Fredrik Zimmerman Podcasts
-
Den största skillnaden mellan könen kopplat till studieresultat har länge ansetts vara att en anti-pluggkultur råder bland pojkar. Detta har även sociologen Fredrik Zimmerman menat tidigare. Nu gästar han Skolprat och berättar varför han har ändrat uppfattning.
-
I vår har Skolprat en massa nya spännande ämnen och intervjupersoner på schemat. Ett nytt avsnitt med forskaren Fredrik Zimmerman släpps i slutet av januari. Men i väntan på detta finns det massor av andra avsnitt att lyssna på. Här listar vi några av de populäraste.
-
Vad är det med skolundervisningen som missgynnar pojkar? Vad ska polisens nya skjutvapencentrum vara bra till? Och hur goda vänner kan schimpanshonor egentligen bli med de unga, snygga gorillahanarna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kanske inte är killarnas eget fel att de är sämst i skolan. Beror skillnaderna i prestation på en antiplugg-kultur bland pojkarna, som man tidigare har trott? Eller är det något med skolans undervisning som missgynnar dem jämfört med flickorna?
Fredrik Zimmerman, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Borås högskola, berättar om de senaste forskningsrönen. Han slår fast att det inte finns några pojkar som känner sig coola för att de misslyckas i skolan.
Och så pratar vi med mellanstadieläraren Sofie Nilsson på Rosengårdsskolan i Malmö, vars pojkar fått bättre resultat än andra elever år efter år. Hennes hemlighet? Struktur, rutiner och tydliga mål.
Polisen inrättar ett nytt nationellt skjutvapencentrum för att möta ökningen av det dödliga våldet. Är det ett kraftfullt slag i luften mot de kriminella gängen, eller kommer det att göra skillnad? Vi frågar kriminalkommisarie Gunnar Appelgren, en av de ansvariga för det nya centret.
Dessutom: Japanskt missillarm, vänskap över artgränserna, och det rafflande danska folketingsvalet.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför.
En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar.
När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera.
När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman.
En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet.
Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe