Bölümler
-
För att kunna vara engagerade samhällsmedborgare behöver vi också vara medvetna medieanvändare. Martina Wagner, Mediemyndigheten, berättar om varför vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet (MIK) hela livet. Det handlar om de förmågor vi behöver för att kunna informera oss, uttrycka oss och ta del av den demokratiska dialogen. Att vi kan ta till oss information och värdera den är en grund för att vi ska kunna förstå vår omvärld. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och Martina lyfter vikten av att förstå att det finns källor det går att lita på. Inte minst för att stå emot krafter som vill skapa splittring.
Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida
-
Hur säkrar vi livsmedelsberedskapen i Sverige? Hugo Malm jobbar med olika beredskapsprojekt och berättar om ett område med speciella utmaningar både för oss som individer men också för samhället. Hugo lyfter att vi behöver tänka annorlunda, både som samhälle i hur vi bygger upp en livsmedelsberedskap som är anpassad till hur vårt moderna samhälle fungerar idag, men också de förväntningar som vi individer har på vad för slags mat vi har tillgång till i händelse av en kris. En robust livsmedelsberedskap ger oss också fördelar även i vardagen då det bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Eksik bölüm mü var?
-
I ett specialavsnitt från Bokmässan i Göteborg samlar vi flera röster som arbetar med att stärka vår demokrati, både teoretiskt och praktiskt, för att bidra till kunskap som ger insikt om hur man själv kan bidra. Du möter vinnarna av Skolornas Fredspris 2024 Hässleholms Tekniska Skola. Förra årets vinnare, Schillerska gymnasiet, berättar vad året som gått gett dom och Charlotta Granath, Emerichfonden, beskriver varför priset ger effekt. Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning, ger oss en bild av den globala spelplanen och vad som borde göras för att stärka samarbetet mellan länder. Jonatan Lamy, vice ordförande Sveriges Elevkårer, beskriver deras praktiska demokratiarbete och varför de engagerat sig i Beredskapsveckan. Emma Wistrand, My human rights, berättar om varför hon brinner för att sprida kunskap om våra mänskliga rättigheter.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Tilltron till demokratin i Sverige är stark men det finns en frustration i västvärlden att det offentliga systemet inte levererar som det borde. Torbjörn Sjöström, VD Novus, ger en bild av vad demokratins utmaningar är och vad som skulle kunna göra att den går förlorad. Torbjörn trycker på vikten av att vi fortsätter kämpa för demokratin så att de som vill nedmontera demokratin inte blir de enda som orkar bry sig.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
I 100 år har Svenska Lottakåren spelat en avgörande roll i att stärka landets beredskap, genom att engagera kvinnor som vill göra skillnad i vardag, kris och krig. Hundratusentals kvinnor har genom åren bidragit med tid och engagemang. Eva Nolsäter, rikslottachef, och Anna Nubäck, generalsekreterare, berättar om ett samhällsengagemang som är mycket bredare än enbart frivilligavtal med en myndighet. Lottakåren har varit, är och förblir en samlande kraft för samhällsengagerade kvinnor.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, ansvarar för att samordna ett sakområde som spänner över hela samhället. Civilt försvar syftar till att i händelse av ofred ge stöd till det militära försvaret och för att klara det behöver vi alla ta vårt ansvar och bidra till totalförsvaret. Ministern trycker på att uppbyggnaden av totalförsvaret går bra men i det allvarliga säkerhetspolitiska läget vi lever i behöver vi göra saker i rätt ordning för att prioritera det som är viktigast här och nu.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Lottapodden är tillbaka efter sommaruppehållet med ett samtal om de stora konfliktytorna i världen som påverkar oss, totalförsvarsplikt och vad försvarsvilja är. Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor och senior fellow på Frivärld, ger oss en nulägesbild om status på demokratin i världen och vikten av att vi själva tar ställning till vad vi tycker är värt att försvara och förstår vilket ansvar var och en av oss har att bidra till vårt gemensamma försvar.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Volontärbarometern tar tempen på svenskars ideella engagemang. Emelie Edin, Volontärbyrån, lotsar oss genom årets resultat där en trend är att svenskars engagemang är fortsatt högt. Omvärldshändelser påverkar vårt engagemang, både vilka frågor vi engagerar oss i men även på vilket sätt vi engagerar oss. I år syns ett något minskat stöd för kris- och samhällsberedskapsfrågor men även ett större engagemang från speciellt ungdomar för mänskliga rättigheter. Ett ideellt engagemang säger Emelie ger fördelar för individen, organisationen men även vårt samhälle.
Lästips hittar du på avsnittets websida
-
Försvarsmakten har behov av att fler kvinnor väljer en karriär inom myndigheten men har svårt att behålla dem. Monia Lougui, FOI, ser i sin forskning att det går inte att enbart titta på den egna organisationen för att förstå varför kvinnor väljer bort en karriär utan man behöver även titta på vilka externa faktorer som lockar kvinnorna att lämna. En social faktor som påverkar kvinnors karriär inom Försvarsmakten är att det är svårare för kvinnorna att bygga de nätverk om behövs.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Skiljer sig medborgarnas vilja att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst i krig beroende på om man har utländska bakgrund eller inte? Nej, säger Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola, som studerar civilsamhället i kris och krig. Försvarsviljan är väldigt hög hos hela befolkningen och har varit sedan 1960-talet. Både personer med utländsk bakgrund och resten av befolkningen är väldigt villiga att göra insatser i både samhällskris och krig.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Rosmari Engberg började odla i två pallkragar för åtta år sedan. Numera är odlingen en passion och ett sätt att stärka sin egen hemberedskap. Alla kan odla är Rosmari tydlig med, oavsett om det är i en kruka på fönsterbrädet, på en balkong eller i en trädgård. Det viktiga är att sätta igång, prova och därmed få kunskap och erfarenhet. Och samtidigt gör du en insats för din egen och samhällets beredskap i händelse av kris och krig.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Den svenska självbilden är att vi är ett jämställt land. Men hur väl stämmer den bilden? Susannah Sjöberg, Sveriges Kvinnoorganisationer, beskriver de förändringar som den svenska kvinnorörelsen åstadkommit genom att kvinnor organiserat sig men belyser också att det idag finns ett ökat motstånd mot jämställdhetsarbetet. Kvinnor behöver fortsätta samlas för att driva frågor som är viktiga för att öka jämställdheten.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Vad är demokrati? Det reder Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, ut. I Sverige är demokratin fortsatt stark men om vi inte förstår vad demokrati är kan vi heller inte veta när den hotas. Demokrati är ett system för att fatta kollektiva beslut och ger oss verktyg för att fredligt hantera de oenigheter vi har om vad som utgör det goda samhället. Vi som samhällsmedborgare behöver ta ansvar för att engagera oss i vår demokrati och hjälpas åt att tillsammans utveckla den.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
2017 tog förinteleseöverlevaren Hédi Fried initiativ till demokratisatsningen #vimåsteprata som ett sätt att stärka folkbildningens demokratiarbete. Kajsa Wiktorin jobbar med satsningen och berättar om hur man jobbar med att skapa aktiviteter för att människor ska kunna bilda sig, fördjupa sig i lite svåra frågor och prata med varandra. Kajsa trycker på vikten av att samtala respektfullt, att lyssna på varandra och vara nyfikna på andras ståndpunkt för att vi ska kunna prata om vilket samhälle vi vill ha. Demokratin behöver vårt engagemang och vi kan alla bidra till att stå upp för demokratin.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Under 100 år har kvinnor engagerat sig i Lottakåren för att både civilt och militärt skydda Sveriges frihet och säkerhet. Under beredskapstiden lyftes Lottakårens verksamhet ofta fram i den samtida pressen. Jennifer Bergström läser militärhistoria på Försvarshögskolan och i sin kandidatuppsats skrev hon om hur pressen beskrev Lottakåren. Pressen berättade om den verksamhet som organisation hade och lottor beskrevs som aktiva och duktiga. Jennifer lyfter också hur lika engagemanget och bredden i möjligheter att engagerar sig är väldigt lika då som nu.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Överste Pernille Undén, flottiljchef Upplands flygflottilj F16, berättar om sina erfarenheter av att som kvinna arbeta i en mansdominerad miljö. För Pernille är det viktigt att vara en förebild för unga kvinnor och visa på att det går att göra karriär inom Försvarsmakten. Efter över 30 år i tjänst har hon ett och annat tips att dela med sig av. På sitt eget förband jobbar hon med att få sina anställda att ha jämställdhetsglasögonen på sig i vardagen men det är också som kvinna utmanande att driva de frågorna.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Det civila försvaret har till uppgift att skydda civilbefolkningen, säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar och stödja Försvarsmakten. Johan Hjelm, MSB, är tydlig med att det förändras inte när vi blir medlem i Nato. Skillnaden blir att omfattningen blir större när vi behöver ta höjd för att förutom vår egen befolkning och Försvarsmakten också behöver ta hand om våra allierades militära förband.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Försvarsmakten har som mål att öka andelen kvinnor men utvecklingen går långsamt. Frida Linehagen har i sin avhandling utforskat anledningarna bakom den långsamma utvecklingen och kopplar den till ett motstånd mot förändring på strukturell, organisatorisk och professionell nivå. Till exempel såg Frida att kvinnor valde att anpassa sig för att passa in i normen istället för att bidra med att annat perspektiv som just kvinna. Medan däremot männen inte ser jämställdhetsproblematiken som stor eftersom de själva är en del av majoriteten
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Nästan 110 000 tjejer och killar födda 2006 ska snart svara på mönstringsunderlaget som ligger till grund för om man blir kallad till mönstring. Per Andersen Helseth från Plikt- och prövningsverket berättar vilka skyldigheter ungdomar har kopplat till mönstringsunderlaget och vilka typer av frågor som ställs. En majoritet av föräldrar har god kunskap om mönstringsunderlaget men Per lyfter vikten av att vuxna som har ungdomar i sin närhet pratar om mönstringen för att hjälpas åt att sprida kunskap.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
-
Sexuellt våld mot kvinnor ökar i krig och konflikter. Så även i Ukraina. Det handlar om våldtäkter men även andra typer av sexuellt våld. Det skapar trauman och även om myndigheterna har agerat snabbt för att dokumentera så visar erfarenheter från andra krig att det kan ta lång tid innan kvinnor vågar söka rättvisa. Mariia Kozubska jobbar på Kvinna till Kvinna och berättar om kvinnors vardag under kriget och hur ett starkt civilsamhälle har ställt om för att möta de behov som kriget skapar. Samtalet är på engelska.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida
- Daha fazla göster
