lilla drevet

  • 00:34:45

    Ett helt program om drevjournalistik

    · Medierna

    Drevets logik Drevet har blivit något av en symbol för journalistmakten - ett skällsord för journalister som springer i flock - hänsynslösa och med blodvittring. Dramaturgin är utstuderad - vinkeln uppgjord på förhand, skurken och offren väl definierade. Det finns inget utrymme för andra förklaringar eller perspektiv - bara två utgångar är möjliga: att göra en pudel och hoppas att det funkar eller att avgå och försvinna från offentligheten på obestämd tid. Det är bilden av drevet. Veckans program i Medierna ägnar vi helt åt mediedrevet - om drevets historia och dess mekanismer - vad som får ett drev att gå igång - varför vissa klarar sig och andra går under. Vi tittar på hur drevet förändrats när så mycket numera publiceras på nätet och på de motkrafter som byggs upp för att rädda makthavare och organisationer från att hamna i journalisternas klor och om det faktiskt kan finnas något gott med ett drev. Reporter är Tonchi Percan. Lögnen är största synden Förre statssekreteraren Lars Danielsson säger att det är drevet som fick honom på fall. Han är kanske den som fallit längst - och tyngst - på grund av ett mediedrev här i landet. Man kan säga att han blev en syndabock för det hårt kritiserade svenska agerandet efter tsunamin - ja, han blev något av en symbol för hela katastrofen - där 543 svenskar och hundratusentals andra miste livet. Och hans skuld kokar ner till att han inte har gett någon riktigt trovärdig redogörelse för vad han gjorde den där förmiddagen annandag jul 2004 efter att tsunamin slagit in över Asiens stränder. Han anklagas - bland annat på en uppmärksammad Aftonbladet-löpsedel - för att ha ljugit om sin roll. Och misstanken om lögn är det som mest av allt kan skapa blodvittring i drevet. Motkrafterna mot drevet Fredrik Runsjö på PR-byrån Gullers grupp lär makthavarna hur man klarar ett drev - och förutom att inte ljuga - så är en annan viktig del är att etablera en alternativ sanning. Gullers grupp är en del i en bransch som växt lavinartat i takt med att mediernas makt ökat. Hur mycket medieträningen omsätter är svårt att säga - men det är en viktig del av pr-industrin. Det finns knappast någon företagsledare eller myndighetschef som inte har medieträning - för att undvika ett mediedrev. Vi tittar närmare på hur dessa motkrafter jobbar.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20130309 med Lilla Namo

    · Lilla Al-Fadji

    Det blir hög förväxlingsrisk i lördagens program av Lilla Al-Fadji när artisten Lilla Namo äntrar studion. Vem var egentligen först med prefixet Lilla? Det är få intervjuer som skaparen av hits som "Haffa guzz" och "Höj volymen" ställer upp på, men inte kunde hon säga nej till sin homie Lilla LAF. Lilla Namo eller Namo Marouf som tjejen bakom alteregot heter är grym på att argumentera och intresserad av allt som har med stadsplanering att göra. Det blir ett och annat deeptalk om gångvägar och förorten, men LAF imponerar även på Namo genom sin egen version av "Höj volymen". Som vanligt avbryter Hermes Saliba med sin skönsång, allfixaren Atari försöker kränga brända bananer och Zlatans brorsa ringer för att skryta om hur han steker med Micke Persbrant i Thailand. Denna vecka får vi även träffa den Sydamerikanska grannen till Lilla Al-Fadji, Rosalinda Dela Cruz.

    starstarstarstarstar
  • 00:29:35

    Chanstagningar när sperma doneras privat genom kontakter över internet

    · Kaliber

    Sperma som lämnas över på offentliga toaletter när dörrarna till vården stängs. Och män som gett upphov till dussintals barn. Kaliber om en oreglerad marknad för spermadonation på nätet. – Här ligger alla plastsprutor som  jag har köpt. Jag har ingen nytta av dem längre men jag kan inte förmå mig själv att kasta dem för det är så mycket känslor som finns kring det här. Frida har plockat fram en blårandig skokartong med vita blommor på. Här, bland tidningar från dagen då hennes son föddes, ligger förpackningen till den där ägglossningmätaren hon använde, ett helt knippe med plastsprutor som hon köpte i storpack från England, och en påse med fem stycken små genomskinliga plastburkar med grönt lock. Det är små reseetuier för krämer från Clas Ohlsson. – De här hade ju jag i min handväska under många månader. De skulle alltid vara packade som en nödväska liksom, berättar hon. En burk ligger löst i skokartongen. – Den här lilla burken det är den heliga graalen i familjen. Det här är den sista burken som vi använde så det är särskilda känslor kring den. I just den här lilla plastburken med grönt lock låg spermierna som skulle bli hennes son. – Jag har diskat den givetvis men jag kommer aldrig göra mig av med den. Jag kommer att bli en pinsam morsa när han blir tonåring och ska visa honom det här. Han kanske tycker det är jätteäckligt. Frida är ensamstående. Hon ville ha barn men kände inte för att ragga upp någon främling på krogen och få till det genom ett engångsligg. Spermierna fick hon istället av en anonym man hon träffat via en kontaktannons på nätet. – Och han verkade trevlig så jag skrev till honom. Så sade han ”när vill du köra igång?”. Så tror jag vi körde igång några veckor senare. – Det var så enkelt? – Ja. Idag handlar Kaliber om spermadonation som sker över nätet. Krångliga regler, hårda krav och väntetider för att få inseminera sig inom den offentliga vården, har gjort att det växt fram en oreglerad marknad för spermadonationer på svenska internetsajter. Men till skillnad från donation och insemination på svenska sjukhus är det lite mer laglöst land på nätet. Här får du nöja dig med virtuella hanskakningar på att mamman inte kommer kräva donatorn på underhållsbidrag. Och du får lita på att den främling som gett dig sina gener inte dyker om upp tio år och kräver att få vara pappa. Men vi börjar i vardagsrummet hos Frida där det idag alltså ligger en jollrande sexmånaders bebis i ett babygym på golvet. Frida heter egentligen nått annat och vi har förvrängt hennes röst eftersom hon inte vill riskera att bli igenkänd av myndigheterna. Det kan nämligen få konsekvenser för henne ekonomiskt. Men mer om det senare.                        – Den dan när jag fick positivt resultat, en sån där glad gubbe på ägglossningstestet, då mejlade jag honom på morgonen och då hade jag ingen aning om var vi skulle träffas liksom. Vill han träffas hemma hos någon eller tycker han att det är för privat? Vad har han tänkt sig? Så då föreslog han en offentlig toalett. Någonstans. Som låg nära där han kunde ta sig. De stämde träff på en offentlig toalett. Frida stod och väntade utanför medan donatorn gjorde sitt i ett av båsen. När kom ut gav han henne koppen med spermier i en sorts underhandsfattning, lite sådär bakom ryggen. Frida var orolig för att vakterna på toaletten skulle tro att de sysslade med droger eller nått, där de stod och smög med små brukar. Men det var ingen som sade till.   – Då tog jag den lilla burken och så fyllde jag upp sprutan och satte in den på lämpligt ställe och tryckte av, berättar Frida.   Men Frida blev inte gravid på första försöket. Det tog fyra månader, ett missfall och totalt åtta möten på offentliga toaletter med den anonyme donatorn innan hon lyckades. – Och då blev jag gravid och det barnet fick jag behålla, säger hon. Trots att de har setts de där åtta gångerna vid toaletterna vet Frida fortfarande ingenting om sin anonyme välgörare. – Vi hade som en tyst överenskommelse att han frågar inte mig någonting, jag frågar inte honom någonting. För han ville vara hundra procent anonym, säger hon. Hon vet inte hans namn. Hon vet inte hans ålder. Han har sagt han har en egen familj, att han är frisk. Men hon vet egentligen inte om det är sant heller. – Så det är en risk men det är ändå en risk som jag var beredd att utsätta mig för. För det var enda sättet att få barn. Hade jag inte utsatt mig för den risken så hade jag inte haft den här underbara pojken idag, säger Frida.   ”DET ÄR FÖR MIG HELT OBEGRIPLIGT” Reproduktionsmedicinska avdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är en av sju offentligt finansierade kliniker i Sverige som tar emot donatorer och utför insemineringar och provrörsbefruktningar med donerade spermier. Ann Thurin Kjellberg är överläkare här och visar mig runt i lokalerna – Det här är rummet, vi har två sådana här nästan likadana rum. Om man inte tar fram provet hemma så kan man göra det här då. Om du donerar inom den offentliga vården så görs noggranna kontroller – intervju för att känna på vem du är och varför du gör det här. Du ska göra det för att hjälpa, inte för att du t.ex. vill uppfylla jorden med din avkomma, säger Ann Thurin Kjellberg. – Så vi försöker väl avstå från en del personer som låter, för att tala ren svenska, ganska knäppa. För att få donera sperma får du inte heller ha några kroniska sjukdomar och inte gå på några mediciner. Det kollas för HIV, hepatit, syfilis, gonorré och klamydia. Och när du lämnar spermaprov så fryses de ner och efter ett halvår tas nya blodprover på donatorn för att säkerställa att inte några vilande sjukdomar blommat upp. Först efter det blir du godkänd som donator inom landstinget. – Rent medicinsk är jag väldigt förvånad att kvinnor kan tänka sig att få kontakt med någon på nätet och inseminera sig utan att ha kollat det här med sjukdomar, det är för mig totalt obegripligt. Även om han säger att han har kollat och även om han håller fram nått papper som ska vara nån kopia på nått HIV-test, så skulle jag personligen aldrig våga göra det i dessa tider. När det finns så mycket sjukdomar som kan överföras. Men kötider och utredningar på svenska kliniker kan ta upp till ett par år och du får bara får max sex försök inom det offentliga. Dessutom får ensamstående kvinnor inte inseminera sig i Sverige. Än så länge, ska tilläggas. Det finns en Statlig offentlig utredning som föreslår att det ska bli möjligt från och med första juli nästa år, men det har inte klubbats igenom av riksdagen än. Och vill du själv betala för en behandling i till exempel Danmark kan det komma att kosta tiotusentalskronor. Det här sammantaget gör ändå att Ann Thurin Kjellberg trots allt kan förstå att folk väljer lättare väga  – En reflektion är väl att om man sätter upp väldigt krångliga regelverk och inte har tillräckliga resurser så är det klart att människor försöker lösa det här på ett enklare, snabbare, billigare sätt, säger hon.   DET TAR MINDRE ÄN 48 TIMMAR INNAN MÄNNEN HÖR AV SIG Det finns ett antal svenska sajter som har mötesplatser för folk som letar efter spermadonatorer. Nått är ett renodlat donationsforum, andra kan ha flera olika inriktningar. Jag vill veta hur lätt det är att få napp så jag startar konton på tre stycken sajter som en ensamstående 30-plus kvinna. Det tar mindre än en timme innan erbjudanden börjar droppa in. ”Hej! Jag hjälper dig gärna på det sätt du önskar. Är en ovanligt fertil kille.” ”Är fullt frisk och har inga krav på delaktighet el vårdnad el dyl. När ungefär tänker du att det kan vara aktuellt?” På mindre än 48 timmar har 20 personer hört av sig. ”30-årig donator här med grönbruna ögon och brunt hår. Har donerat flera gånger tidigare och har stor erfarenhet. Har friskhetsintyg och mycket tjock sperma som är en stor fördel”. ”Jag är resbar och kan träffa dig vid en tågstation för att överlämna donation.” Flera stycken går också snabbt med på att mejla över bilder på sig själva och intyg med helt eller delvis synliga personnummer som visar att de är friska från sjukdomar som hiv och gonorré. ”Här bifogar jag resultatet av HIV test, vilken var negativ. I nästa epost skickar jag nästa intyg.”  Vissa skickar till och med telefonnummer.  ”Du är mycket välkommen att ringa mig på …”  Om du genomför en behandling på nån av de offentliga klinikerna som finns i Sverige så blir donatorn inte pappa. Han har varken några rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet. Men det här gäller bara inom vården. Om du på egen hand hittar en donator, ja, då är han automatiskt pappa till barnet precis som i alla andra fall där folk får barn ihop. Överläkare Ann Thurin Kjellberg på Sahlgrenska universitetssjukhuset igen.  – Och han kommer ju inte kunna snacka sig ur det därför att han anser att han är donator. Och det gör ju att den här kvinnan som gör den här behandlingen på sig själv kan komma i en situation där han kräver faderskap på det här barnet. Och vice versa, för den delen. Han tänker sig att vara donator, men hon säger att han är far och ska betala underhåll. Så det blir juridiskt väldigt tveksamt och särskilt olyckligt tycker jag detta är ur barnets perspektiv. Att det är en otydlighet kring föräldraskapet, säger Ann Thurin Kjellberg. Däremot tror Ann Thurin Kjellberg inte att det är så stor risk att barn som kommit till via samma donator på nätet skulle komma att träffas och bli ihop senare i livet. – I en stad av Göteborgs storlek hade man kunnat ge upphov till hundra barn utan att det vore nån större risk för incestuösa förbindelser längre fram mellan halvsyskon. Vilket ju är det man oroar sig för, säger hon. Risken att någon ångrar sig och helt plötsligt vill vara pappa, eller tvärtom kräver donatorn på underhåll, det kan ställa till det ordentligt. För en så kallad privat donator kan det kosta rätt mycket pengar. Ett underhållsbidrag ligger idag på runt 1200 kronor i månaden. Räknat från födseln till dess att barnet är arton år blir drygt en kvarts miljon kronor. Och ju fler barn du ger upphov till, desto mer pengar handlar det om. Det finns ingen statistik på det här och det verkar i och för sig vara ganska ovanligt. Men det finns exempel på när det blivit problem: Mannen gick i början av nittiotalet med på att ställa upp som spermadonator till det lesbiska paret. Tre barn och tio år senare separerade de två kvinnorna och den av kvinnorna som har vårdnaden om barnen krävde då mannen på underhåll. Länsrätten slog i veckan fast att mannen är barnens biologiska pappa och därmed underhållsskyldig. [Ekot, 2001-12-09]   BJÖRN HAR FLER ÄN 20 BARN Jag åker bil till en av de spermadonatorer som jag kommit i kontakt med på nätet. Enligt egen utsago så har han gett upphov till ungefär tjugo barn på det här sättet.  Vi kan kalla honom för Björn. Han vill också vara anonym. Han är runt femtio år gammal och har donerat privat på nätet i ungefär fem år. Till både ensamstående kvinnor och par. Han visar mig det gästrum han har stående för de kvinnor som kommer hit, hem till honom, för att få en donation – Ja, här är en gästavdelning med gästrum och egen toalett och annat så här kan besökare som vill ha en donation i lugn och ro inseminera sig själva, berättar han.  Om de vill kan kvinnorna sova över här för att kunna få fler doser, som han kallar det, och på så sätt öka chanserna att bil gravid under ägglossningen. – Är det här de brukade bli invisade om de stannar över? – Ja, här finns också övernattningsmöjligheter för de som åker långt och vill kanske ha flera doser också. – Hur vanligt är det då, att folk stannar över natten och tar flera doser på en gång? – Ja, det kan vara ett tiotal som har nappat på det erbjudandet, säger Björn. Björn brukar alltid ha ett litet lager med fem milliliters plastsprutor hemma. Han försöker hålla lite koll och skriva upp alla lyckade donationer i en lista, men vissa av kvinnorna han hjälpt har velat vara helt anonyma och aldrig hört av sig efter donationen, så det kan handla om att han har fler än 20 barn. Tre, fyra stycken kvinnor, säger han, har kommit tillbaka för att få syskon till sina barn. – Det är nästan som en liten verksamhet du har här? – Ja, det har nästan blivit så. Ett tag så har det varit mycket spring här kan man säga, men det går lite upp och ner. Just nu är det ganska lugnt känner jag. – När var den senaste donationen du genomförde? – Det var väl ett par veckor sedan ungefär, men det har hänt att det har koliderat och blivit flera donationer på samma dag.   Fler donationer på samma dag. Innan Björn började göra det här i egen regi har han också donerat inom landstinget. Där har han nått maxgränsen som säger att samma donator får användas till barn i max sex familjer. Så det kan alltså handla om att han har närmare trettio barn. Jag har hört att vissa tar betalt för sin sperma på de här nätforumen, men ingen av de jag kommer i kontakt med vill ha några pengar alls. I alla fall inte när jag frågar som min påhittade 30+ tjej. Vad är det då som gör att Björn håller på med det här, undrar jag? – Jag har varit väldigt noga med att tänka igenom är det instinkten som lurar mig till att driva det här för långt eller vad är det? Och jag är medveten om att det är ganska kontroversiellt. Men efter att ha träffat några av de barn jag gett upphov till så kan jag känna det att jag skulle aldrig vilja ha något av det här ogjort. Det har blivit fantastiska barn och fantastiskt lyckliga föräldrar har jag också mött. Så det känns väldigt varmt i hjärtat när jag tänker på det. Björn försöker inte vara helt anonym. Han skickar läkarintyg och ger ut sitt eget telefonnummer till kvinnorna. Är det ett lesbiskt par så skriver han till och med på faderskapsintyg för att på så sätt underlätta en närståendeadoption, berättar han.   Och kollar man med Skatteverket så ser man att han har flera barn som antingen är bortadopterade eller på väg att bli det.  – Han har barn ja. Då ska vi se, det var en hel del ja.  Men Björn är inte orolig för att bli lurad. För både han och kvinnorna har saker att förlora, resonerar han. Han riskerar att bli underhållsskyldig om hon skulle blåsa honom, hon riskerar att få dela vårdnaden med en främmande man. Och det har aldrig blivit nått problem hittills, säger han.  – Ja, jag har ju bara träffat på vettiga mottagare, så att säga. Som av allt att döma verkligen har tänkt igenom det.  Jag frågar om han är säker att han får hålla på med det här?  – Det är inte förbjudet att skaffa barn och det är inte förbjudet att välja att vara ensamstående förälder och det är inte förbjudet att som biologisk far välja att stå helt utanför.   KAN VARA OLAGLIGT Enligt lagen om genetisk integritet är det våra offentligt finansierade sjukhus som får utföra insemineringar eller privata kliniker som fått särskilt tillstånd. Den som vanemässigt eller i vinstsyfte inseminerar någon på annat sätt kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månader. Samma sak gäller män som vanemässigt eller för att tjäna pengar donerar sin sperma. Jag frågar Anna Singer som är professor i civilrätt med fokus på familjerätt på Uppsala Universitet, vad det här vanemässigt egentligen betyder. – Det preciseras inte och jag tror inte att man alls hade en aning om hur den här verksamheten skulle komma att utveckla sig. – Vad kan man tänka där då? Fem gånger? Tio? Tjugo? – Det är väldigt svårt för mig att säga, tjugo gånger låter ju definitivt som att det närmar sig vanemässigt, men det finns alltså inte prövat alls, det här. – Problemet, att det här inte når åklagare, beror väl också på att det finns väldigt få som är intresserade av att anmäla det här. Därför att de som får barn de vill ju ha barn, och givarna har ju förstås inget intresse av att en åklagare får ögonen på den här verksamheten.   ”DET ÄR JAG OCH MIN LILLA HEMLIGHET” Jag åker vidare i bilen till en parkeringsplats i ett industriområde där jag ska träffa en annan donator. Han vill också vara helt anonym. Vi ska göra intervjun i framsätet på bilen. – Det är ingen i familjen, ingen av mina bästa vänner vet någonting. Peter, som också heter nått annat egentligen, började ge bort sperma på nätet sommaren 2013. Sedan dess har han kommit i kontakt med fem kvinnor. Två ensamstående, över fyrtio, och tre par. Men än så länge är det bara en som blivit gravid och har ett barn på gång. En av kvinnorna ska han träffa efter vår intervju. De ska göra sitt femte försök tillsammans. – Jag förstår också att det låter lite suspekt det här att åka hem till olika damer som man inte känner och sedan sitta på deras toalett och tillfredsställa sig själv. Det hade jag också tyckt låtit lite suspekt, säger Peter. Peter är gift sen länge och har tre egna barn med sin fru. Men de vet ingenting om vad han håller på med vid sidan av. – Så kommer det nog bli livet ut. Att det här är min lilla hemlighet, att det gör jag. Och därför håller han, till skillnad från Björn, hårt på sin anonymitet. Han lämnar inte ut nått telefonnummer, han visar inga intyg och skriver absolut inte på några faderskapsintyg. Att Peter ändå vill göra det här, förutom att han vill hjälpa sina medmänniskor säger han, är en slags samhällsmässig värdering. De här barnen kommer inte bara skänka glädje, de kommer också att betala skatt och vara med och betala vår pension i framtiden, förklarar han. Och så är det en bekräftelse - en kick - att ha ett antal barn därute. – Man har spridit lite glädje. Jag vill inte på något sätt frammåla mig som någon gud som skänker liv, men man har ändå gett upphov till ett nytt liv. Det ger ju en viss inre tillfredställelse, ganska stor ska jag vara ärlig och säga. – Du verkar ändå tycka att det finns en viss spänning och nått lite roligt i ditt egna, hemliga lilla liv här? – Lite kul är det faktiskt, ja. Man kan ju lite grand jämföra det med att ha en otrohetsaffär. En otrohetsaffär hade jag inte klarat av, dels hade jag inte orkat med det tidsmässigt och dels känner jag att det är inte är därför jag är gift. Men för att svara på frågan, lite kul är det att det är jag och min lilla hemlighet. – Det är klart att jag kommer ju känna mig lite blåst om jag åker dit på grund av detta, om någon ändå lyckas luska ut vem jag är och begära underhåll. Men det är trots allt så lagstiftningen ser ut, säger han.   WEBBFORUMEN KAN GÖRA FEL Det är alltså olagligt att donera privat om man gör det vanemässigt eller tar betalt för det. Men också de som medverkar till vad som kallas för organiserad eller vinningsinriktad verksamhet kan dömas för det. Och det här skulle enligt juristprofessor Anna Singer kunna gälla de sajter som har donationsforum. --Om man tillhandahåller det, om man alltså har en hemsida där det kontinuerligt förmedlas givare så skulle jag kunna tänka mig att man skulle kunna fällas till ansvar. Men återigen, det här är frågor som vi egentligen inte vet eftersom det inte har prövats i domstol. Barn i Sverige har också enligt lag har rätt att få reda på sitt genetiska ursprung. Därför måste sjukhusen spara journaler med uppgifter om donatorerna i minst sjuttio år, så att barnet när det uppnått mogen ålder kan kontakta sin biologiska pappa. Om man  istället gör det här på egen hand via sajter på nätet ligger barnets rätt att få reda på sitt ursprung helt i händerna på mamman och donatorn. Att låta en verksamhet som möjliggör ett sånt här godtycke fortsätta, det kan gå emot FN:s barnkonvention, säger Anna Singer.  – Om man helt enkelt inte bryr sig om den här verksamheten så kan det vara något som kommer i strid med våra åtaganden enligt barnkonventionen kan jag tycka. En av de populäraste sajterna för att hitta spermadonatorer är villhabarn.se. Sajten har funnits i tretton år och fungerar både som en nättidning om ofrivillig barnlöshet och ett gratisforum som har drygt fyratusen medlemmar. Inlägg som ”donator sökes” eller ”donator finns” hör till de vanligaste. Erik Gunnarsson är VD på företaget Bild & Kultur som ansvarar för sajten. – Jag skulle nog kunna säga om man backar i statistiken och tittar några år tillbaka så har vi nog åtminstone dubbelt så många i forumet idag som vi hade för två år sedan, säger han.                                                                                        Dagen innan den här intervjun bestämmer de helt plötsligt att stänga ner kontaktannonsdelen av forumet. Den som har rubriken ”sökes”. – Jag känner ju en oro över att någon ska råka illa ut eller träffa någon som inte är snäll. Och även om vi tillhandahåller en plattform så känns det liksom. Jag vill inte stå för en sån verksamhet.  Erik Gunnarsson säger att det här är nått de funderat på länge och nu när de fått frågor om det av oss blev de påminda om att ta tag i det här. Jag undrar om de har brutit mot lagen när de haft det här forumet. --Vi får väl undersöka det, om vi har gjort något fel, säger han. – Tror du att ni har gjort det? – Jag hoppas att vi inte har gjort det. Jag vet inte. Dagen efter intervjun har hela forumet stängts ner. I ett mejl skriver Erik Gunnarsson att det bara tog en timme efter att ”sökes”-forumet stängdes innan det började komma in fler och fler efterlysningar av donatorer i de andra ämnesforumen. Han skriver: ”Behovet från våra medlemmar verkar vara så stort att det för oss känns som övermäktigt att moderera dagens forum med ambitionen ’inga kontaktannonser här tack’. Vi kommer att få radera inlägg varje dag och det kommer i längden inte att fungera. Så vi stängde ner hela forumet”.   Han skriver också att de rådfrågat jurister som menar att de inte bryter mot lagen.   ATT RUNKA I KOPP ÄR EN POLITISK HANDLING Hemma hos Frida igen. Hon som för ett halvår sedan fick en son genom en anonym donator som hon stämde träff med på olika offentliga toaletter. Att skaffa spermier och inseminera sig själv är inte olagligt, men en konsekvens är att Frida nu för att få underhållsstöd från Försäkringskassan måste ljuga och inte avslöja nånting som kan göra att myndigheterna hittar hennes donator. – Så det gäller att till vilket pris som helst aldrig ge dem någon fakta. För jag vill ju inte förstöra hans liv när han har räddat mitt liv, säger Frida. Ekonomiskt står inte hennes tillvaro och faller med underhållsstödet, säger Frida. Men hon anser att hon har samma rätt till de här pengarna som andra mammor där pappan inte är med och betalar. Eller dom de kvinnor som haft råd att åka till en klinik i Danmark och där fått ett kvitto på att donatorn är anonym. Ett kvitto som de sen kan visa upp för Försäkringskassan. Att runka i en kopp och ge det till en främling är en politisk handling som hon vill uppmuntra, säger Frida. – För man får ju inget ut av det själv. Inga pengar byttes mellan oss. Han känner ju inte mig så det är ju inte att göra något för en vän som man har några känslomässiga band till, utan det är ju nästan som att betala skatt lite. Eller att skänka nått till välgörenhet. Hennes lycka, att hon har en son, beror på att donatorn gav urskillningslöst utan begräsningar på ett visst antal kvinnor, säger hon, och att han inte ställde några frågor. Och så handlar det om att ta kontroll. – Det var också härligt att kunna göra ett aktivt val för så mycket i livet är ju i händerna på ödet, eller vad jag ska säga. Det finns jättemycket man inte kan påverka; sjukdomstillstånd, arbetssituationer. Det här var ändå en så pass viktig sak att skaffa barn och så upptäckte jag att jag kan faktiskt påverka det själv. Jag behövde inte ruinera mig själv eller sitta och vänta i tusen år på den stora kärleken utan jag kunde göra nånting när det passade mig. Reporter: Mikael Sjödell Producent: Annika H Eriksson kaliber@sverigesradio.se  

    starstarstarstarstar
  • 00:59:57

    Avsnitt 67 - Robot-drevet

    · Lilla drevet

    I SVT:s Agenda i söndags talades det om att allt fler jobb försvinner när datorerna tar över. Nanna Johansson har testat teorin genom att konstruera en robotversion av Lilla drevet. Ola Söderholm är sist i Sverige med att tycka till om det stora kulturbråket. Han anser att det fokuserats för mycket på Knausgårds och Witt Brattströms artiklar och för lite på teorin Sigrid Combüchen lade fram i P1 om att vår tids brist på syndiga sexuella avvikelser förstör kulturdebatten. Liv Strömquist tycker att det är dags att ersätta kulturmannen-debatten med finansmannen-debatten. Det här är sista avsnittet för säsongen. Men sommaren kommer inte innebära en total Lilla drevet-torka. Förutom fyra best of-poddar kommer det även släppas två nya avsnitt under Almedalsveckan.

    starstarstarstarstar
  • 00:34:47

    Mediedrevet och könet

    · Medierna

    Drabbas kvinnor hårdare än män när drevet går? Debatten om att kvinnor i maktposition råkar värre ut än män i maktposition när drevet går dyker upp nästan varje gång en kvinna har stått i centrum av ett drev. Det påstås att makthavare beskrivs olika beroende på vilket kön de har och att kvinnor oftare tvingas avgå, just därför att de är kvinnor. Men hur ser det ut egentligen? Blir kvinnor med makt hårdare ansatta av oss journalister än män som felat? I veckans Medierna har vi försökt ta reda på det. Vi har gått igenom tio numera klassiska mediedrev - från Mona Sahlins tobleroneaffär till det senaste stora drevet mot moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Vi har läst 500 artiklar och tittat på hur makthavarna beskrivs, vilken roll deras kön spelar och vilken roll det spelade för de som fick avgå. Cecilia Stegö Chiló är den före detta moderata kulturministern som efter bara tio dagar som minister valde att avgå eftersom hon inte hade betalat sin tv-licens på 16 år. Historien om den obetalda tv-licensen blev en stor affär i medierna i oktober 2006. Före drevet trodde Cecilia Stegö Chiló inte att könet spelar någon roll för mediernas bevakning. I dag har hon tänkt om. Det berättar hon i veckans program för Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet.

    starstarstarstarstar
  • 01:20:47

    62 - Fram för lilla Märta

    · Tveksamt

    Ibland försöker vi oss på att se filmer som vi tror inte kommer vara så dåliga, men som tidens tand kanske inte varit så snäll mot. Fram för lilla Märta borde vara en sån film. Man som låtsas vara kvinna för att spela cello i en liten småstad, inspelad på 1940-talet. Det kan inte bli mycket annat än konstigt… Istället visade det sig vara en väldigt rapp film, där man helt enkelt skiter i att berätta onödig information. 2010-talets filmskapare... Läs Mer The post 62 - Fram för lilla Märta appeared first on Tveksamt.

    starstarstarstarstar
  • 00:29:37

    Kaliber granskar krisen i socialtjänsten

    · Kaliber

    Socialtjänsten i stora delar av landet befinner sig i kris. Personalen flyr och grundläggande rutiner följs inte. Det här drabbar barn som behöver samhällets skydd. I den första delen av Kalibers serie berättar vi om barn som misstänks bli kränkta, misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp, utan att någon utredning görs. Du hör också polisen som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. – Här är det några trappor upp – ett helt vanligt bostadsområde. Det är en ganska färsk händelse. Det pratas fortfarande väldigt mycket om den. Både folk man träffar utanför jobbet och sen även folk på stationen. Jag tror att det har skakat väldigt många att sånt här faktiskt händer. I Sverige och i lilla Sundsvall, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg är polis och i sitt jobb möter han många utsatta barn. Det var också Tobias som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. Vi kommer att visa att läget bland de som jobbar med barn och ungdomsärenden på många håll är så allvarligt att personalen flyr - och att det som hände i samband med det uppmärksammade fallet i Karskrona - där 8-åriga Yara dödades, att ett fax från polisen blev liggande i flera dagar, inte bara kan skulle kunna igen. Det har redan har hänt. På flera håll i Sverige. Det är svårt att veta hur många barn det är som far illa i Sverige idag, mörkertalet är stort. Men alla, som jobbar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de känner oro för ett barn. 2010 gjordes det enligt Socialstyrelsen anmälningar om 60 000 barn. Vi återvänder till platsen där polisen hittade ett övergivet barn Tobias Lundberg kommer och möter upp vid stationen i en civil polisbil och vi åker samma väg som han körde på eftermiddagen den 10 september. Några timmar tidigare hade hans kollegor stoppat en bil och i den hittat stöldgods från ett inbrott. I bilen fanns ett par och deras gemensamma 2-åriga . Polisen ringde socialtjänsten som omhändertog barnet och paret togs in för förhör. Men eftersom allt stöldgods inte hade hittats fick Tobias och hans kollega i uppdrag att åka till parets lägenhet och göra en husrannsakan: – Det är alltid spännande. Polisiärt spännande att göra husrannsakningar. Det är ju alltid kul och man vill ju alltid hitta det där man letar efter. Nu ville vi ju hitta det här stöldgodset så klart att kunna driva den här utredningen framåt. Så  jaa, ett roligt polisjobb helt enkelt, Säger Tobias Lundberg. Efter den här händelsen har polisen fått kritik för att de inte tog reda på om paret hade fler barn - men Tobias Lundberg säger att de visste att de hade en 1-åring också och att de hade fått veta att det barnet var hemma och hade barnvakt. Tobias och hans kollega var alltså förberedda på att de skulle finnas folk hemma, men för säkerhets skull hade de tagit med sig parets nyckel: --Då ska vi svänga in på den här gatan här och vi ställde oss precis här. Tobias Lundberg tycker att det är jobbigt att prata om det som hände men han vill också berätta om vad han kan mötas av som polis – så han tar ett djupt andetag och minns hur det var den där eftermiddagen när de gick uppför trapporna och hörde barnskrik inifrån lägenheten - men när de knackade på var det ingen som öppnade… – Till slut så väljer vi att gå in i lägenheten. Vi tar lägenhetsnyckeln som vi har med oss och låser upp och kliver in. Jag går först in i den här lägenheten, med kollegan efter mig och det första jag möts av är en vägg av värme. Det är otroligt varmt, säkert 30 grader varmt och det är en stank. Det är som att gå in i en vägg, det luktar väldigt surt, svårt att beskriva. – Det flyger stora spyflugor genom luften och det surrar inne i lägenheten. När jag går in i lägenheten så ser jag att fönstren i vardagsrummet är täckta med filtar. Jag rör mig snabbt genom lägenheten för att, ja men, finns det några personer här inne? – Och varför håller de sig undan från oss? Varför öppnar de inte dörren? – När jag går genom köket så ser jag att det är odiskat, det är smutsigt, det är matrester som ligger framme. När jag kommer längst in i lägenheten, när jag har passerat köket så är det en dörr till ett litet rum och de här barnskriken blir bara skarpare och skarpare, högre och högre ju längre in i lägenheten jag kommer. Likaså den här stanken av surt och avföring. Det luktar riktigt illa. Polisen hittar en 1-årig flicka i ett kolsvart rum – När jag öppnar dörren till det här lilla rummet, då är det en värmeexplosion och den här stanken blir än värre. Luften är alldeles tjock här inne. Det är alldeles kolsvart, det är ett litet rum och längst in i hörnet så står det en spjälsäng. Jag går snabbt in i rummet och river ner filten som täcker fönstret för att få in lite ljus och jag böjer mig över den här spjälsängen. Då ser jag, i botten på spjälsängen, det finns inga sängkläder eller så, utan det ligger bara en hög med filtar och på dem ligger det en liten flicka. En liten späd, uppskattningsvis 1-årig flicka, säger Tobias Lundberg – Hon bara tystnar när hon ser mig och bara stirrar rätt på mig. Jag böjer mig såklart direkt ner och lyfter upp henne och håller henne emot mig och jag ser att hon är alldeles smutsig och grusig i ansiktet och på de här små, små händerna är hon smutsig. Hon är så varm så att håret hon har på huvudet ligger som klistrat mot huvudet och mot pannan på henne. När jag håller henne emot mig så märker jag också att på baksidan av blöjan är det fullt med spyflugor som sitter på blöjan. Det är inte bytt på henne på jätte, jättelänge och hon luktar så otroligt illa. Surt blandat med urin och avföring. – Hon är så himla, himla varm. Så jag tar ut henne ur det här rummet. Sätter henne bara ner i soffan i vardagsrummet med ryggen mot ryggstödet och berättar för min kollega vad som har hänt och vad jag har hittat. Han hjälper till att lätta på hennes klädsel och vi river ner filtarna från fönstren och öppnar fönstren för att få in luft. Jag har inte jättemycket erfarenhet av barn. Jag har inga egna barn, men jag har en brorsdotter och jag tycker mig veta hur en 1-åring ska vara och hon gör ingen ansats att krypa eller röra på sig. – Hon skriker inte, hon försöker inte prata, gå eller stå. Hon bara sitter där helt apatisk och stirrar rätt fram. Min kollega försöker... ja... prata med henne och underhålla henne, medan jag springer in till köket och bland all disk och smuts hittar jag en nappflaska som jag efter bästa förmåga diskar ur. Den är möglig och äcklig. Jag fyller den med vatten och går ut och försöker få henne att dricka, jag förstår att hon måste få i sig vatten. Men hon har ingen sugreflex kring nappen på flaskan, utan vattnet bara rinner ur mungiporna på henne och droppar ner på de här smutsiga kläderna. Och jag känner mig ganska handfallen. – Jag pratar med min kollega, ska vi ringa ambulans eller hur ska vi göra? Men vi har en kommunikation med vår kommunikationscentral och vi säger att vi måste komma i kontakt med socialtjänsten. Det här behöver vi hjälp med. Det här är ingenting jag är utbildad för. Men den här lilla tjejen börjar kvickna till lite grann, hon börjar följa oss med ögonen. Min kollega lyckas vara lite pedagogisk med en nyckelknippa och till och med få fram ett litet leende och hon börjar dricka vatten. "När hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta." – Ja, vi känner att hon kommer inte att dö här i alla fall. Så vi tänkte att vi väntar på socialtjänsten. Men under hela den här tiden så sitter hon bara där. Hon sitter som en liten person med benen rätt ut och ryggen mot ryggstödet... och tittade förundrad på det som hände runt omkring. Vi hittar i hörnet på det här vardagsrummet, hittar vi under en filt, en liten hundbädd och i den ligger det en hund som är kraftigt vanvårdad. Den är lika apatisk som den här lilla flickan var. – Den är alldeles klibbig och luktar urin och avföring och jag förstår direkt att den här hunden kommer inte att klara sig. Den blev blev sedemera avlivad också. Den var för vanvårdad helt enkelt. Och efter ett tag, som säkert inte var så jättelång tid, men det kändes som en evighet, så kommer det en representant från socialtjänsten dit och tar om hand den här flickan. Den här kvinnan har haft med familjen att göra förut så hon känner flickan och när hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta. Jag förstår verkligen för det är jättesvårt att beskriva, berättar Tobias Lundberg polisman i Sundsvall. Hur kände du dig? --Ja, just då visste jag vad jag hade för arbetsuppgift, som i och för sig då kändes helt ovidkommande, att leta det här stöldgodset. Men, det blev lite autopilot, man jobbade på, men de flesta tankarna kom efteråt. Hur kan det vara såhär och hur kan folk ha det såhär verkligen? Vad hade hänt om ni inte hade kommit? – Ja, de här föräldrarna fick ju senare på kvällen lämna polisstationen men det hade ju kunnat bli så att de hade blivit anhållna och sedermera häktade också och då hade de kunnat få sitta hos polis i dagar och veckor. Men det värsta som hade kunnat hända är att hon hade kunnat få vara ensam i den där spjälsängen i det där mörka rummet utan vatten eller mat i flera dagar. Men då hade hon väl inte klarat sig? – Jag vill inte ens tänka den tanken, men nej. Det var fruktansvärt verkligen, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg säger att det här var en extrem händelse, men att han ofta möter barn som far illa i sitt jobb. Vi ska prata mer med honom om en stund,  men först åker vi till socialkontoret i Sundsvall - Det var självklart föräldrarna som skulle ha tagit hand om sitt barn - men när föräldrar inte gör det så är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att skydda barnet. Och i det här fallet hade socialtjänsten haft kontakt med familjen tidigare. Eva Leijon är enhetschef för individ och familjeomsorgen på socialtjänsten i Sundsvall: – Det pågår en intern utredning just nu som sannolikt kommer att mynna ut i en Lex Sarah, men i övrigt kan jag inte uttala mig om det eftersom vi tittar på det just nu, säger Eva Leijon. Nej, vi kommer inte att få veta hur den 1-åriga flickan kunde hamna i en så utsatt situation. Eva Leijon hänvisar till sekretessen. Vi kan därför inte heller säga hur stor roll situationen inom socialtjänsten har spelat i det här fallet, men vi vet att det funnits problem på socialkontoret i Sundsvall länge. Anmälningar blir liggande i flera månader En bit bort i korridoren på socialkontoret har socialsekreterare Karin Gustafsson sitt arbetsrum. Redan 2012 skrev hon tillsammans med 14 arbetskamrater ett brev till politikerna i socialnämnden om att situationen på socialkontoret var så pressad att de inte hann hjälpa barn på det sätt de borde: --Ja, alltså så som det har varit här i Sundsvall då och antagligen över hela landet så ligger vi hela tiden på efterskott. Vi hinner inte starta upp våra utredningar när vi får dem. De blir liggande i kanske flera månader innan vi ens hinner börja. Vi bryter alla frister. Vi hinner inte liksom samtala i tillräcklig grad med familjen och andra som känner barnen för att ta reda på vad är det just det här barnet behöver i form av hjälp och stöd, säger Karin Gustafsson. Karin Gustafsson jobbade inte den där septemberdagen när 1-åringen hittades men hon minns tydligt vad hon tänkte tidigare i år när hon fick höra nyheten om Yara. Den 8-åriga flickan i Karlskrona, som hittades död i april, trots att polisen hade skickat ett fax med misstankar om att for illa till socialtjänsten flera dagar innan: – Jag läste ju då om den här anmälan som kommit och blivit liggande på ett bord utan att den hade blivit uppmärksammad och min omedelbara tanke var att det skulle mycket väl ha kunnat vara här i Sundsvall också. När vi ser att vi har flera vakanser, vi har kollegor som blir långtidssjukskrivna. Vi kollar alltid varandras posthyllor och skrivbord, men självklart skulle det kunna hända att en sådan anmälan blir liggande en dag eller två. Det skulle ju kunna vara för sent om det var ett liknande tillfälle. Det tror jag finns en uppenbar risk, antagligen på de flesta socialkontor runt om i landet, säger Karin Gustafsson. Myndighetens epost inte kollad på 11 månader i Västerås Socialtjänsten i Karlskrona har fått mycket kritik för att de inte agerade på polisens fax - faxet blev liggande hos en handläggare i sex arbetsdagar och uppmärksammades först dagen efter Yaras död.  Skulle samma sak alltså ha kunnat hända i Sundsvall? När socialtjänsten misstänker att de själva har gjort något fel är de skyldiga att göra en så kallad Lex Sarah-anmälan. Så vi begär ut och går igenom alla lex Sarah-beslut som rör socialsekreterarnas arbete med barn och ungdomsärenden från den 1 januari i år fram till den 31 oktober. Det är 85 stycken - och när vi läser anmälningarna förstår vi Karin Gustafssons reaktion -  för det som hände i Karskrona har redan hänt på fler platser i Sverige. I 12 av de 85 lex Sarah-beslut vi går igenom har socialtjänsten, precis som i fallet med Yara, helt missat en eller flera anmälningar. När en av handläggarna på socialkontoret i Malmö blir långtidssjukskriven går ingen in och läser hennes mejl på flera månader. När mejlen öppnas hittar man 5 orosanmälningar om samma barn, ett barn som misstänks bli misshandlat av sin vårdnadshavare. På ett annat socialkontor har en postbox fått nytt lås - vilket leder till att posten inte delas ut till socialtjänsten på minst 4 dagar. Och vi hittar en anmälan som handlar om socialtjänsten i Västerås - där har e-posten i en myndighetsbrevlåda inte blivit läst på 11 månader. Mellan slutet av mars 2013 och februari 2014 har ingen kontrollerat brevlådan. Gunilla Westberg är chef för socialtjänsten i Västerås. – Det stämmer, säger Gunilla Westberg chef för socialtjänsten i Västerås. Hur kunde det bli så? – Eh … jag skulle behöva titta i vårt svar… det är ju ganska länge sen. Det uppdagades i februari 2014, så det är ju inte så länge sen. – Ska vi se … vi gjorde en förändrad organisation 2012-2013 och i samband med det saknade vi rutiner för hur myndighetsbrevlådan skulle skötas och kommunicerade det till dåvarande enhetschefer i mars 2013 men av en anledning som vi inte vet blev inte den arbetsuppgiften utförd. Så fort vi upptäckte det gick vi naturligtvis igenom samtlig e-post som hamnat i den här lådan och åtgärdade det, säger Westberg. Hur många orosanmälningar för barn som kunde ha farit illa fanns det i den här lådan? – Det kan jag inte svara på på rak arm. Vi har ju en händelse i Karlskrona nu i våras med en åttaårig flicka som dog och då var det ett fax som låg bara några dagar. Vad tänker du om att det var en brevlåda hos er som var otömd i elva månader? – Det är ju fruktansvärt och jag kan ju konstatera i efterhand att vi hade tur. Vi kommer att återkomma till anmälningarna som inte når fram i nästa Kaliber. Men när vi läser lex Sarah- besluten ser vi att många barn blir utan hjälp även i de fall där anmälningarna kommer fram. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är den myndighet som ska kontrollera att socialtjänsterna sköter sitt uppdrag. Nyligen gjorde IVO inspektioner hos 24 socialtjänster i Mellansverige. Dom hittade då en mängd anmälningar som de ansåg borde ha lett till utredning, men där ingen utredning gjorts: – Bristerna är så pass allvarliga så att i princip så följer man inte, lagen beaktas inte i alla fall, och barnrättsperspektivet beaktas inte och det här leder ju till sammantaget att det finns barn som faller igenom det skyddsnät vi har. Så att så allvarliga är bristerna, I över hälften av inspektionerna hittade IVO anmälningar som de ansåg borde ha utretts. Bland de fall som inte blev utredda läser vi om ett barn där orosanmälningar kommer in från flera håll samtidigt. Beroendecentrum, polisen och släktingar till barnet anmäler att föräldern har återfallit i missbruk. Och vi läser om ett barn som misstänks vara utsatt för sexuella övergrepp hemma - när anmälan kommer in ringer socialtjänsten till den misstänkta förövaren och frågar om det är sant? När den misstänkta nekar och säger att familjen inte vill ha kontakt med socialtjänsten, väljer socialtjänsten att inte inleda någon utredning: “Från IVO:s håll är det ju anmärkningsvärt att man bara pratar med den misstänkta förövaren. Ev in med lite mer… Men när jag läser det här blir jag helt bestört. Ja, jag vet inte vad jag ska säga: jag har ju sammanställt det här materialet och det är ingen rolig läsning. Sen måste man komma ihåg att i vissa socialnämnder har man större problem än i andra.” Men här finns det också ett barn som själv har berättat att det blir misshandlat hemma och där socialtjänsten inte gör nånting på flera veckor. Ja, man undrar ju hur det kan ta så lång tid, när barnet har blåmärken och själv berättar. Det kan man fråga sig. Har ni hittat någon orsak till det? Det kan naturligtvis se olika ut, men det som är gemensamt för alla är att de har ett rekryteringsproblem. Att hitta erfarna handläggare. Många orkar bara jobba med de här ärendena några år. Jag tycker att vi ser de signalerna överallt. Även i större kommuner. Förut tänkte vi att det bara rörde mindre orter, att det var svårt att rekrytera dit men det gäller även större orter.” Den vanligaste förklaringen Inspektionen för vård och omsorg får av kommunerna till varför det brister är alltså att socialtjänsten saknar personal. På senare tid har flera socialtjänster gått ut och berättat att de har svårt att hitta personal, men hur stort är problemet?  För att ta reda på det skickar Kaliber ut en enkät till alla landets 290 kommuner - så många som 222 svarar. Vi frågar om de saknar personal bland de som jobbar med att handlägga barn och ungdomsärenden - och (nästan) hälften av kommunerna svarar att de gör det. Den 1 oktober saknade 109 kommuner personal. I Falun till exempel saknades 7 av 59 socialsekreterare,  i Dorotea 3 av 5 och i Hultsfred var 5 av 23 tjänster vakanta. I 16 kommuner saknades mellan 20 och 30% av personalstyrkan och i 13 kommuner saknades ännu fler. Tillbaka till socialkontoret i Sundsvall där personalen inte hinner göra sitt jobb och länge har protesterat och sagt att situationen är ohållbar. Och sen de skrev det där brevet till politikerna hösten 2012 har det inte blivit bättre, menar socialsekreterare Karin Gustafsson: – Jag har faktiskt tagit fram det här brevet och kikat på det för då var vi 15 stycken i vår arbetsgrupp som skrev under. Idag så har 9 av de 15 slutat och två antingen är eller har varit långtidssjukskrivna. Så dert är en fruktansvärd statistik egentligen, säger Karin Gustafsson. På två år har alltså över hälften av Karins arbetskamrater slutat - och något svar på brevet fick de aldrig av politikerna, säger hon.  Det var först när personalen gick ut i media i våras som de fick svar. Mats-Johan Adner är moderat och tog för drygt ett år sen över ordförandeskapet i socialnämnden i Sundsvall, den nämnd som har det politiska ansvaret för socialtjänsten: Hur kommer det sig att du inte reagerat tidigare? – Jag hade inte riktigt klart för mig att det var en så allvarlig situation, säger Mats-Johan Adner Och vad fick du klart för dig då? – Att det var en allvarlig situation och att vi måste tillföra resurser och se till att socialtjänsten och socialdirektören verkligen gör någonting för vi har bett i flera omgångar om att de ska komma med några förslag på vad de kan göra, men till sist satte vi ner fötterna och bad dem att de ska anställa fyra socialsekreterare till. Ja, i maj i år fick socialtjänsten pengar för att anställa fler socialsekreterare - men det har inte lett till att fler jobbar med att hjälpa utsatta barn i Sundsvall - för socialtjänsten har inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Eva Leijon, enhetschef på individ och familjeomsorgen, säger att hon, som chef, har sett det här problemet länge: – Det är ett jättestort bekymmer och vi har väldigt svårt att rekrytera och jag kan säga att jag har inte gjort annat än rekryterat de sista året, men jag hinner inte rekrytera i samma takt som vi förlorar medarbetare, säger Eva Leijon Du har ändå lett den här organisationen i 11 år, borde inte du ha skrikit ännu högre för att stoppa det här? – Det kan man säkert tycka. Sen tycker jag att jag gjort det. Ända sen 2009 har vi med jämna mellanrum lyft arbetssituationen och arbetsbelastningen på utredare. Vad tycker du att du har fått för respons? – Inte så mycket. Sundsvall är inte den enda kommunen som har svårt att få tag i kvalificerad personal. I vår undersökning svarar så många som 70% av kommunerna att det har svårt att rekrytera. Över 100 kommuner väljer också att skriva egna kommentarer och bland dem läser vi att det är näst intill omöjligt att rekrytera personal med erfarenhet, att personalen flyr och att socialkontoren slåss om dem som kan tänka sig att ta jobben. Flera chefer skriver att det är oroliga över hur de ska kunna behålla den personal de har kvar. Det finns kommuner där personalsituationen ser bra ut, men de flesta skriver att det har blivit  svårare och svårare att rekrytera. Svårt att hitta personal trots mer resurser Ordföranden i socialnämnden i Sundsvall, Mats-Johan Adner, kan inte ta ansvar för vad kommunen gjorde innan han tillträdde för drygt ett år sedan. Nu har nämnden skjutit till fyra nya tjänster till socialkontoret, men inte heller han har nån lösning på hur man ska få tag i personal: – Vi kan ju inte trolla. Vi jobbar ju för att göra det. Mycket mer än så kan vi inte göra, vi kan inte snabbutbilda vad jag vet i alla fall, då måste vi försöka hitta de personer som är villiga och hågade. Nästa steg är väl att , ja jag vet inte vad man ska göra egentligen. Ja, vad tänkte du säga? Inget mer, säger Adner Hur stor betydelse personalbristen hade i fallet med den övergivna 1-åringen kan vi som sagt inte veta - men vi vet att personalen länge hade varnat för att krisen inom socialtjänsten skulle kunna drabba barn som far illa - och vi vet att fler barn i Sundsvall riskerar att bli utan den hjälp de behöver. "Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta.” När socialtjänsten hade hämtat den övergivna 1-åriga flickan i lägenheten eftermiddagen den 10 september, fullföljde Tobias Lundberg och hans kollega sitt egentliga uppdrag, att leta efter resten av stöldgodset - de hittade inget, och åkte tillbaka till polisstationen och skrev en lång rapport till socialtjänsten. Det är polisen som gör flest anmälningar om barn som far illa, trots att Tobias och hans kollegor ofta möter barnen först när det har hunnit gå ganska långt. – Det här är en extrem händelse men liknande händelser är inte alls ovanliga, utan vi stöter på jättemånga socialt utsatta människor där det verkligen har gått fel. Men det här var extremt för jag har aldrig varit med om något liknande. Men du stöter på barn som far illa ditt arbete? Ja, jag stöter på familjer som inte fungerar som de ska och där barnen hamnar i kläm, definitivt och det är en otrolig hopplöshet. Jag känner en otrolig hopplöshet för jag har inte mer verktyg än att jag kan vidarebefordra det här till andra myndigheter. Men du kan känna en hopplöshet i att möta de här barnen? – Ja, definitivt. Det är en oerhörd hopplöshet att se hur folk i vårt samhälle har det. Många har det väldigt dåligt, väldigt svårt. Många barn. Och det är ju därför man skriver de här rapporterna gång på gång för man hoppas att nu leder någon vart. Tänker du på henne ibland? – Mmm, jag tänker på den här blicken hon gav mig. Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta. Den 1-åriga flickan och hennes syskon, som var med i bilen när föräldrarna greps är fortfarande omhändertagna av socialtjänsten. Utredningen pågår och föräldrarna är i nuläget misstänkta för misshandel av barn, häleri och brott mot djurskyddslagen. När vi pratade med Socialtjänsten i Sundsvall i veckan hade de ännu inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Producenter och reportrar: Micha Arlt och Anna Iversen. Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20140215 med Emma Gray Munthe

    · Lilla Al-Fadji

    När Emma växte upp i Älmhult fanns det inte så mycket att göra mer än att titta på film. Flashdance var en av favoriterna och fick henne att dansa breakdance på familjens kokosfibermatta så att hon fick skrubbsår. Idag har Emma arbetat som filmkritiker i femton år. Lilla Al-Fadji och Emma diskuterar djur i film och ger sig ut på stan för att hitta gatukonst. Lilla Al-Fadji avslöjar dessutom att Emma har ett förflutet i en dokusåpa. Pellan har en bokcirkel ihop med Lilla Al-Fadji men tittar mer på bokomslaget än snackar om innehållet. Gudmodern kräver fler komplimanger från Lilla Al-Fadji och Ömer får Lilla Al-Fadji att tänka på gamla minnen.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20131123 med Kim Cesarion

    · Lilla Al-Fadji

    Perfektionisten och artisten Kim Cesarion är lördagens gäst i Lilla Al-Fadji! Kim Cesarion har under sommaren och hösten haft stora framgångar med sin hitlåt "Undressed" som Lilla Al-Fadji såklart tycker att han kan göra ännu bättre. "Får du en massa romantic business nuförtiden?" undrar LAF och det blir snack om love och ladies. Innan Kim blev känd jobbade han i en skobutik och Lilla Al-Fadji vill som vanligt sätta gästens praktiska kunskaper på prov i ett försäljningstest. Kim är klassiskt skolad och började spela fiol som fyraåring. Lilla Al-Fadji vill inte vara sämre och visar sina skills i att spela motorsåg...Dessutom hör du en upprörd Atari, livvakten Miro, IQ och alla andra av Lilla Al-Fadjis homies.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20131109 med Kawa Zolfagary

    · Lilla Al-Fadji

    "Var du en tönt redan som barn?" undrar Lilla Al-Fadji när lördagens gäst Kawa Zolfagary kliver in i studion. Kawa är mannen bakom Facebooksidan och boken "Vita kränkta män." På lördag gästar han Lilla Al-Fadji och berättar om sin bakgrund som battlerappare under namnet Dödsmaskinen. Han kan ha glömt det, men Lilla Al-Fadji och Kawa har faktiskt mötts en gång tidigare i ett rapbattle få kan glömma. Kawa vurmar för alla sorters djur och skulle helst se att de har rösträtt. Hans favoritdjur är katten och LAF vill gärna visa honom var han har en katt begraven. I programmet hör du även fixaren Atari som tycker att Lilla Al-Fadji måste tuffa till sig, den trötta ljudteknikern Birgit, livvakten Miro, IQ och alla andra av Lilla Al-Fadjis homies.

    starstarstarstarstar
  • 01:45:01

    Victor räddar världen, tågflirt yao och motioner med Moa Lundqvist

    · Morgonpasset i P3

    Äntligen fredag och enligt Martina, Veckans bästa dag! Låtönskaren Alexandra har haft en liten tågflirt och använder sin låtönskning till att efterlysa killen hon träffade på tåget (se vår hemsida för mer info!), vilket även leder in oss på tågflirt yao. Efter mycket om och men, och till Hannas (och egentligen allas) stora förvåning, levererar Victor en idé som faktiskt kan rädda världen...eller liv...eller nåt. Tyyyp världen...säger vi. Vår komikerkompis Moa Lundqvist, känd från podcasten "Lilla Drevet", kommer med flera roliga motioner och väldigt mycket fredagsfeeling! Äntligen fredag och enligt Martina, Veckans bästa dag! Låtönskaren Alexandra har haft en liten tågflirt och använder sin låtönskning till att efterlysa killen hon träffade på tåget (se vår hemsida för mer info!), vilket även leder in oss på tågflirt yao. Efter mycket om och men, och till Hannas (och egentligen allas) stora förvåning, levererar Victor en idé som faktiskt kan rädda världen...eller liv...eller nåt. Tyyyp världen...säger vi. Vår komikerkompis Moa Lundqvist, känd från podcasten "Lilla Drevet", kommer med flera roliga motioner och väldigt mycket fredagsfeeling!

    starstarstarstarstar
  • 03:11:28

    Avsnitt 68 - Ola

    · Lilla drevet

    Lilla drevet vandrar längs minnenas allé och släpper fyra långa samlingspoddar under sommaren, en för varje Lilla drevet-medlem. Först ut är Ola Söderholm-podden. Hör alla spännande spaningar om gamla finansministrar igen!

    starstarstarstarstar
  • 00:50:12

    Avsnitt 59: Augustböckerna och vi – Anno 2017

    · En förbannad podd

    Hurra! Augustmånaden är i full swing och i år är vi ambassadörer för årets skönlitterära bok, men inte låter vi det hindra oss från att prata om alla 18 nominerade böcker. Ja, ni läste rätt – vi pratar om samtliga nomineringar. Inte för att vi läst alla, men inte låter vi sådan hindra oss. Och här nedan kan ni läsa juryns motiveringar till alla böcker.Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts Med en originell och ödesmättad dramaturgi skildrar Johannes Anyuru den händelsekedja där samhällsväven i ett samtida och framtida Sverige bryter samman och lämnar öppet för terror och repression. Med poetisk fördröjning gestaltas den individuella utsattheten i en värld med krympande livsutsikter och en uppfordrande undran över verkan av människors handlingar. Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts Två kvinnor är på flykt i andra världskrigets slutskede. Utblottade och utlämnade åt sina mest grundläggande behov, söker de sig med skärpta sinnen genom det främmande. Sigrid Combüchens språk skapar verkligheten i hela dess detaljrikedom, smyger tätt inpå kropparna och fångar minsta skiftning i blickar och tonfall. Det är världen av igår vi ser, och, såsom i en spegel, vår egen. Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag Hastigt och säreget slänger Gassilewski oss in i ett av mänsklighetens mörkaste ögonblick, folkmordet i Rwanda 1994. Samma historia berättas om och om igen med olika känslostämningar, utsiktspunkter och berättarjag. Våldet i folkmordet smyger sig succesivt in i texten och är i slutet av boken helt närvarande. En intensiv berättelse om mänsklighet, om nedärvt och kolonialt skapat hat, men också om beroendet av de nära relationerna. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur På en återhållen, rytmisk prosa gestaltar Isabelle Ståhl människans främlingskap i ett intensivt närvarande och alltmer uppslukande nu; ett samtida Stockholm där den unga kvinnan Elises liv fylls av sms-jobb, planlösa studier och Tinder. I flödet framträder ibland en människa att greppa tag i, men enklast är icke förpliktigande möten och Valium är den mest pålitliga vännen. Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand Alzheimers sjukdom. Demens. Vem och vad blir kvar när en människa förlorar sitt språk, sina minnen, sin identitet? Jenny Tunedal skriver om en dotter som frågar sin mor ”Minns du min mamma?” och får svaret ”Nej”. Detta ”nej” tvingar ner språkfilosofin och de litterära citaten på avdelningsgolvet och får kung Lear att hasa genom vårdboendets korridorer.  I Rosor skador bär en komplex poetisk form fram de allra starkaste av känslor. I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur Han kom som en vindpust från en vuxnare värld och hade hala brogueskor på fötterna. Dan Schoultze är en gentleman. Hans syster Hellen är hippie. Dans skolkamrat Kenneth är formad av folkhemmet.  Under en sjuttiotalssommar flummar de under dunkla skyar. Brideshead Revisited i en villa i Bromma. Klas Östergrens romanbygge har det mogna mästerskapets självklara linjeföring. Men under golvet löper lönngångar och strömmar mörka källådror.   Nominerade till Årets svenska fackbok Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer, Forum Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris. Frågor jag fått om Förintelsen, Hédi Fried, Natur & Kultur En tunn liten bok, med skenbart enkla frågor om det mest ofattbara. En rak och levande bok som vänder sig till unga läsare som har skolans bakgrund till förintelselägren. Skakande och personlig, ohygglig i sin vardaglighet, litterär genom sin närhet. Brandvakten, Sven Olov Karlsson, Natur & Kultur Utifrån den stora skogsbranden i Västmanland associerar författaren globalt och lokalt, från det snäva ekonomiska perspektivets påverkan på miljön till det nära skogsägandet och det lilla livet. Ett välflätat reportage om de risker vi skapat. Nära fåglar, Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson, Bonnier Fakta Nära oss i två bemärkelser är denna bok med närbilder av fåglarna i vår närhet. Ateljéporträtt som lekfullt och återhållet fångar personligheter. Kulturhistoria och biologi, skönhet och humor. Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv, Johan Svedjedal, Wahlström & Widstrand Vi trodde vi visste allt om henne, men författaren lyfter ned henne från piedestalen och visar fram en människa i all sin komplexitet. Väl underbyggt om en engagerad person med en stark framtidstro i den tidens spänningsfält. Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater, Per Wirtén, Albert Bonniers Förlag Här delar vi tågkupé med politiker, ekonomer och filosofer på en resa från öst till väst, över gränser och flyktingvägar, genom tid och ideologi mot ett osäkert mål i ett Europa som verkar tappat tron på idén om Europa.   Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok Om dagen tar slut, Lisa Hyder och Per Gustavsson, Opal Media svämmar över av undergångsskildringar: global uppvärmning, krig, pandemier, och kärnvapenhot. Men hur hanterar vi det – som barn, som vuxna? Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson fångar samtidsångesten på barnets nivå och utgår från dess frågor. Bilderna är utsökta – ömsom skräckinjagande, ömsom trösterika – balanserande mellan skört ljus och dovt mörker, mellan liv och död. Fågeln i mig flyger vart den vill, Sara Lundberg, Mirando Bok Vad innebär det att ”få följa sina drömmar”? Vad innebär det av uppoffring, arbete och smärta? I Fågeln i mig flyger vart den vill har Sara Lundberg tolkat och speglat konstnären Berta Hanssons (1910–1994) drabbande och enastående livsöde. Resultatet är en livsvacker barnbok om konst och liv, som inspirerar läsare till att våga följa sin egen fågel vart den vill. Anrop från inre rymden, Elin Nilsson, Alfabeta Ett tittskåp in i verkligheten – ja, det är vad Elin Nilsson ger läsaren i novellsamlingen Anrop från inre rymden. I åtta avskalade berättelser ges vi en skymt av vardagen, i all sin vardagliga ovanlighet. Det är opretentiöst, stringent, och träffsäkert. Och igenkänningsfaktorn är hög. Berättelserna – små utsnitt av tid och rum – får oss att tänka och fantisera vidare. Det är novellkonst på högsta nivå. För att väcka hon som drömmer, Johanna Nilsson, Rabén & Sjögren När liv och trygghet försvinner i kaos försöker Josefin återta kontrollen genom självsvält, extrem träning, och självskadebeteenden. Samtidigt är det hennes livskraft som lyser upp i det nattsvarta – det som tänder ”Josefingalaxen”. Johanna Nilssons skimrande vackra och täta prosa i För att väcka hon som drömmer utspelar sig i 1980-talets utkants-Sverige med referenser till både AIDS och Livets Ord, men bjuder total läsnärvaro här och nu. Den förskräckliga historien om Lilla Hon, Lena Ollmark och Per Gustavsson, Lilla Piratförlaget Att mobbas av sina klasskamrater, glömmas bort av sina föräldrar, och sedan dö instängd på en spökande skolvind – kan det bli värre? Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Per Gustavsson och Lena Ollmark är just en sådan skruvat morbid spökhistoria. Berättelsen är kompromisslöst hemsk, men ändå befriande. Skräcken balanseras av den absurda humorn i bild och ord, och om det finns något sådant som ett lyckligt-olyckligt slut så är det i Den förskräckliga historien om Lilla Hon. Dumma teckning!, Johanna Thydell och Emma Adbåge, Alfabeta I köket sitter Mint och hennes storebror och ritar. Det går sådär. Mint vill rita fint som sin storebror, men det är svårt. Poetiskt och humoristiskt skildrar Emma Adbåge och Johanna Thydell syskonskap och skapande. Den vardagliga köksbordsrealismen laddas med svallande temperament och känslotoner. Adbåges luftigt spröda bilder skildrar med en märklig exakthet såväl miljö som sinnesstämningar.  

    starstarstarstarstar
  • Mark Lilla’s Advice for Liberals

    · Slate's The Gist

    Mark Lilla made a lot of liberals bristle with his New York Times op-ed, “The End of Identity Liberalism.” But Lilla insists that what he’s suggesting should not make the bleeding hearts clutch their hemp necklaces in horror. His premise is simple: To make meaningful gains, Democrats need institutional power (i.e., election wins). And far too often, Lilla says, liberals have sacrificed such ends for what he calls “noble defeats.” Lilla’s book is The Once and Future Liberal: After Identity Politics.In the Spiel, Saudi Arabia will allow women to drive. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20140301 med Ramona Karlsson NY

    · Lilla Al-Fadji

    Lilla Al-Fadji lägger i en högre växel tillsammans med rallyföraren Ramona Karlsson. Hon började med motorsport redan som 4-åring och har de senaste åren vunnit flera prestigefyllda priser. Hon har dessutom tävlat i pistolskytte. Lilla Al-Fadji föreslår en kombination av sporterna och de ger sig ut på en biltur runt kvarteret. LAF hoppas på "drive-by shooting" men tyvärr har inte Ramona med sig sitt vapen. Förutom att vara en skicklig bilförare så har Ramona egenskapen att kunna läsa väldigt snabbt. Men Lilla Al-Fadji visar sig vara minst lika snabb visar hur snabbt det kan gå när han handlar mat. Dessutom hör du Lilla Al-Fadjis homies städaren Pellan, den sjönsjungande Hermes Saliba och livvakten Miro.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20140201 med Jonathan Unge

    · Lilla Al-Fadji

    “Passar du in utomlands eller funkar din utseende mest lokal?” undrar Lilla Al-Fadji och lördagens gäst Jonatan Unge har lite svårt att svara på den frågan. Jonatan är den nattsvarte komikern som också är en av P3:s allra mest omtyckta radioröster. Till vardags driver han med allt och alla i Tankesmedjan men Lilla Al-Fadji har även sett igenom honom och inser att han mest av allt gillar att driva med sig själv. Lilla LAF agerar psykolog och det blir prat om BUP och formbara pizzadegar. Jonatan Unge drömde om att äga en egen bar när han var liten, han har fått en örfil på en Cooliokonsert och hans katt smet in på italienska ambassaden. Förutom Jonatan Unge hör du fixaren Atari, livvakten Miro, IQ och alla andra av Lilla Al-Fadjis homies.

    starstarstarstarstar
  • Lilla Al-Fadji 20131102 med Jonathan Unge

    · Lilla Al-Fadji

    “Passar du in utomlands eller funkar din utseende mest lokal?" undrar Lilla Al-Fadji och lördagens gäst Jonatan Unge har lite svårt att svara på den frågan. Jonatan är den nattsvarte komikern som också är en av P3:s allra mest omtyckta radioröster. Till vardags driver han med allt och alla i Tankesmedjan men Lilla Al-Fadji har även sett igenom honom och inser att han mest av allt gillar att driva med sig själv. Lilla LAF agerar psykolog och det blir prat om BUP och formbara pizzadegar.Jonatan Unge drömde om att äga en egen bar när han var liten, han har fått en örfil på en Cooliokonsert och hans katt smet in på italienska ambassaden. Förutom Jonatan Unge hör du fixaren Atari, livvakten Miro, IQ och alla andra av Lilla Al-Fadjis homies. Lyssna på lördag 16.03!

    starstarstarstarstar
  • Episode 1: Balancen mellem at være drevet af formål og profit

    · Fremtidens Ledelse - to go!

    I den første episode af Fremtidens Ledelse To-Go dykker vi ned i en udfordring; at skabe og opretholde den nye balance mellem formål og profit. Konkret snakker vi om det nye mindset, de nye kompetencer og de nye tanker, som lederen skal kunne rumme samt vi diskuterer de muligheder, der også ligger i dagens udfordring.Velkommen til Fremtidens Ledelse To-Go, en podcast du kan tage med på farten.Nogle ledere har en automat-reaktion, når de arbejder med paradigmet "fremtidens ledelse". Reaktionen opstår, når de bliver presset eller bliver udsat for konflikter mellem den nye og gamle stil, for lige dér falder de typisk tilbage til deres gamle handlemønster. Det er det udfordringen består i; at skabe en ny balance mellem den gamle og nye ledelsesstil at opretholde balancen og at ville gøre det på en anden måde, være engageret, være drevet af værdiskabelse snare end at jage kroner og ører, selv når du bliver presset eller udfordret.Det ligger til menneskers natur at falde tilbage til gamle handlemønstre, når man udsættes for pres.Så hvad kan du gøre for at undgå at falde tilbage, og  samtidig blive bedre til at balancere? Hvordan kan du dele tingene op, for at have nogle håndtag at arbejde med?Den nye balance mellem formål og profit er episodens udfordringKort fortalt deler vi det op i tre elementer, når vi snakker om balancen mellem formål og profit og hvad du er drevet af: People: People first. Det er vigtigt, at forstå hvad folk bliver motiveret af og hvad der engagerer dem på de niveauer, som giver mening for dem. Bryd jeres formål ned og gør det nærværende, så du skaber en eksistensberettigelse. Tænk over hvilken værdi I er med til at skabe. Planet: Ultimativt har vi de 17 verdensmål for bæredygtighed fra FN, som bl.a. går på at udryde sygdomme, stoppe sult, udryde fattigdom, skabe verdens infrastruktur etc. Det kan godt blive overvældende stort. Som leder, skal du både tage den oppe fra og ned (hvad er det vi kæmper for i vores virksomhed), men også nedefra og op (hvad er det for en relation jeg indgår i, og hvem er det jeg skaber værdi for). Lederens store opgave er så, at få de to til at mødes. Profit: Vi kan ikke komme uden om den klassiske managementdisciplin, hvor vi har fokus på resultater, deadlines, bundlinje og toplinje. Vi vil også tjene penge, men du skal vide hvordan du skal fokusere på det ene eller det andet - og mixe det. Det handler om balancen, både at skabe denne nye balance og at holde fast i den.Relevante links:Tag et kik på Conscious Capitalism.Og se en to minutters video om fremtidens ledelse, lavet af Erik sammen med Heartbeats.Her er vores blogindlæg om hvordan man finder sit formål og den værdi man skaber.Hvad kan du komme i gang med, for at håndtere episodens udfordring?Når man vil måle på andre ting end profit og resultater kan man starte med værdi. Her får du de fire gode råd fra episode 1 til hvordan du kan komme i gang: Vær modig og sig til dig selv: "Det her vil jeg gerne teste!" Find et lille område, hvor du gerne vil teste det af. Få sat ord på den værdi du/I skaber for hinanden og jeres kunder. Lav nogle feedback-loops, og kvalitative opsamlinger på udviklingen.I episoden nævner vi bl.a. The Value Game, Value-based Pricing og Smile-o-Meter, som værktøjer og metoder til måle på den værdi I skaber som virksomhed.Abonner på podcasten og få den nyeste episode direkte på din smartphoneDu kan finde Fremtidens Ledelse To-Go i din fortrukne podcast app, på nettet og i iTunes. Du vil samtidig være med til at gøre det sjovere at lave podcast, hvis du hjælper os med at udbrede den. Det kan du gøre ved at rate podcasten i iTunes eller dele den med en kollega. Tak fordi du er med til at skabe fremtidens ledelse.Har du feedback til episoden?I hver episode af Fremtidens Ledelse To-Go tager vi fat i et emne indenfor paradigmet omkring fremtidens ledelse. Vi snakker om udfordringerne, mulighederne samt giver dig tips,

    starstarstarstarstar
  • 00:44:49

    Skuggbudgeten, Pakistan och Michael Moores trovärdighet

    · Studio Ett

    Fredag 5 oktober 16.00 - 16.45SkuggbudgetenIdag presenterar socialdemokraterna sin så kallade skuggbudget. Hur hade det sett ut i Sverige om socialdemokraterna hade fått bestämma den politiska dagordningen. Hör f d finansministern Pär Nuder (s) och sittande finansminister Anders Borg (m).PakistanLandet står nu inför sin kanske svåraste politiska kris sedan militärkuppen för åtta år sedan och alltfler vill vara med och kämpa om makten. En av de är Pakistans förre premiärminister Benazir Bhutto, som levt många år i exil.Hur ska det gå för den instabila kärnvapenmakten där flera val stundar?Medverkar gör bland andra Nils Horner, Sveriges Radios Asienkorrespondent som är på plats i Pakistan, Wenny Lekardal, som arbetat i Pakistan som sjuksköterska i nära fyra decennier, Ann Wilkens, UD: s Asienenhet, f d ambassadör i Pakistan och Fazal Ur Rehman, pakistanier.FredagskrönikanI veckan som gick bröt regeringen sitt samarbete med investmentbanken Carnegie om utförsäljning av statliga företag. Ett par tidigare Carnegie-anställda fick lämna sina uppdrag. Studio Ett: s fredagskrönikör Björn Elmbrant menar att drevet mot finansmarknadsministern, kristdemokraten Mats Odell, står i vägen för den nödvändiga debatten om systemfelen på finansmarknaderna.17.00 - 17.45Michael Moores trovärdighet Den amerikanska filmen ”Sicko” har fått stor uppmärksamhet. Är filmaren Michael Moore en obekväm sanningssägare eller en självupptagen propagandamakare som inte är värd att ta på allvar? Karin Henriksson, korrespondent, SvD, Hanne Kjöller, ledarskribent på DN och Dan Josefsson, frilans.Vår ljudliga vardagDet piper när vi står i kassan i mataffären, när vi åker hiss, när det trillar in ett nytt mejl i inkorgen på datorn och för att inte tala om alla mobiltelefonsignaler som numera är en del vår vardag. Hur påverkas vi av alla ljud? Måste de verkligen låta så mycket? Reportage av Magnus Liljesköld.SkuggbudgetenTvå av oppositionspartierna har idag lagt fram sina alternativ till statsbudgeten.  Socialdemokraterna vill återinföra i något ändrad form förmögenhets- och fastighetskatten. Sänkningen av inkomstskatten blir väsentligt mindre än hos den nuvarande regeringen. Hör de politiska chefredaktörerna, Heidi Avellan, Sydsvenska Dagbladet och Olov Abrahamsson, Norrländska socialdemokraten.Lilla KabulI den lilla staden Fremont, mitt i det välmående Silicon Valley i Kalifornien, ligger det som kallas Lilla Kabul. Det är ett sprudlande centrum för tusentals Afghaner. Många drömmer om den dag de kan återvända hem igen. Men få verkar tro att det kan bli verklighet. Reportage av Helena Groll. Programledare: Jörgen Huitfeldt och Richard MyrenbergProducenter: Anders Diamant och Karin Wickströmanders.diamant@sr.se karin.wickstrom@sr.se 

    starstarstarstarstar
  • 01:14:20

    Avsnitt 50: Semesterläsning, långläsning, ingen läsning, Yanagihara och Ferrante

    · En förbannad podd

    Efter en månads paus är vi tillbaka i nästan nytt format, och pratar om vad vi hann och vad vi inte hann läsa under semestern!Böcker som recenseras: Ett litet liv – Hanya Yanagihara Min fantastiska väninna – Elena Ferrante Billie, avgång 9:42 till nya livet och Billie du är bäst – Sara Kadefors Det lilla bageriet på strandpromenaden och Den lilla bokhandeln runt hörnet – Jenny Colgan Andra böcker som nämns: Hundra år av ensamhet – Gabriel Garcia Marquez Hausfrau – Jill Alexander Essbaum Borta bäst – Sara Kadefors   Andra tidsfördriv: Gruppen Litteraturgäris på Facebook En Förbannad Read-Along Merge Dragons! Sven Nordqvist på Kulturhuset i Stockholm

    starstarstarstarstar