Episoder
-
Välkommen till det 15:e avsnittet av Miljön och juridiken där vi diskuterar (om)prövningen av vattenkraftbranschens miljötillstånd.
En omprövning av vattenkraftens tillstånd – som ur miljöperspektiv ofta är en första prövning eftersom miljöhänsyn spelade lite eller ingen roll när många äldre tillstånd beslutades – påbörjades 2022 och beräknas pågå flera decennier. Syftet är att ge branschen ”moderna miljötillstånd” och därmed skapa förutsättningar för att Sverige på sikt ska kunna efterleva EU:s ramvattendirektiv.
Vid utformningen av prövningsprocessen var det ett tydligt fokus på att fullt ut utnyttja de möjligheter EU-rätten ger till undantag och lägre krav för att minimera påverkan på elproduktionen och vattenkraftens bidrag till reglering av elsystemet. Omprövningsprocessen har emellertid pausats för att ytterligare se över balansen mellan å ena sidan vattenkraftens elproduktion och å andra sidan förutsättningarna för de arter och ekosystem som påverkas av vattenkraftsanläggningar. I augusti 2024 remitterades förlag på författningsändringar för att ytterligare minska omprövningarnas påverkan på elsystemet.
I det här avsnittet gästas vi av Henrik Josefsson, universitetslektor vid Uppsala universitet, som forskar bland annat om vattenkraftens miljöreglering. Med Henriks hjälp försöker vi få klarhet i hur de normer och undantag som föreskrivs i ramvattendirektivet påverkar förutsättningarna för vattenkraften. Hur samspelar vattenförvaltningen, med dess beslut om klassificering av vattenförekomster, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med de tillståndsbeslut som miljödomstolarna ska fatta för enskilda vattenkraftsverksamheter? Och hur kommer det övergripande målet om att inte minska kraftproduktionen med mer än maximalt 1,5 TWh in i processen?
-
I maj 2022 la Klimaträttsutredningen fram sitt slutbetänkande ”Rätt för klimatet SOU 2022:21”. Utredningen tillsates i slutet av 2019 när Anders Danielsson förordnades som särskild utredare med uppdrag att se över relevant lagstiftning i syfte att ge det klimatpolitiska ramverket genomslag och förbättra förutsättningarna för att nå Sveriges klimatmål.
I detta avsnitt gästas vi av Anders Danielsson för att diskutera utredningen, dess slutsatser och vad som hittills kommit ut av den. Utöver klimaträttsutredare har Anders en mycket gedigen erfarenhet från statlig förvaltning med uppdrag bland annat som chef för Säpo och Migrationsverket och som landshövding.
Vi pratar, bland mycket annat, om hur man i utredningen resonerade kring förutsättningarna för att ge klimatperspektivet större genomslag i miljöbalken. Även om utredningen kom fram till att det finns ett begränsat utrymme för detta lämnade man förslag på en förändrad platsvalsregel med större vikt för klimatperspektiv. Därutöver föreslogs bland annat regelförenklingar för starkströmsledningar och ändringar i plan- och bygglagen för att skapa förutsättningar för en effektivare användning av befintlig transportinfrastruktur samt främja kollekt resande.
Vi tar också upp frågor som hur miljörättens logik och utformning fungerar i en sådan process som klimatomställningen innebär, vilken roll EU-rätten spelar och hur olika typer av styrning används för olika miljöpolitisk mål.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected]
-
Manglende episoder?
-
Havsbaserad vindkraft spelar enligt många bedömare en viktig roll i att möta Sveriges ökande elbehov. Samtidigt är etableringen av vindkraftparker utmanande från ett rättsligt perspektiv, inte minst när det sker till havs. I den nyligen presenterade propositionen om energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105) talas om ett behov av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft.
Mot denna bakgrund är temat för det trettonde avsnittet av Miljön och juridiken de rättsliga förutsättningarna för havsbaserad vindkraft med särskilt fokus på förhållandet mellan planering och tillståndsprövning. Till vår hjälp har vi Emma Sjöberg som idag arbetar med vindkraft i den privata sektorn men som också har lång erfarenhet av arbete med miljöjuridiska frågor i regeringskansliet.
Trots såväl statlig havsplanering som kommunal planering av kustzonen tycks förutsebarheten för den som vill etablera havsbaserad energiproduktion vara låg vad gäller möjligheten att få olika nödvändiga tillstånd och hur olika intressen kommer att vägas mot varandra i de nödvändiga prövningarna. Varför är det så? Skulle planeringen kunna bidra till större tydlighet och bättre hantera en del av de intressekonflikter som idag gör att projekt för havsbaserad vindkraft ofta präglas av en hög grad av osäkerhet under mångåriga prövningsprocesser?
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected]
-
I slutet av oktober 2023 kom Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom i det så kallade Ragn-Sells målet. Bakgrunden var att ett bolag inom Ragn-Sellskoncernen utvecklat en process för att återvinna fosfor ur aska och ett annat bolag i samma koncern ansökt om att få starta en anläggning för tillämpning av processen på främst askor från förbränt avloppsslam. Mark- och miljödomstolen konstaterade att Naturvårdsverket bidragit med miljontals kronor för att underlätta etablering av tekniken, som kan förbättra hushållningen och medföra minskade utsläpp av växthusgaser. Men något tillstånd kunde enligt domstolen inte ges eftersom verksamhetens utsläpp av processvatten skulle innebära ett tillskott av koppar, arsenik, zink och kvicksilver som skulle försämra den ekologiska och kemiska statusen och äventyra möjligheten att uppnå god status avseende särskilda förorenande ämnen. Detta även om utsläppen kunde anses innebära ett tillskott av försumbar betydelse till vattenförekomsten.
Domen gav ny kraft till debatten om ramvattendirektivets effekter för olika samhällsintressen, däribland möjligheten att genomföra viktiga hållbarhetssatsningar. Efter överklagande kom MÖD istället till slutsatsen att tillstånd kunde ges och menade bland annat att det finns ett ganska stort utrymme för att tillåta verksamheter som innebär påfrestningar för arbetet med att förbättra vattenmiljön eller rent av gör det svårare att uppnå rätt kvalitet.
I avsnittet diskuterar vi hur ramvattendirektivet hanterar motstående intressen, vad den tolkning EU domstolen gjort innebär för logiken i regleringen av vattenmiljön, och inte minst hur MÖDs uttalanden i Ragn-Sells målet kan förstås och vad de innebär för balansen mellan olika intressen i en svensk kontext.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podden nås vi bäst på: [email protected]
-
Den 20 september 2023 skrev Sveriges utrikesminister på det nya globala havsrättsavtal som slutförhandlades i början av året. I avtalet regleras ett antal viktiga och delvis kontroversiella frågor. Till dessa hör hur marina skyddsområden ska kunna inrättas på ett effektivt sätt på det fria havet, i områden bortom alla kuststaternas jurisdiktion, liksom vilka regler som ska gälla för utnyttjande av genetiska resurser från dessa områden. Inte minst när det gäller fördelningen av de värden som skapas genom nyttjande av marina genetiska resurser innebär avtalet en ganska dramatisk utveckling av den internationella rätten. Också vad gäller krav på att i förväg bedöma miljöeffekterna av verksamheter på det fria havet innehåller avtalet nya, potentiellt kraftfulla regler.
I detta, det elfte avsnittet av Miljön och Juridiken diskuterar vi avtalets innehåll och vilken betydelse det kan tänkas få, särskilt för svensk rätt och EU-rätten. Till vår hjälp har vi Niels Krabbe, postdoktor i internationell rätt med särskild inriktning mot marin förvaltning vid Göteborgs universitet. Fram till sommaren 2023 arbetade Niels som kansliråd i Utrikesdepartementets folkrättsgrupp. I den egenskapen ledde han arbetet i EU:s rådsarbetsgrupp för havsrätt (COMAR) under slutförhandlingarna av det nya avtalet.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podden nås vi bäst på: [email protected] -
Det tionde avsnittet av Miljön och juridiken tar sin utgångspunkt i Högsta domstolens nyligen avkunnade dom i Tjäderspelet i Malsättra (T 538-22) som handlar om rätt till ersättning till följd av en stoppad skogsavverkning. Gäst är Marc Landeman, Universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet som forskar inom speciell fastighetsrätt med särskild inriktning mot frågor som rör förändrad markanvändning, markåtkomst och ersättning.
Målet Tjäderspelet i Malsättra har sin upprinnelse i ett beslut av skogsstyrelsen att med stöd av artskyddsförordningen förbjuda en planerad avverkning därför att den riskerade att skada eller förstöra tjädrars fortplantningsområden eller viloplatser. Den principiellt viktiga fråga som målet behandlar är om ett sådant beslut kan grunda en rätt till ersättning för fastighetsägaren, trots att det inte stadgas om någon sådan rätt i lagstiftningen och trots att artskyddsförordningens krav ses som en precisering av miljöbalkens allmänna hänsynsregler, vilka alltid måste följas. Vi diskuterar HD:s slutsats att en rätt till ersättning kan grundas på ”allmänna principer” och regeringsformen samt de frågor som därmed aktualiseras om under vilka förutsättningar ersättning ska utgå, samt hur stor eventuell ersättning ska vara i förhållande till den ekonomiska skadan.
Målet ger också anledning att bena i den inte helt enkla relationen mellan artskyddsförordningen, skogsvårdslagen och miljöbalken. Och även om det inte är diskussionens huvudsakliga tema aktualiseras också hur en eventuell ersättning förhåller sig till reglerna om statsstöd.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
Det nionde avsnittet av Miljön och juridiken handlar om klimatprocesser. Utgångspunkt för samtalet är det så kallade Auroramålet, där drygt 600 barn och unga vuxna stämt den svenska staten. De menar att staten underlåter att göra sin rättvisa andel av de globala åtgärderna för att minska klimatförändringarna och därigenom kränker bland annat deras rätt till liv och skydd för privat- och familjeliv enligt Europakonventionen. Något mål om tillämpning av mänskliga rättigheter i relation till klimatförändringar och deras effekter har aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Auroramålet ger upphov till såväl specifikt juridiska som mer allmänna frågor om domstolarnas och juridikens roll.
Gäst i det här avsnittet är Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet, med ett särskilt intresse för miljöprocesser.
Med Agnes hjälp reder vi ut en del processuella begrepp som aktualiseras i Auroramålet, som vad en grupptalan är och vad skillnaden blir mellan en fastställelsetalan och en fullgörelsetalan. Vi diskuterar om det finns förutsättningar för en sådan här talan att vinna framgång i en svensk domstol. Vi sätter också in Auroramålet i ett vidare perspektiv av såväl liknande mål i andra länder som en mer långsiktig trend i Sverige att använda domstolarna för att driva olika frågor baserade på rättighetsargument.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
I det åttonde avsnittet av Miljön och juridiken diskuterar vi rättsliga aspekter av fiske, och mer specifikt yrkesfisket i havet. Till vår hjälp har vi Anna Christiernsson, docent och biträdande lektor i miljörätt vid Stockholms universitet som i sin forskning ägnat sig åt det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i Östersjön och relationen mellan fiskereglering och miljöskydd.
Fiskeripolitiken är ett av få områden där EU av medlemsstaterna givits så kallad exklusiv kompetens. I praktiken har en del beslut emellertid delegerats tillbaka till medlemsstaterna vilket gett upphov till en rätt komplicerad beslutsstruktur. Fiskeripolitiken har under många år varit föremål för omfattande kritik, bland annat för att den inte tillräckligt beaktar fiskets effekter på de marina ekosystemen. Ekologiska hållbarhetsperspektiv har dock gradvis fått en allt mer framskjuten roll i fiskeregleringen. Men vad det innebär mer exakt, och hur det kan genomföras i relation till komplexa ekosystem är långt ifrån givet.
Mot bakgrund av situationen i Östersjön, med kollapsade torskbestånd och en problematisk situation också för sillen, diskuterar vi framväxten av och logiken bakom EU:s gemensamma fiskeripolitik, däribland hur fiskeripolitiken kan stödja den marina miljöpolitiken och om en adaptiv förvaltning är möjlig inom ett starkt harmoniserat område som EU:s fiskeripolitik.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
Den 26 september kom rapporter om stora gasutsläpp från Nord Streams pipelines i södra Östersjön. Nord Stream-projektet består numera av tre söndersprängda och en till synes hel pipeline avsedda att transportera naturgas/fossilgas från Ryssland till Tyskland och vidare till flera västeuropeiska länder. I det sjunde avsnittet av Miljön och juridiken diskuterar vi Nord Stream-projektets tillkomst ut ett rättsligt perspektiv, främst med fokus på Sveriges roll som så kallad transit-stat. Förutom tillståndsprocesserna som möjliggjorde projektet, och hur de hanterade befarade miljö- och säkerhetsrisker, vidgar vi perspektivet lite utanför vårt vanliga intresseområde. Med hjälp av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, reder vi ut de rättsliga förutsättningarna för att undersöka och utkräva ansvar för sprängningen av rörledningarna, både i form av straffrättslig jurisdiktion och statsansvar kopplat till händelserna i Sveriges ekonomiska zon.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
Det sjätte avsnittet av Miljön och Juridiken är inspelad inför publik och utgör en del av ett seminarium som hölls vid Miljöbalksdagarna i september 2022. Temat för seminariet, och därmed för avsnittet, är klimatanpassning och beslutsfattande under osäkerhet.
I avsnittet gästas Aron och David av Christoffer Carstens, enhetschef vid Länsstyrelsen Gävleborg och myndighetsdoktorand som forskar om hantering av osäkerhet vid strategiska klimatanpassningsbeslut samt Gustav Strandberg, klimatforskare på Rossby Centre, SMHI.
Till de frågor som behandlas hör hur klimatforskningen, med sina inneboende osäkerheter och ofta stora skalor bäst kan användas för beslutsfattande i en lokal kontext, så som vid kommunal planering eller tillståndsbeslut. Centrala teman är också vilken roll lagstiftning i form av bland annat miljöbalken och PBL spelar eller borde spela i klimatanpassning, samt hur vi bäst kan hantera förutsebarhet och rättssäkerhet i lägen då politiska och rättsliga beslut med långsiktiga konsekvenser måste fattas trots väldigt stora spann i prognoserna för sådant som framtida nederbörd och vattennivåer.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podden nås vi bäst på: [email protected] -
I januari i år gav regeringen grönt ljus till uppförande och drift av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Beslutet hade föregåtts av ett drygt decennium av beredning enligt både miljöbalken och kärntekniklagen och kommer även att följas av fortsatt rättslig hantering under lång tid. Verksamhetens omfattning och de tidsskalor som måste beaktas gör det till en unik rättslig prövning. I det femte avsnittet av Miljön och juridiken diskuterar vi såväl principiella som mer konkret rättsliga utmaningar med att hantera en verksamhet som bara i sin aktiva fas förväntas pågå omkring 70 år, och som därefter kan ha konsekvenser för miljön och människors hälsa i åtminstone 100.000 år. Till vår hjälp har vi statsvetaren Urban Strandberg, som ägnat en stor del av sin forskargärning åt frågor med koppling till hanteringen av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
I det fjärde avsnittet av Miljön och juridiken försöker vi förstå varför reglerna om artskydd i skogen ger upphov till så mycket debatt och ibland också förvirring. Vi som gör detta är som vanligt David Langlet och Aron Westholm och till vår hjälp har vi Maria Forsberg, lektor i miljörätt vid Uppsala universitet, som ägnat många år åt frågor om artskydd och andra miljöhänsyn i skogen och landskapet. Utöver att försöka ge en överblick över regelverket om artskydd och hur det tolkas och tillämpas i relation till skog och skogsbruk diskuterar vi bland annat om det faktiskt finns ett rättsligt krav på att inte störa enskilda fågelindivider och hur skyddet för fåglar generellt skiljer sig från det skydd som gäller för listade arter av andra djur. Vi diskuterar också gränserna mellan vad som följer av EU-rättslig reglering och vad som kan beslutas på nationell nivå angående artskydd. Vidare uppmärksammas till artskyddet kopplade frågor om kunskapskrav och ersättningsrätt som kan vara av stor betydelse bland annat för enskilda skogsägare.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podden nås vi bäst på: [email protected] -
I det tredje avsnittet av podden Miljön och juridiken gästas Aron och David av Jonas Christensen, tidigare forskare i miljörätt och sedan många år konsult som arbetar med miljöjuridiska frågor, ofta med koppling till vatten och ofta på uppdrag av kommuner. Temat, som föranleds av en nyligen tillsatt statlig utredning, är hanteringen av dagvatten. Vi pratar bland annat om relationen mellan kommuner och andra aktörer som fastighetsägare och i vilken mån rätten skapar klara ansvarsförhållanden. Vi diskuterar om lagstiftningen ger kommunerna de rättsliga instrument de behöver för att möta utmaningar kring dagvatten, inte minst i ljuset av klimatförändring och förändrade nederbördsmönster? Och vi försöker också gräva i hur hanteringen av dagvatten kopplar till miljökvalitetsnormer för vatten och om det behövs nya eller ändrade regler för att klara både kvalitetsnormer och hantering av översvämningsrisker.
Vill ni komma i kontakt med oss nås vi bäst på: [email protected] -
Temat för det andra avsnittet av Miljön och Juridiken är klimatjuridik. Med vår gäst, professor Maria Pettersson från Luleå tekniska universitet, pratar vi om olika styrmedel som används för att driva omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hur fungerar egentligen EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS), och hur går det ihop med andra styrmedel som miljöskatter och elcertifikat? Inspirerad av bland annat utvecklingen kring Preemraff i Lysekil diskuterar vi också vilket utrymme som finns för enskilda länder, som Sverige, att vidta åtgärder vid sidan om de EU-gemensamma styrmedlen för att driva på klimatomställningen.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
Miljön och Juridiken är en podcast som ges ut av David Langlet, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, och Aron Westholm, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet. I podcasten diskuterar vi aktuella frågor som rör juridik och miljö. Det kan röra sig om nya rättsfall, utredningar, ny lagstiftning eller forskning. Angreppssättet är brett och ofta har vi med gäster med specialkunskap om det ämne vi diskuterar i ett specifikt avsnitt. Podcasten riktar sig till alla som är intresserade av de många kopplingarna mellan miljö och juridik. Målsättningen är att det ska gå bra att lyssna på den här podcasten även utan att vara skolad jurist.
I det första avsnittet av Miljön och Juridiken pratar vi med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms Universitet, om Cementa-målet och dess efterspel. Några av de frågor vi tar upp är hur förutsebar miljörätten är, regeringsprövningar av tillståndsärenden och hur allmänhetens deltagande i miljöprocesser påverkas när tillståndsfrågan löses genom ny lagstiftning.
Vill ni komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected]
