Fjärde Uppgiften Podcast

Fjärde Uppgiften Podcast

Sweden

Varje vecka läggs mellan en och tre intervjuer ut med svenska forskare. Samtalen ska präglas av nyfikenhet och seriositet. Fjärde uppgiften är oberoende från alla lärosäten och kan därför fritt välja forskare att intervjua utifrån kompetens, kommunikativ förmåga och aktualitet på forskning.

Episodes

Alger och tång framtidens energi  

Ulrika Welander, professor bioteknik, Linnéuniversitetet Biogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att det blir lönsamt. Ulrika Welander är övertygad om att det går och berättar i samtalet vad som verkligen krävs.

Analyserar med neutroner  

Ida Berts, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utvecklingen av nya material, in på minsta molekylnivå, kan ha en avgörande betydelse för en enskild människa. De senaste åren har nya biokompatibla ämnen, alltså material som kroppen inte stöter bort, lanserats inom sjukvården. Ett exempel är titan som används i benproteser och tandimplantat. Ida Berts forskning går ut på utveckla ännu bättre material. En viktig metod här är att "stråla" material med neutroner för att få fram extremt detaljerad information om hur materialen fungerar och reagerar. Här berättar Ida Berts om den tekniskt avancerade neutronforskningen och hur den kan förändra framtidens materialteknik.

Räknar på invandringen till Sverige  

Sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan och frågorna rankas nu som näst viktigast bland väljarna, efter skola och utbildning. En del av debatten kretsar kring vad invandringen till Sverige kostar. En nestor inom detta område är Jan Ekberg som i sin forskning satt en prislapp på hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. Det visar på stora minusbelopp men det skulle kunna se helt annorlunda ut, siffrorna är nämligen helt beroende av sysselsättningsgraden hos människor med utländsk bakgrund. En annan viktig men komplex fråga som diskuteras i samtalet med Fjärde Uppgiften är hur invandringen bidrar till svensk tillväxt. Jan Ekberg, Professor Emeritus Linnéuniversitetet, Växjö.

Forskning blir politik i Palestinakonflikten  

Anders Persson, Doktor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Ingen konflikt i världen är så laddad, får så mycket uppmärksamhet och väcker så mycket känslor som den ständigt pågående mellan Israel och Palestina. Som forskare tvingas Anders Persson ständigt stå ut med att grupper från båda sidorna försöker använda hans argument och texter i egna syften. Det är ett bekymmer som man måste leva med, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han även förklarar varför både palestinier och israeler blivit allt mer radikala de senaste åren. I samtalet berättar han även om Hamas ofta militanta politik och terrormetoder samt pekar ut de viktigaste faktorerna för att få till en lösning.

Så blev miljöfrågor och socialt ansvar en styrelsefråga  

Niklas Egels-Zandén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet De senaste tio åren har hållbarhet och corporate social responsability (CSR) blivit modeord i näringslivet. Företagen formulerar hållbarhetspolicies, ger ut CSR-rapporter, tillsätter hållbarhetschefer och sätter upp ambitiösa CSR-mål. Men vad menas egentligen med hållbarhet och hur har företagens arbete med sociala frågor och miljö förändrats i dagens globaliserade värld där varor, tjänster, kapital och människor rör sig fritt över världens gränser? Niklas Egels Zandén är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och en av Sveriges främsta experter på hållbarhet. I sin forskning har han undersökt hur näringslivets syn på hållbarhetsfrågor förändrats – från ett nödvändigt ont till något som genomsyrar hela verksamheter.

Digitala medievärlden kan skapa politiska analfabeter  

Kajsa Falasca. Doktorand i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. I valet 2014 började de politiska partierna på allvar använda sig av sociala medier i sitt kampanjande. Det finns en del positivt i det, som en tydligare direktkommunikation mellan medborgare och politiker, menar Kajsa Falasca som forskar kring just samspelet mellan makthavare, medier och medborgare. Men att allt mer kampanjande och och politisk information sker digitalt ökar också antalet människor som inte alls tar del av politik. På sikt är det ett hot mot demokrati, säger Kajsa Falasca i intervjun.

Så påverkar SD svensk politik  

Niklas Bolin, universitetslektor statsvetenskap, Mittuniversitetet Sverigedemokraterna har varit det mest framgångsrika partiet de två senaste valen. Men har partiets politik fått genomslag i verkligheten? På lokal nivå är svaret ja, där kan man nämligen tydligt se hur kommuner där SD innehar vågmästarposition är mer restriktiva mot flyktingar än andra kommuner, menar Niklas Bolin som forskar kring just partiets politiska inflytande. På nationell nivå, däremot, har inflytandet snarare varit negativt, där de andra partierna drivit igenom en invandringsvänlig politik eftersom de tävlat om att ta avstånd från Sverigedemokraterna. Men det finns tecken på att det håller på att ändras. Niklas Bolin berättar i samtalet hur han ser tydliga signaler efter valet på att såväl media som politiker har närmat sig Sverigedemokraterna i retoriken, i tankegångarna och även i konkreta förslag.

Så tänker en psykopat  

Karolina Sörman, doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet Psykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa. Karolina Sörman är utbildad neurobiolog och doktorand vid Karolinska institutet. I sin forskning fokuserar hon på de kliniska tester som används för att bedöma psykopati. Hur upptäcker man en psykopat? Hur tänker de? Och går psykopati att behandla? Under arbetet med sin forskning har Karolina Sörman träffat och intervjuat både kriminella och ickekriminella grupper för att undersöka psykopatiska drag och hur de tar sig uttryck.

Så påverkas hjärnan av fysisk beröring  

Helena Wasling, medicine doktor i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg Att fysisk kontakt som kramar och smekningar leder till ökat välbefinnande för oss människor är ett välkänt faktum. För små barn är mänsklig närhet en absolut nödvändighet för deras psykiska och fysiska utveckling. Men vad händer egentligen i våra nervsystem när vi utsätts för fysisk beröring? Och vilken typ av beröring påverkar oss mest? Helena Wasling är utbildad sjukgymnast och forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I sin forskning djupdyker hon in i människans nervsystem för att få svar på dessa frågor. Genom 0,2 millimeter tjocka nålar, som sticks in i kroppens nervtrådar, avlyssnar hon den elektroniska trafiken mellan nervcellerna och hjärnan. Resultatet av hennes studier på levande friska människor är dels en ökad förståelse för hur våra nervceller egentligen kommunicerar med hjärnan, dels hur viktig fysisk beröring faktiskt är för alla människor.

När datachipet opereras in i hjärnan  

Karim Jebari. Doktorand vid Institutet för framtidsforskning i Stockholm. Den tekniska utvecklingen av datorer går inte bara snabbare och snabbare, datatekniken är också på väg att flytta in i den mänskliga hjärnan. Redan i dag kan vi med implantat i hjärnan stimulera mänskliga sinnen och hämma neurologiska sjukdomar tack vare datateknik. Men hur långt kan vi utveckla tekniken innan den påverkar våra känslor, tankar och värderingar? Mänskligheten konfronteras inte bara med stora existentiella utmaningar när jordens resurser avtar och klimatet förändras. Vi står också inför etiska dilemman när tekniken bokstavligen flyttar in i våra hjärnor och påverkar våra sinnen. Filosofen Karim Jebari är humanist, men har forskat vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Ämnet för hans forskning är så kallade hjärnmaskingränssnitt, alltså själva kontaktytan mellan den programmerade datorn och den mänskliga hjärnan. I denna intervju berättar han om sin forskning, som är en slags filosofisk science fiction, och förklarar varför det är viktigt att diskutera etiska dilemman i olika framtidsscenarios, långt innan de är en realitet.

Upptäcker psykopater på Facebook  

Sverker Sikström. Professor i kognitiv psykologi, Lunds Universitet. I vardagen finns det inget viktigare verktyg för att läsa av en människa än hur den använder ord och meningar i sitt dagliga språk, det som kallas semantik. Men inom psykologin används denna kunskap sällan för att förstå en människa och kartlägga personlighetsdrag. Anledningen är att semantiken ansetts svårmätbar och därmed för osäker. Det försöker Sverker Sikström och hans forskarlag att ändra på. Med hjälp av datorer, algoritmer och modelleringar vill de genom människors språk kartlägga personligheter. Ett konkret och internationellt uppmärksammat projekt är att undersöka kopplingen mellan hur människor uttrycker sig på Facebook och manipulerande personlighetsdrag som psykopati och narcissism. I samtalet berättar Sverker Sikström att det finns en tydlig koppling och att det alltså går att säga något om att en individ är psykopat, baserat på sina statusuppdateringar. Han resonerar också kring hur dessa kunskaper kan komma att användas i framtiden.

Malmö och Stockholm farligast i Sverige  

Manne Gerell. Doktorand i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Brott kopplas ofta samman med olika kategorier av människor. Manne Gerell, som i grunden är geograf, forskar kring själva platsens betydelse för brottsligheten. Han menar att det är en underskattad faktor. ”Även om det naturligtvis handlar om att vissa människor bor på vissa platser, så tror jag att platsen i sig påverkar människor och hur de agerar.” Framförallt har han studerat brott i utanförskapsområden i Malmö, en stad som slentrianmässigt pekas ut som våldsam och farlig. ”Bilden är rätt, tillsammans med Stockholm kan man nog säga att Malmö är farligast i Sverige, lite beroende på hur man ser på statistiken. Men det är ändå en klart överdriven bild!” På samma sätt hävdar Manne Gerell att det finns en felaktig bild av att människor känner sig alltmer otryggare i Sverige, tvärtom pekar all forskning på att vi blir tryggare. I samtalet med Fjärde Uppgiften resonerar han också kring de bilbränder och upplopp som drabbar storstädernas förorter i Sverige, vad som driver upploppen och vilka lösningar han ser på problemen.

Lura hjärnan att känna mättnad  

Charlotte Erlanson-Albertsson. Professor i aptitkontroll, institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet. Att vi äter allt sämre mat i västvärlden och att det skapar generationer av överviktiga människor är allmänt känt. Vad som är mindre omdiskuterat är att en viktig förklaring till det onda är att nya mattrender – som snabbmat och smakrik mat – är effektiva för att sätta mättnadskänslan ur spel. Vår känsla av mättnad och hunger styrs nämligen av ett komplext signalsystem i hjärnan. Det påverkas av våra gener, sömn, stress men framför allt just av vad vi äter. Charlotte Erlanson-Albertsson forskar kring hur vi kan kontrollera vår aptit genom att äta rätt mat. Det är ett okänt område men forskningen här kommer sannolikt påverka såväl vad vi i framtiden stoppar i munnen som den enorma bantningsindustri och viktminskningslitteratur som ständigt påverkar oss. I intervjun berättar hon också om hur hennes forskarteam utvecklar extrakt från spenatblad som ger signaler till hjärnan om mättnadskänsla. Dessutom är de nyttiga.

Ljus är nästa spotifyprodukt  

Lars Montelius. Professor i fasta tillståndets fysik, Lunds universitet. Lunds nanoteknikforskning är i världsklass och en av nestorerna här är Lars Montelius. Under 25 år har han forskat kring hur atomer och molekyler kan sättas ihop för att bilda material med helt nya egenskaper och många applikationer finns redan i våra händer i form av datorer, mobiltelefoner, ”intelligenta” klockor, google glasses mm men just nu börjar vi också se stora genombrott inom flera andra viktiga områden, bl a inom det hälsorelaterade området. ”Man kan bara skönja var gränsen verkligen går” säger han och berättar i samtalet hur flera branscher står för revolutioner. Ett exempel är läkemdelsindustrin där nya ofattbart små preparat kan färdas i kroppen och själva söka efter till exempel celler som angripits av cancer. I intervjun berättar han också hur tekniken kan användas för att styra ljus att bättre samspela med människan. Till exempel kan rätt belysning ge ökad läshastighet eller minskad jetlag. ”Med ny teknik är egentligen ljus en liten datorfil som kan köpas och laddas ned från nätet. Kanske får vi snart se första spoitytjänsten för ljusfiler!”

Kemin bakom mirakelträdet  

Maja Hellsing. Forskare materialfysik, Uppsala Universitet. Moringaträdet har länge kallats för mirakelträdet. Dels för att det kan växa på torra och eländiga platser där inga andra växter överlever. Men också därför att trädets alla olika delar kan användas och komma till nytta. Det gäller inte minst Moringaträdets frön som i Afrika används för att rena vatten. Fröna får smutsen att klumpas ihop vilket gör det enkelt att avskilja. Processen är enkel och kan användas i byar där rent vatten är en stor bristvara. Den är också betydligt mer miljövänlig än användandet av de metallsalter som ofta används i andra delar av världen för att skilja ut smuts från vatten. Maja Hellsing forskar kring mekanismen som ligger bakom att vattnet skiktas av dessa frön. Inte minst syftar forskningen till att förfina processen, som att till exempel hitta den perfekta mängden frön. Hon berättar i samtalet också om hur en ökad förståelse av de kemiska processerna skulle kunna öppna för att använda frön från andra växter, kanske även från den svenska faunan.

När statsförvaltningen inte hänger med  

Bredband, hållbarhet, urbanisering. Det är bara några exempel på kraftfulla trender som förändrar det svenska samhället i grunden. Samtidigt lever våra politiska strukturer och förvaltning kvar sedan århundranden. Vad betyder det för samhället och politikens möjligheter att styra? Det är frågor som Elin Wihlborg försöker förstå och problematisera med sin forskning. Hon och hennes kollegor har gjort studier bland annat kommuner och landsting. De analyserar hur och vilka styrmedel som kan fungera för att nå övergripande mål, som till exempel ett hållbart samhälle. Och det är långt ifrån säkert att pengar alltid är det viktigaste styrmedlet, förklarar hon i samtalet.

Fler vilda djur för ett öppnare landskap  

Carl-Gustaf Thulin. Docent i populationsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. För hundra år sedan fanns uppskattningsvis sex miljoner tamdjur på lösdrift i Sverige. Idag, efter lantbrukets rationalisering, har många frigående tamdjur försvunnit. Ett resultat av det är att 70 procent av våra öppna ängs- och hagmarker försvunnit och, i hög grad, ersatts med granskog. Detta har bland annat medfört att den biologiska mångfalden utarmats. Carl-Gustaf Thulin berättar i samtalet om hur han med sin forskning vill öppna möjligheten för att driva lantbruk med djur på lösdrift. Han berättar också om hur fler vilda djur skulle bidra till ett öppnare och mer levande landskap. Samtidigt som det skulle kunna öka produktionen av inhemskt kött och även öppna upp för en ny typ av upplevelseturism. Till exempel ser han gärna att Sverige planterar ut visent, den europeiska varianten av bisonoxen!

0:00/0:00
Video player is in betaClose