Bölümler
-
Ekonomiskt värde är abstrakt, lite svårgreppbart och det finns olika perspektiv. Samtidigt är det så centralt för hur man förstår ekonomin och samhället.
Jag fick några kommentarer och frågor på det förra avsnittet om ekonomiskt värde. Bland annat om ifall naturen verkligen inte bidrar med ekonomiskt värde... Därför kommer här en uppföljning på det tidigare avsnittet där vi fördjupar oss, problematiserar och exemplifierar ytterligare.
-
Den kanske vanligaste motiveringen av vad som är den smartaste ekonomiska politiken eller vad samhällsekonomin ska sträva efter är begreppet effektivitet. Begreppet verkar vara objektivt, men det döljer sig ideologi och antaganden bakom.
Men vad är effektivitet? Hur definieras det idag? För vem ska något vara effektivt? Och hur mäts input och output?
Dessa frågor besvarar jag i denna fortsättning på serien om ekonomiska begrepp.
-
Eksik bölüm mü var?
-
Med insikterna från förra avsnittet om hur ekonomiskt värde skapas, tar vi här oss an konceptet vinst. Att vinstkravet överordnas allt annat gör det omöjligt att skapa en ekonomi för välbefinnande inom planetens gränser.
Men pratar vi verkligen alltid om samma sak när vinst diskuteras? Varför lägger vissa bolag ner trots att de gör vinst? Är vinst för ägarna detsamma som vinst för företaget? Borde inte konkurrensen pressa ner vinsten till noll? Varför har icke-vinstdrivna företag svårt att hävda sig på marknaden? Jag svarar på alla dessa frågor i detta avsnitt.
-
Serien avsnitt fortsätter som fördjupar och problematiserar grundläggande ekonomiska begrepp. Nu pratar jag om vad som utgör ekonomin. Vad gör att vi kan jämföra olika produkter mot varandra? Vad gör att vi kan ansamla kapital, få in ökade skatteintäkter eller ha ekonomisk tillväxt? Vad är skillnaden på pris och värde? Och varför kan inte allt räknas monetärt?
Jag använder mig av Marx arbetsvärdelära men utsätter den för en hel del prövande frågor och tillägg. När detta blir begripligt så förstår man vårt ekonomiska system och hur det kan förändras så mycket bättre.
-
Detta är tredje delen i serien som problematiserar och fördjupar grundläggande ekonomiska begrepp. Nu tar vi oss an "marknaden". Hur kom de första marknaderna till? Uppstår marknaden av egen kraft eller är den beroende av sin omgivning? Vilken relation har stat och marknad? Snarare än motsatser ser vi att staten är en förutsättning. Slutligen, vilka spelregler behövs? Samt, när är marknadskrafter och konkurrens positivt och när är det destruktivt?
-
Här kommer andra delen i en serie kortare avsnitt som går igenom centrala ekonomiska begrepp och fördjupar, problematiserar och slår hål på vad som vanligen lärs ut om ekonomi och predikas av politiker.
I det här avsnittet lär vi oss om vad inflation är och dess olika orsaker. Jag går igenom både bristerna i hur man mäter inflation och bristerna i Riksbankens metod att styra inflationen - där vi kommer in på ränta. Jag gör också upp med föreställningen att staten måste strama åt utgifter vid inflation, vilket regeringen nu hävdar.
-
Detta är första delen i en serie lite kortare avsnitt (utan gäster). Jag går igenom centrala ekonomiska begrepp och fördjupar och problematiserar vad som vanligen lärs ut om ekonomi, samt slår hål på en del etablerade uppfattningar. I det här avsnittet lär vi oss om vad pengar är, hur de kom till, dess funktioner, olika typer av pengar, vem som skapar och kontrollerar pengar och hur våra pengar upprätthåller ett destruktivt system.
-
I detta avsnitt pratar jag med klimatpsykologen Kali Andersson. Vi får råd hur vi kommer ur känslan av hopplöshet utan att blunda för de enorma ekologiska kriser som händer och som väntar. Vad gör det med oss att leva i en stormig tid? Vad är "förbannad mindfullness" och varför engagerar sig folk och andra inte? I introt drar jag en sammanfattning av den senaste stora IPCC-rapporten, för att köra stämningen i botten. Skoja, utan att ha en bild av verkligheten vet vi ju inte vad vi ska förhålla oss till.
-
Första avsnittet i säsong 2 gästas av den flitige gröne liberale debattören Mattias Goldmann. Han berättar varför han tror omställningen måste beskrivas som lustfylld och lönsam. Framförallt diskuterar vi kring det ekonomiska systemet; måste det förändras eller hinner vi inte? Bör vi istället försöka använda oss av systemet för att få till största möjliga förändring? Vad definierar egentligen det ekonomiska systemet? Finns redan idag exempel som pekar på att grön tillväxt är möjligt?
I slutändan landar vi trots olika perspektiv i flera gemensamma åsikter. -
Isadora Wronski, f.d. Sverigechef och nu systemskiftes-strateg på Greenpeace är gäst i detta avsnitt, tillsammans med Carl Dalhammar som forskar om cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Vilka reformer och styrmedel behövs för att skapa en ekonomi som hushåller istället för slösar med resurser och energi? Hur ska miljörörelsens förhålla sig till det ekonomiska systemet? Och hur gör vi ett hållbart ekonomiskt system till en attraktiv vision och engagerar människor för systemförändring?
Det handlar sommarens sista poddavsnitt om.
I introt reflekterar jag även lite utifrån Andreas Cervenkas senaste bok Girig-Sverige.
-
I det här avsnittet samtalar jag med Arne Müller, frilansjournalist och författare till prisbelönta böcker om vad ”nyindustrialiseringen” av Norrland innebär, om gruvor och de naturrresurser som behövs till elbilarna. Utvecklingen i Norrland som idag benämns som Sveriges klimatomställning och regional utveckling – vem gynnar den? Vilka konflikter uppstår? Räcker naturresurserna, energin och elen till? Hur förändras bilden om vi för in det viktiga ordet "hushållning"?
I introt pratar jag också om hur bortglömd energin till värme är i klimatdebatten och om en extremt energi- och resurseffektiv teknisk lösning – solvärme.
Foto: Ord & Visor förlag -
Vad är egentligen statsskuld? Har Modern Monetary Theory (MMT) missuppfattat penningsystemet? Vår tidigare gäst Lars Alaeus, grundare av Positiva Pengar och väl insatt i bank- och penningsystemet, reder ut makroekonomin och riktar stark kritik mot MMT. Tillämpat kan synsättet nämligen, enligt Lars, skapa kortsiktig populism, svårkontrollerad inflation, ökad privat skuldsättning och ett större beroende av tillväxt.
Jag gör mitt bästa för att föra fram MMT-argumenten från boken Underskottsmyten och i introt kommenterar jag hur omvärlden reagerat på Ukraina-kriget, med bensin-subventioner, olje-bojkott och oligark-jakt. -
Här kommer två avsnitt om statens finansiella roll och om statsskuld. Ett nytt synsätt på makroekonomi växer sig starkare inom vänstern - Modern Monetary Theory (MMT). Gäst är Peo Hansen, professor i statsvetenskap och en tydlig förespråkare av denna teori. Enligt synsättet borde vi inte vara rädda för underskott, ökad statsskuld och inflation. Istället slopa finanspolitiska regler och gå med underskott för att kunna investera i klimatomställning och välfärd. Men vad har MMT för syn på tillväxt, miljö och vad händer egentligen när staten skuldsätter sig? I nästa avsnitt berättar Lars Alaeus om varför han menar att MMT är en tankefälla och ett stort misstag.
-
I denna andra del om ojämlikhet, med gästerna Hanna Nelson och Lars Alaeus, pratar vi om lösningar. Vad behöver vi göra för att rigga skattesystem och internationella avtal så att de bidrar till minskade klyftor istället för ökade? Och hur kan vi både bryta vårt sjukliga beroende till bankerna, stabilisera finanssystemet och minska ojämlikheten genom att ändra på hur pengar skapas?
-
Ojämlikhet skapas automatiskt i vårt ekonomiska system. Gäster är Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige och Lars Aleaus, medgrundare till Positiva Pengar i Sverige och väl insatt i penning- och banksystemet. Vi går igenom allt ifrån skatter och skatteparadis till global handel och bostadspolitik. Hur pengar skapas och hur ekonomin är riggad verkar helt enkelt gynna de som äger tillgångar. Jag pratar också kort om 2021 års till viss del positiva men extremt kortsiktiga ekonomiska utveckling i USA.
-
I det här avsnittet visionerar vi vidare utifrån en ekonomi utan vinstsyfte och utforskar vad det innebär att vi alla får vara med och styra ekonomin demokratiskt. Avsnittet gästat av Bo Herlin, förlagsredaktör och beteendevetare som författat en text om hur kooperativ med offentlig finansiering skulle kunna utgöra en demokratisk, jämlik och hållbar ekonomi.
I introt bemöter jag också några möjliga invändningar mot att fasa ut vinst ur ekonomin och visar hur effektivitet kan betyda olika saker beroende på om vi tittar på pengar eller verkliga resurser. -
This is the second part of the exciting conversation I had with Jennifer Hinton, where we were going into the crucial question how a transition to a not for profit economy – and a much more sustainable economy - can be made possible.
I´m also talking a little about the climate negotiations and why it should have a totally different starting point to enable climate action. -
Dr Jennifer Hinton is researching the role of profit in the economy and is my guest in this and next episode (in English). By looking at existing Not for profit businesses, she is modelling how a not profit driven economy would function. It turns out that profit is a key driver of economic growth, inequality, market concentration and political capture. While Not for profit companies can focus on social goals with no need to constantly grow.
-
Det här avsnittet gästas av journalisten och klimat-entrepenören Johan Ehrenberg och debattören och klimatanalytikern Max Jonsson. Vi pratar om hur mycket av det vi ser som utmaningar med en grön omställning har att göra med det rådande synsättet på ekonomi och vilka som har makten över ekonomin. Kan vi göra oss fria från dessa föreställningar, maktkoncentrationer eller kanske bygga upp det samhället vi vill se själva så kanske omställningen inte alls är svår och kostsam utan ganska enkel och ge många vinster.
-
I det här avsnittet pratar jag med debattören Göran Håden, talesperson för En köpfri dag och en ivrig förespråkare av möjligheterna till lycka med ett enklare liv bortom konsumtionssamhället. Vi pratar om lyckoforskning, reklam, arbetslinjen och svårigheter/möjligheter med att förändra normer.
I introt tar jag upp ett eventuellt paradigmskifte i globaliseringen och synen på globala allmänningar. - Daha fazla göster
