Uppsala Universitet Podcasts
-
Och vad kan man läsa ut av en planets atmosfär? Linn Boldt Christmas är astrofysiker vid Uppsala Universitet och med henne pratar vi om exoplaneters atmosfärer, och jämför jorden med Venus.
Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson.
Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Rymdstyrelsen. -
Professor Stefan Einhorn är cancerläkare, överläkare vid Karolinska institutet & ordförande för Centrum för social hållbarhet vid KI. Folke Tersman, medförfattare till denna bok är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. Båda är verksamma som författare utöver sina andra gärningar. Etik, många intressanta erfarenheter och insikter i människans natur är ämnen som engagerar författarna. Även utifrån ett samhällsperspektiv är denna bok viktig. Boken belyser exempelvis politiska skeenden som påverkas av hur vi människor formar våra åsikter och dess eventuella konsekvenser för oss själva och vår omgivning. Våra åsikter formas utifrån emotionella eller praktiska utgångspunkter. Olika delar av hjärnan är aktiva i beslutsfattandet, beroende på vilka syften våra beslut fattas efter. Vidare lyfts också fenomenet: ”kognitiv dissonans” & dess betydelse för våra beslut att agera eller inte samt den inre stress detta kan skapa hos oss människor. Norrmalmstorgsdramat med gisslans reaktioner vid det kända bankrånet tas upp samt hur människans behov av trygghet till och med kan få oss att liera oss med dem som terroriserar oss och se yttre hjälpare som fienden (här poliserna). Även tillståndet ”Folie a deux” beskrivs i form av hur en sjuk människa kan överföra sina åsikter till en frisk familjemedlem. Slutligen får Stefan frågan om sin mentorsverksamhet under pandemin som var mycket betydelsefull för många människor & även för Stefan själv. Att hjälpa varandra, att alla kan göra en liten del för ett bättre samhälle & sina medmänniskors mående. Det ger även oss som behandlare värdefulla insikter & glädje. Avsnitt åskådliggör vidare problemlösning, också en mycket viktig faktor för ett liv i balans och glädje. Åter ett nöje att ha Stefan som gäst & ta del av denna utomordentligt
intressanta bok som Stefan & Folke skrivit. Vi hoppas på återseende längre fram. Väl mött! -
David Sumpter är verksam som professor i tillämpad matematik vid AI-institutet på Uppsala Universitet. Hans forskning sträcker sig allt ifrån hur fiskstim och myrkolonier beter sig till hur fotbollslags nätverk fungerar, från segregation i samhället till maskininlärning och AI.
-
Hur vanligt förekommande är så kallad cancel culture på universiteten? Finns det en rädsla bland svenska akademiker att framföra vissa åsikter? Och är utfrysningskultur ett vänsterfenomen? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om maktanalys, rasistkortet och Vita havet.
Gäst i programmet är Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17
-
Mats Eskhult, prof. em. i semitiska språk vid Uppsala universitet, håller föredrag på FFG:s bibelkonferens 2023: Kristus som Visheten i Ordspråksboken. Efter föredraget blir det ett samtal mellan Kristoffer Helle, Mats Eskhult och Timo Laato om Kristus som Visheten.
Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk “FFG podcast”)
-
Ett år in i anfallskriget pressas Ryssland av ekonomiska sanktioner, och landets krigsmakt har under lång tid inte kunnat flytta fram sina positioner nämnvärt i Ukraina. Vad har kriget inneburit för det ryska samhället? Varför tycks så många ryssar stödja kriget? Och kan vi verkligen lita på dem som förutspår att landets vapenlager nu börjat sina och att Putin är på väg att förlora? Med Stefan Hedlund, författare och Rysslandsexpert vid Uppsala universitet och Rein Pella, lärare vid försvarshögskolan. Programledare: Magnus Thorén
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur kan vi skapa ett mer hållbart näringsliv? Och vad måste du som småföretagare veta för att klara av klimatsomställningen? Det fokuserar vi på i veckans avsnitt.
Günther får besök i studion av Mikael Karlsson, expert på miljö och klimat och tidigare ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen. Sedan mars 2021 arbetar han som universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet.
Hur står sig Sverige i den globala konkurrensen i miljöfrågor? Och vad kan småföretagare göra för att vända utvecklingen? Här får du svar. Lyssna nu! -
Swedbanks tidigare vd friades i tingsrätten, men än hänger skuggan kring penningtvättskrisen över bolaget. Och genom åren har flera svåra perioder drabbat Sveriges största bank. Vilken betydelse har rötterna i Sparbanksrörelsen för hur Swedbank klarar sig?
Programledare:
Anders Jelmin
Röster och medverkande i programmet
Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot
Tom Petersson, docent i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Peter Utterström, advokat
Johan Parmler, vd, Svenskt kvalitetsindex
Malou Lindblom, domare, Stockholms tingsrätt
Göran Persson, ordförande, Swedbank
Jens Henriksson, vd, Swedbank
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Brady Juvier
[email protected] -
Ilskan mot Sverige växer. Efter Paludans koranbränning har stora protester brutit ut i delar av den muslimska världen och nu har Al-Azhar-universitet i Kairo, den sunnimuslimska världens högsta religösa institution, uppmanat till bojkott av svenska varor. Hur allvarligt är det här läget? Hur hårt kan en eventuell bojkott slå mot svensk ekonomi? Kan ilskan eskalera och få ännu värre konsekvenser än bojkott, till och med våldsamma?
Gäst: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram.
Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.
Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.
Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.
Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.
Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature.
Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras.
Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Producent och programledare Annika Östman
[email protected] -
Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.
Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.
I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).
En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.
Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Programmet är en repris från 8 november 2022.
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Thomas vill veta om små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) är svaret på kapacitetsbristen i elnätet. Och hur exakt hur småskaliga kan de bli?
Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, medverkar i programmet för att svara på alla Thomas frågor om små kärnkraftverk.
USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, 99 år, tycker att det är dags att förhandla om fred med Ryssland för att undvika världskrig. Men är någon redo att ta det steget? Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är med och reagerar på Kissingers förslag.
Dessutom är Thomas förväntningsfull inför ett uppdrag som han och Louise ska utföra tillsammans ikväll: de ska dela ut priser på Idrottsgalan!
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Sveriges största forskningsinfrastruktur, som innehåller ett av världens mest intensiva röntgenljus, finns i Lund och används av både akademi och industri. Men vad är en synkrotronanläggning och vad kan man egentligen använda den till?
Olof "Charlie" Karis, tillförordnad direktör på MAX IV och professor i fysik vid Uppsala Universitet, gästar Materialperspektivet för ett både nördigt och informativt samtal om gigaelektronvolt och experimentella tillämpmningar och förutsättningarna för dem.
För den som inte vet hur MAX IV ser ut rekommenderas en bildgoogling!
-
På författaren Maja Hagermans skrivbord ligger ofta filosofen Walter Benjamins "Passagearbetet", ett verk hon har med sig när hon skriver: "Jag tänker på hans sätt tänka, hur han tittar på världen."
WALTER BENJAMIN, EN AV 1900-TALETS VIKTIGASTE TÄNKAREWalter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essäer och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vänsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod när Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig också för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris från det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsåldern" som gavs ut 1936, men även Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk där han rekonstruerar historien för att förstå nutiden och som gavs ut postumt. När tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lämna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska gränsen. Hellre än tysk fångenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 år.
MAJA HAGERMAN – HYLLAD FÖRFATTARE MED FOKUS PÅ SVENSK HISTORIAMaja Hagerman är författare, dokumentärfilmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har ägnat sig åt allt från medeltida madonnor till svensk rasforskning på 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut åtta böcker, bland annat "Spåren av kungens män", "Det rena landet", "Käraste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "Tusenårsresan" och "Hur gör man för att rädda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "Spåren av kungens män" och Samfundet De Nios Särskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.
I avsnittet medverkar också Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
- Näytä enemmän
