Johan Göransson Podcasts
-
I det här avsnittet reder vi ut vad psykopati är, vad som kännetecknar en psykopat och hur du ska hantera en sådan person i din närhet.
Psykopati är en typ av personlighetssyndrom som kan få människor att begå vad de flesta klassar som omänskliga handlingar. Konsekvensen blir ofta att vägen som psykopaten vandrar genom livet kantas av krossade relationer och möten som har förstört livet för medmänniskor. Psykopatens liv består av många bekanta men få nära vänner.
Experten i det här avsnittet är Katarina Howner, docent och specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket. Hon forskar på psykopati och psykopatiska drag.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. I dag i sällskap av Johan Göransson, IKO:s nytillträdde klubbdirektör.
Det blev ett samtal om: • Arenafrågan – så är läget och det vill klubben • Arbetet med att bli hela regionens lag • Den elektriska stämningen i BGHC: "Man måste uppleva det för att förstå" • IKO-intresset i Kalmar och på Öland: "Stort" • Jobbet som klubbdirektör (och sin favorit-IK-spelare) • Klubbens ekonomi – så ser prognosen ut • IKO:s nya treårsplan • Isytor • Thomas Fröbergs framtid • Det finns pengar att värva för ...och mycket mera (bland annat sura s, Havslätt och bob hund/bobhund)
-
Utvecklingen inom vetenskapsfältet DNA-analys går snabbt framåt. Rättsgenetikens uppdragsgivare, till exempel polisen och rättsmedicin, får allt säkrare hjälp i brottsfall, identifieringsärenden och dödsfallsutredningar.
Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rättskedjan.
Den som lyssnar får bland annat veta mer om det senaste tillägget av rättsgenetiska analyser som Rättsmedicinalverket kan hjälpa polisen med, det handlar då om rättsgenetiska uppslag. Avsnittet tar också upp hur plötsliga och oklara dödsfall med hjälp av en DNA-analys kan ge svar på dödsorsaken. Vi berättar även om vad användandet av släktdatabaser kan betyda i en brottsutredning och vad epi-genetik är för något.
Specialister: Cajsa Älgenäs, enhetschef rättsgenetiken, Daniel Kling, forskare och handläggare på rättsgenetiken, Andreas Tillmar, forskare och handläggare på rättsgenetiken.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Den här gången bjuder Döden, hjärnan och kemisten på ett specialavsnitt. Vi har samlat fyra experter, en representant från vart och ett av våra verksamhetsområden, rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri, för att svara på frågor som ni lyssnare har skickat in till oss inför avsnittet.Den som lyssnar får bland annat veta om det går att fastställa identiteten på en avliden om det bara finns enstaka kroppsdelar att identifiera, om det är vanligt att en psykopat döms till rättspsykiatrisk vård, vilka som är de farligaste och dödligaste drogerna och om rättsmedicin hinner med att genomföra rättsmedicinsk obduktion på alla kroppar från de många dödsskjutningar som sker i Sverige under år 2022, då det här avsnittet spelades in?
Våra experter som svarar på frågorna är för rättsgenetik; Andreas Tillmar, rättsgenetiker, för rättskemi; Robert Kronstrand, chefstoxikolog, för rättsmedicin; Eva Rudd, rättsläkare och för rättspsykiatri; Katarina Howner, rättspsykiater.
Programledare: är Johan Göransson och ljudtekniker och klippare John Henzlert.
-
Det tolfte avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan och kemisten, handlar om läkemedelsförfrågningar. Det vill säga sådana som specialister på vår rättskemiska enhet ibland får från polis och åklagare. Ibland behöver övriga rättsväsendet hjälp av Rättsmedicinalverket för att förstå och tolka resultatet av analyser i blod- och urinprover som visar träff för narkotika, läkemedel och ibland gift. Läkemedelsförfrågningar kan till exempel handla om misstänkt drograttfylleri eller till och med förgiftningsmord. Det förekommer till och med att personer misstänkta för narkotikabrott hävdar att de har druckit en annan persons urin och på så vis fått i sig narkotika som till exempel amfetamin.I det här avsnittet får lyssnaren veta varför den förklaringen inte är trovärdig.
Specialister: Jenny Isaksson, ST-läkare i klinisk farmakologi, Carl Söderberg, rättsläkare och disputerad i bedömning av läkemedelskoncentrationer hos avlidna. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
I den utredande rättspsykiatrin som Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för, genomförs rättspsykiatriska undersökningar på uppdrag av domstolar. Syftet med undersökningen är att svara på domstolens frågor om den misstänkte gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning och därför i första hand ska dömas till vård och inte till fängelse.
Undersökningen tar cirka fyra veckor och häktade personer som genomgår den bor och lever på någon av RMV:s vistelseavdelningar under större delen av undersökningstiden.
Det här avsnittet handlar om hur häktade och därmed intagna lever sina liv. De umgås, äter, spelar spel och framförallt deltar i tester och samtal med experter som genomför den rättspsykiatriska undersökningen. Vi får också veta hur det är att arbeta som omvårdnadspersonal och sjuksköterska på någon av våra vistelseavdelningar. Det är ett arbete som går ut på att underlätta för undersökningsteamet och de intagna men även om att minska riskerna för hot och våld.
Specialister: Stefan Fohlheim, gruppchef och sjuksköterska, Theresa Mellberg, skötare, Henrik Enbom, sjuksköterska, samtliga tre arbetar på Rättsmedicinalverket.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det tionde avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan & kemisten, handlar om rättsintyg.
Rättsintyg är ett läkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstänkt brott. Vid ett misstänkt våldsbrott är det ofta avgörande att undersöka och dokumentera skador hos personen som säger sig ha råkat ut för brottet. På samma sätt kan skador hos en misstänkt gärningsperson vara viktiga bevis i en polisutredning. Rättsintyget är en del av bevismaterialet och är ofta ett underlag i förundersökningen.
Rättsmedicinalverket har sedan 2006 huvudansvaret för rättsintygen i Sverige. Men uppdraget till rättsläkaren att skriva rättsintyg kommer från polis eller åklagare.
Medverkande i avsnittet är en rättsläkare, en polis och en åklagare.
Lyssnarna får bland annat veta på vilka olika vis ett rättsintyg blir till, rättsläkaren kan nämligen göra sina bedömningar baserade på en kroppsundersökning av en person eller på dokumentationsunderlag som fotografier och skadebeskrivning av en annan läkare eller polis. Vi får också veta hur rättsintyget används av polis och åklagare.
Specialister: Petra Almqvist, rättsläkare, Jannicke Horgen, polisanställd förundersökningsledare på Sektionen för brott i nära relation Stockholm sy, Daniel Gustafsson, kammaråklagare Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
-
Det nionde avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan och kemisten, handlar om hur man identifierar en död kropp när det är oklart vem som har avlidit.
I cirka 400 fall om året ger polisen Rättsmedicinalverket i uppdrag att hjälpa till med att identifiera en död person.
Det finns olika sätt att ta reda på vem någon var när de var i livet.
På Rättsmedicinalverket är metoderna i huvudsak att identifiera en persons munhåla och tänder eller att matcha DNA så att det går att styrka identiteten.
Den som lyssnar på det här avsnittet får bland annat veta varför rättsodontolog, alltså rättstandläkare, är en så ovanlig titel i Sverige.
Du får också veta varför DNA från en kropp inte alltid räcker för att fastställa identiteten
och så får vi svar på varför DNA från hår inte fungerar bra i identifieringsärenden.
Den som leder programmet och ställer frågorna är jag John Henzlert och min kollega här på Rättsmedicinalverket, Johan Göransson, är producent.
I avsnittet kommer Rättsmedicinalverkets specialister att berätta i detalj hur en utredning kring en okänd död persons identitet kan styrkas.
Specialister: Rebecca Gahn, rättsodontolog, Kerstin Montelius, molekylärbiolog och Emma Wernvik, rättsläkare.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
