Petter Hellström Podcasts
-
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdde Darwin helst på behörigt avstånd från all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hävdade? Var fick han sina teorier ifrån? Varför blev världsomseglingen med skeppet Beagle en så betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tänkande har använts i så radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk.
Gäster i studion är Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie är litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hellström är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på vetenskapshistoria, och och disputerade 2019 på avhandlingen "Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Nu finns möjligheter att använda en molekylär genkniv, Crispr/cas9, som kan skära i gener exakt. Men kan enskilda gener verkligen ge svar på komplicerade sjukdomar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den sjätte och sista delen av Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel kring ” Genen – en högst privat historia” tecknar bokcirkeldeltagarna på hypotetiska sista kapitel i boken.
Charlotta Ingvoldstad-Malmgren ,som är genetisk vägledare, vill se en starkare etisk diskussion om hur tekniker som genkniven Crispr/cas9 ska användas.
Petter Hellström ,som är idehistoriker, undrar om genens lyskraft är förbi, eftersom det nu allt oftare handlar om hela arvsmassan och inte bara enskilda gener.
Från grekerna så spanar vi nu in i framtiden kring hur kunskap, teknik och etik ska kunna förenas utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee.
Programmet är en repris från 30 juni.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Vi tycks alla härstämma genetiskt från en kvinna som kanske levde för 200 000 år sedan. Diskussionen arv och miljö fortsätter i bokcirkelns del fem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genetiskt går det att spåra vår anmoder via energifabrikerna mitokondrie-DNA, som bara ärvs på mödernet. Den genetiska anmodern som författaren Siddhartha Mukherjee kallar Eva.
I debatten om arv och miljö håller bokcirkeldeltagaren och idehistorikern Petter Hellström med författaren om att det är dårarnas vapenvila, eftersom allt är så sammanflätat att ingen kan vinna.
Den andra bokcirkeldeltagare tillika genetiska vägledaren, Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, lyfter fram att även om något statistiskt sätt är vanligast, så bör man vara vaksam på vad som kallas normalt.
Vi läser boken "Genen – en högst privat historia" av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff.
Programmet är en repris från 23 juni.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Adelns giftermålsmönster och fosterdiagnostik är olika sätt att påverka vilka barn som föds. I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel diskuteras dilemmat kring frivillighet och fosterdiagnostik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bokcirkeldeltagarna Charlotta Ingvoldstad-Malmgren, genetisk vägledare på Karolinska universitets sjukhuset och Petter Hellström, idehistoriker vid Uppsala universitet samtalar om framväxten av forsterdiagnostik, hur det ser ut idag och vilka effekter kartläggningen av mänskliga arvsmassan har fått. Vi läser boken "Genen - en högst privat historia" av Siddhartha Mukerjee.
Programmet sändes första gången 26 maj i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Rosalind Franklin lyckades ta ett fotografi av molekylerna i DNA som inte ville sitta stilla vid porträttfotograferingen. Men hur gick det till när hennes manliga kollegor fick se bilden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel har vi nu kommit fram till tiden efter Andra Världskriget. Det börjar klarna att arvsmassan finns i DNA, men ingen vet hur byggstenarna ser ut. Men kristallografen Rosalind Franklin lyckas ta en bild i början av 50-talet. Senare är det andra som får dela på Nobelpriset för upptäckten av DNA.s uppbyggnad. Då är Rosalind Franklin död.
Vi läser ur boken ”Genen - en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee i översättning av Joachim Retzlaff. Dagens bokcirkeldeltagare i Uppsala är Mia Johansson-Soller, som är överläkare i klinisk genetik och verksamhetschef för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset samt Petter Hellström idehistoriker vid Uppsala universitet med inriktning på vetenskapshistoria.
Programmet sändes första gången 29 april i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent: Camilla Widebeck
[email protected] -
Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån ”Genen – en högst privat historia” av Siddhartha Mukherjee.
I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.
I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning.
Medverkar i bokcirkeln gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström.
Det här programmet sändes första gången 25 mars i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Kanske kan du få känna dig lite smartare efter att ha lyssnat på Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel. Vi tar oss an boken Genen en högst privat historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tider när utvecklingen går oerhört snabbt inom det genetiska området med möjligheter att kartlägga genetiska sjukdomar, i viss mån behandla dem och även en teoretisk möjlighet att påverka arvsanlag hos kommande barn och barnbarn –då kan det vara fint att ha en bra grund att stå på.
Vi hoppas att du kan få det genom att följa med i Vetenskapsradions bokcirkel där vi pratar om gener utifrån boken ”Genen – en högst privat historia” av Siddharta Mukherjee.Tillsammans med vetenskapshistorikern Petter Hellström och genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren resonerar vi den första bokcirkelomgången om allt från Platons tankar om ärftlighet på 300-talet före Kristus fram till Darwins idéer kring evolutionen och det naturliga urvalet.
När menade Platon att en perfekt människa kan bli till? På vad sätt kan en text från Jesajas i Gamla testamentet ha påverkat en av de mest revolutionerande tankarna hos Darwin?
Häng med i bokcirkeln. Vi tar oss tillsammans igenom den nästan 600-sidiga boken. Boken finns att låna på bibliotek, som e-bok eller kanske hos antikvariat, eftersom den gavs ut 2018.Välkommen med i Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel om Genen – en högst privat historia!
Programmet sändes första gången 25 februari i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Innan Franska revolutionen var släktträd endast verktyg för den feodala överklassen att befästa sin sociala status. Petter Hellström har nyligen disputerat inom idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet på en avhandling om släktträdens historia inom den moderna vetenskapen. I de franska arkiven gjorde han upptäckter som skrivit om historien.
Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.
