Uppsala Universitet Podcasts
-
Swedbanks tidigare vd friades i tingsrätten, men än hänger skuggan kring penningtvättskrisen över bolaget. Och genom åren har flera svåra perioder drabbat Sveriges största bank. Vilken betydelse har rötterna i Sparbanksrörelsen för hur Swedbank klarar sig?
Programledare: Anders Jelmin Röster och medverkande i programmet Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot Tom Petersson, docent i ekonomisk historia, Uppsala universitet Peter Utterström, advokat Johan Parmler, vd, Svenskt kvalitetsindex Malou Lindblom, domare, Stockholms tingsrätt Göran Persson, ordförande, Swedbank Jens Henriksson, vd, Swedbank Producent: Olof WijnbladhTekniker: Brady Juvier [email protected] -
Ilskan mot Sverige växer. Efter Paludans koranbränning har stora protester brutit ut i delar av den muslimska världen och nu har Al-Azhar-universitet i Kairo, den sunnimuslimska världens högsta religösa institution, uppmanat till bojkott av svenska varor. Hur allvarligt är det här läget? Hur hårt kan en eventuell bojkott slå mot svensk ekonomi? Kan ilskan eskalera och få ännu värre konsekvenser än bojkott, till och med våldsamma?
Gäst: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram.
Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature. Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Producent och programledare Annika Östman [email protected] -
Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.
Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.
I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).
En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.
Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med solbruk. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?Programmet är en repris från 8 november 2022.Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] -
Thomas vill veta om små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) är svaret på kapacitetsbristen i elnätet. Och hur exakt hur småskaliga kan de bli?
Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, medverkar i programmet för att svara på alla Thomas frågor om små kärnkraftverk.USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, 99 år, tycker att det är dags att förhandla om fred med Ryssland för att undvika världskrig. Men är någon redo att ta det steget? Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är med och reagerar på Kissingers förslag. Dessutom är Thomas förväntningsfull inför ett uppdrag som han och Louise ska utföra tillsammans ikväll: de ska dela ut priser på Idrottsgalan! Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
Sveriges största forskningsinfrastruktur, som innehåller ett av världens mest intensiva röntgenljus, finns i Lund och används av både akademi och industri. Men vad är en synkrotronanläggning och vad kan man egentligen använda den till?
Olof "Charlie" Karis, tillförordnad direktör på MAX IV och professor i fysik vid Uppsala Universitet, gästar Materialperspektivet för ett både nördigt och informativt samtal om gigaelektronvolt och experimentella tillämpmningar och förutsättningarna för dem.
För den som inte vet hur MAX IV ser ut rekommenderas en bildgoogling!
-
På författaren Maja Hagermans skrivbord ligger ofta filosofen Walter Benjamins "Passagearbetet", ett verk hon har med sig när hon skriver: "Jag tänker på hans sätt tänka, hur han tittar på världen."
WALTER BENJAMIN, EN AV 1900-TALETS VIKTIGASTE TÄNKAREWalter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essäer och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vänsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod när Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig också för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris från det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsåldern" som gavs ut 1936, men även Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk där han rekonstruerar historien för att förstå nutiden och som gavs ut postumt. När tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lämna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska gränsen. Hellre än tysk fångenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 år.MAJA HAGERMAN HYLLAD FÖRFATTARE MED FOKUS PÅ SVENSK HISTORIAMaja Hagerman är författare, dokumentärfilmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har ägnat sig åt allt från medeltida madonnor till svensk rasforskning på 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut åtta böcker, bland annat "Spåren av kungens män", "Det rena landet", "Käraste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "Tusenårsresan" och "Hur gör man för att rädda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "Spåren av kungens män" och Samfundet De Nios Särskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.I avsnittet medverkar också Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".Producent: Maria Götselius -
År 1840 hittade uppländska bönder på Gräsö ett stort ben i en åker. De trodde att det kom från en jätte. Men det var en gråval, den första vetenskapligt beskrivna, och nu ska den DNA-analyseras.
Medverkande: Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Uppsala universitet. Benjamin Kear och Jan-Ove Ebbestad, intendenter vid Evolutionsmuséet i Uppsala. Vi hör också Youri van der Hurk, forskare vid Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, NTNU.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Jonna Westin [email protected] -
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Programmet är en repris från 1 november 2022.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér [email protected] -
I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det."
LARS GYLLENSTEN LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARELars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".Producent: Maria Götselius -
Vi äter mer än någonsin men får i oss mindre än tidigare. Ja, ungefär så kan man beskriva svenskarnas matvanor nuförtiden. Samtidigt som vi debatterar hur många ägg man kan äta varje dag eller hur farligt potatis är för oss glömmer vi bort att prata om hur vår mat förändrats de senaste decennierna. Alltså inte bara i termer av fetthalter och sockerhalter, utan i hur det är mer adekvat att beskriva vår mat som konstruerad snarare än tillagad. Vad gör det med oss? Hur påverkas våra kroppar av denna moderna mat som är så långt ifrån naturens råvaror som den tycks kunna komma?
Någon som jag hoppas kan hjälpa mig svara på den frågan är Ann Fernholm. Hon disputerade en gång i tiden i molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet innan hon sadlade om och blev vetenskapsjournalist. Hon har skrivit mycket om hyperprocessad mat och förra året kom hon ut med boken “Fejkmaten: så blir vi vilseledda” som fick välförtjänt mycket uppmärksamhet.
Så jag kontaktade henne för ett samtal om sönderslagen mat, jakten på stärkelse, lightprodukter och funktionell mat - vad är det egentligen? Och så bad jag henne summera alla världens mirakelkurer - vad har alla de folkgrupper som lever längst och mår bäst gemensamt i matväg?
Bokrekommendationer:
Dopamine Nation - Anna Lembke
Tyst hav - Jakten på den sista matfisken - Isabella Lövin
Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot
Lidandets konung : historien om cancer - Siddhartha Mukherjee
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varmt välkomna till årets Julsaga. God Jul! Sagan heter Gamle kamrerns julafton och ingår i boken Tio nya sagor av Albrekt Segerstedt med illustrationer av Carl Larsson. Boken är från 1883 Bonnier, Öreskrifter för folket. Den kostade 25 öre och är en vacker och sorglig, vacker berättelse om julen och ensamhet. Det avbildade exemplaret finns på litteraturbanken.se och tillhör Uppsala Universitet. Har du svåra tunga tankar gällande ensamhet i jul så be om hjälp. Tex kontakta mind.se
-
Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldålder under renässansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vägen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia.
Gäst i studion är MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar på medeltidens, renässansens och barockens musikhistoria. Han är också ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Ljudredigering: Lars in de Betou
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. - Vis mere