest gällande skolan så här i valrörelsens vilda slutspurt. Men det blir också ett samtal om vad som händer sen; vilka frågor som kommer att vara viktiga att fortsätta belysa, statliga utredningar som är på gång, möjliga scenarier i ett nytt politiskt landskap efter valet och den alldeles underbara skolvardagen där lärare och skolledare går till jobbet för att ge barn de bästa förutsättningarna för lärande och växande. Och så lite om den rika floran av böcker om skola och skolpolitik som finns just nu och om en nära förestående turné! Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.
Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/
Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.
-
Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver.
Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall.
En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh.
Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet.
Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.
Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel.
Programledare: Mats Ottosson.
-
Sommaren är här och Speljuntans kredo är därmed återigen sant: Vår bästa skärmtid är nu! Detta ska firas med lite snack om det kommande storspelet Star Wars Jedi: Survivor, senaste nytt om Sonys hårdvarubrist och ett saftigt skadestånd som kan komma att skaka e-sportsvärlden. Dessutom har Anton studerat mänsklig anatomi i Sniper Elite 5, Angelica har fuckat med floran i Strange Horticulture, Elisabeth har sugit lite till på V Rising och så blir det en genomgång av månadens releaseradar.
Spel som nämns i avsnittet: Star Wars Jedi: Survivor, Call of Duty, Overwatch, Sniper Elite 5, Strange Horticulture, V Rising, Silt, Diablo Immortal, Card Shark, Mario Strikers: Battle League, The Quarry, Starship Troopers - Terran Command, Wreckfest, Sonic Origins, Fire Emblem warriors: Three Hopes, MX vs ATV Legends och Cuphead: The Delicious Last Course.
Ge bort den finaste studentprsenten som finns: ett medlemskap i Juntan på http://www.speljuntan.se/Tidskoder:
(01:45) Veckans personliga fråga
(07:24) Nyheter
(29:00) Reklam
(29:59) Spelsvepet
(55: 49) Releaseradarn -
Vildsvinet är så framgångsrikt att det blivit ett problem. Hjälper eller stjälper matning? Betydligt sämre går det för havsnejonögat, men vi fick ändå extrem närkontakt. Programledare: Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På lördag finns vår fältreporter Lena Näslund på Grimsö forskningsstation i Bergslagen tillsammans med forskarna Evelina Augustsson och Petter Kjellander. Grimsö är en av sex platser där de studerar vildsvin, inte minst hur de påverkas av utfodring. Hjälper matningen för att leda bort dem från åkrar, hur påverkar matningen kultingarnas överlevnad och så vidare? Petter och Evelina tittar också på hur grisarna påverkar floran och djurlivet runt utfodringsplatserna.
Just nu följer projektet 60 suggor som bär GPS-sändare och dessutom har betydligt fler kultingar försetts med öronmärken.
Vildsvinet är utan tvekan en av de senaste decenniernas vinnare i den svenska naturen.
En av de stora förlorarna är det märkliga havsnejonögat, ett ål-liknande djur som simmar upp från havet för att leka i ett fåtal svenska vattendrag. Antalet lekplatser minskar stadigt trots insatser, men trots allt får Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall extrem närkontakt med djuren när hon träffar Elisabeth Thysell på länsstyrelsen i Halland som jobbar med åtgärdsprogrammet för de hotade havsnejonögonen.
Vi uppmärksammar också att 2021 verkar vara ett strålande år för tranbär. 81-åriga Ulla Teglund är en av dem som gläds åt de röda pärlorna.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Till skillnad från dina förfäders tiger dina vävnader om var du varit, i detta liv. Poeten och latinforskaren Anna Blennow om globaliseringens vittnesbörd i våra kroppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I Ramlösa Brunnspark, vid den vitputsade gamla Vattenpaviljongen nere i dalgången, ligger en brant klippvägg blottad. Små rännilar sipprar ned för den fuktiga sandstensytan och färgar den lysande orange. Det är Järnkällan, som en gång gav upphov till seden att dricka brunn i Ramlösa från 1700-talet och framåt. Vi bodde nära parken när jag var liten, och att dricka några droppar av vattnet sände ilningar av spänning och farlighet genom mig: den metalliska smaken av vatten direkt från naturen till skillnad från det neutrala, renade vattnet från kranen hemma i köket.
Man beräknar att det finns ungefär 400 000 så kallade enskilda brunnar vid permanentboende i Sverige idag, och vid fritidshus ungefär lika många till; borrade, grävda, grunda och djupa. En femtedel av dem bedöms ha otjänligt vatten: bakterier eller förhöjda halter av salter och mineraler som till exempel kalk och nitrat. Men det finns också rika och dyra möjligheter att rena sitt vatten genom olika filter, som kan avlägsna allt ifrån någon enstaka till hela floran av skadliga ämnen.
Genom vattnet vi dricker och maten vi äter samlar vi inte bara näring till våra kroppar. Det skapas också ett avtryck inom oss, flyktigt eller beständigt: järnet och kalken behövs i oss såväl som i vattnet och jorden. Samtidigt ansamlas miljögifter från besprutning och industriutsläpp i oss och i naturen i alltmer oöverskådliga mängder. Kroppen tar inte hänsyn till ont och gott när den lagrar.
Men just denna egenskap, våra vävnaders förmåga att bevara alltifrån tungmetaller till genetiska strukturer, ställer inte bara till hotande problem kring människans framtid. Den ger oss också möjligheter att kunna förstå mer om människor i det förflutna, många tusen år bakåt i tiden.
Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?
Hösten 2016 hittades kvarlevorna av två högresta män i en utgrävning på Köttorget i Falköping. De vilade halshuggna sida vid sida, en bit utanför den tidigmedeltida kyrkogården i närheten. Huvudena hade, makabert nog, placerats mellan de avlidnas knän, något som tydde på att man velat förnedra dem ytterligare. En kol-14-datering av skeletten visade att männen levt någon gång runt år 1000, alltså under vikingatiden. Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna?
Inom arkeologin har man under det senaste decenniet börjat använda sig av nya typer av undersökningsmetoder, som i många fall givit omvälvande resultat. Genom förfinade DNA-analyser av mänskliga kvarlevor kan forskarna nu spåra förhistoriska människors vandringsvägar till såväl Europa som Norden. Men det är inte bara DNA som kan berätta om de platser som en människa varit knuten till. I skelett och tänder från människor och djur lagras grundämnet strontium, som i olika hög grad finns i berggrunden på skilda geografiska platser. Det tas upp i kroppen genom mat och vatten, som för länge sedan i princip alltid kom från platsen man bodde på. I tandemaljen hos människor sparas information om var de tillbringat sin barndom, medan strontiumhalterna som lagrats i skelettet byts ut under en tioårsperiod, vilket gör att man kan följa människors och djurs platssignaler över tid.
När arkeologerna i Falköping fick tillfälle att göra en strontium-analys av de två halshuggna männen från vikingatiden, kom det överraskande beskedet att männen troligen var uppvuxna i England, något som bara skapade ännu fler frågor och analysmöjligheter kring kontakterna mellan Västergötland och England vid den här tiden. Hade västgötar deltagit i danskarnas plundringståg till England? Kanske var de högresta männen gisslan som förts hit från England och sedan avrättats?
Genom att undersöka utgrävningar och fyndmaterial med de nya metoderna får vi nu också kunskaper om hela folkgruppers förflyttningar och förbindelser i långt äldre tidsperioder än vikingatiden. Det som tidigare bara var teorier har nu kunnat bevisas eller förkastas, och kunskapskoordinaterna på vår förhistoriska karta lyses upp av hittills okända nätverkskopplingar. Flera svenska forskningsprojekt har de senaste åren lagt fram helt nya resultat kring några av de största folkvandringsperioderna vi känner till genom historien.
Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa – det var människor.
Tack vare DNA-analyser kunde man se att den jordbrukskultur som etablerades i Norden under yngre stenåldern inte var en sed som planterats hos dem som redan var bosatta här och som levde på att jaga och fiska. Jordbrukarnas genetiska arvsmassa stämde istället i högre grad överens med folk från området öster om Medelhavet, där jordbruket anses ha uppstått för flera tusen år sedan. Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa – det var människor.
Och de nya analyserna har också kunnat användas som facit till språkens uppkomst och irrvägar. Sedan länge hade språkvetenskaplig forskning tecknat ett släktträd för de europeiska språken som hade sitt ursprung någonstans på stäppen norr om Svarta Havet och Kaspiska Havet. Därifrån skulle de så kallade indoeuropeiska språken ha spritt sig österut till Indien och västerut till Europa, en teori som vilade på antaganden om ljudlagar, besläktade ord och regelmässiga språkförändringar.
Språkvetarnas karta visade sig stämma helt överens med vad arkeogenetiska och biologiska undersökningar bekräftade: de indoeuropeiska folkgruppernas härkomst från stäppen och den så kallade Yamnaya-kulturen runt 3000 år före vår tideräkning. Och i nya stora samarbetsprojekt arbetar nu svenska språkvetare och arkeologer med att fördjupa förståelsen om vilka kultur- och miljöförändringar som låg bakom dessa migrationer.
Vi människor förflyttar oss fortfarande hit och dit över jordens yta. Alltmer sällan förblir vi på den plats där vi föddes, såväl av fattigdomens och förtryckets tvingande skäl som på grund av globaliseringens och välståndets fria vilja. Men vårt sätt att leva på och av jorden har under det senaste århundradet förändrats i grunden. Maten vi äter kommer inte längre från den faktiska plats där vi bor, såvida vi inte är självförsörjande småbrukare, eller bara äter lokalproducerat och är ägare till någon av de där enskilda brunnarna. Vattnet vi dricker tappat på flaska kommer från Frankrike, Jylland, Bergslagen, Italien.
Min barndoms dricksvatten kom varken från Ramlösa eller Helsingborg, utan slussades genom vattenverk först från Ringsjön och senare från sjön Bolmen i Småland. Och maten vi åt kom antagligen från alla andra platser i världen än just där vi bodde, bortsett från en och annan självplockad jordgubbe eller trädgårdstomat.
Så medan vårt DNA i många fall fortfarande är mer eller mindre identiskt med människor för flera tusen år sedan, lagrar de flesta inte längre materia i sina kroppar från platsen de bor på. Istället bär vi på avtryck från hela världen genom vårt födointag. Det skulle kunna vara en vacker, till och med befriande tanke, men det är uppenbart inte hållbart för det klimat som ska fortsätta försörja oss med mat och vatten. En framtida analys av våra kvarlevor skulle kunna visa vilka vi är släkt med, men på frågan om var vi befunnit oss under vår livstid skulle svarsfältet stå tomt.
Anna Blennow
Veta mer:
Arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl Göran Sjögren vid Göteborgs universitet leder projektet ”From correlations to explanations: towards a new European prehistory” som studerar bronsålderns migrationer. ”Miljonsatsning på bronsåldern”, GU Journalen 5, 2020, s. 48–49.
Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, leder projektet ”LAMP – Languages and Myths of Prehistory” som studerar de tidiga indoeuropeiska folkens språk och genetik. Språktidningen 5/2015, ”Om detta talar skeletten”.
Helena Malmström vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, forskar om arkeogenetik. Föreläsningen ”DNA och stenålderns människor” finns på Youtube via Historiska Museets kanal.
Egil Josefson, ”Två huvuden kortare – Falköping under vikingatid”, Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings årsbok nr 72, 2018, s. 64–77.
-
Denna vecka gästas podden av Ville Gullstrand. Vi kommer att bl a prata om adoption, ledarskap och ambassadörer och mycket mer.
Ville inspirerar människor att ta till sig dagens potential inom Microsoft molntjänster. Han har arbetat senaste 5 åren hos Altitude 365, ett spjutspetsbolag som enbart arbetar med just Microsoft molntjänster, men hela floran från säkerhet till datacenter och såklart Microsoft 365 för användaren. Ville arbetar både med förändringsledning och ”Adoption” såväl som med PowerPlatform och är bland annat utsedd till FastTrack Recognized Solution Architect 2021 inom Power BI.
Ville föreläser gärna under diverse olika event såsom Teamsdagen, Teams Nation, TechDays och liknande.
