Frankrike Podcasts

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Bryssel måndag,Som EU-korrespondent blir det väldigt många politiska möten med män i kostym och kvinnor i dräkt. Oftast är det intressant men ibland är det ändå skönt att lämna Brysselbubblan och göra helt andra saker.Och det är precis vad jag har gjort de senaste dagarna, i slutet av förra veckan.Jag har lekt paparazzi och käkat mjölmaskar.Det hela började med en roadtrip tillsammans med kollegorna från SVT och TT.Vi skulle alla åka från Europaparlamentet i Strasbourg till miljöministrarnas möte i Amiens i norra Frankrike och tänkte att det var en bra idé att samåka.I det här jobbet blir det ibland lite ensamt så det var kul med sällskap. Särskilt som vi fördrev den fem timmar långa bilresan med frågesport.Vilka är de 10 största städerna i världen? De 10 störta länderna till ytan? De 10 största målskyttarna i Champions League? Och lite arbetsskadat kanske, blev det också det här:Ett quiz om vilka 10 stats- och regeringschefer som suttit längts på posten i EU, nördigare än så blir det väl inte.Men än bättre skulle det bli när vi kom fram till Amiens den franske presidenten Macrons hemstad.Kollegan från TT hade förberett en rundvandring i presidentens fotspår.Och likt värsta paparazzis började vi med att snoka upp Macrons gamla hus. Vi hade bara gatunamnet att gå på men en äldre dam som vi träffade berättade lite viskande att jodå, Macrons pappa bor kvar längre upp på gatan. Leta efter en stor och lite sliten fasad, sa hon. Det brukar stå en Renault Mégane på garageinfarten.Mycket riktigt, några hundra meter längre fram, fanns ett större hus, med en Mégane utanför.Tre selfies senare gick vi ytterligare en dryg kilometer och kom till Macrons gamla skola där han ju träffade sin fru, den 24 år äldre läraren Brigitte.Men Macrons hus och skola i alla ära, det allra mest intressanta på den här resan återstod. Dagen därpå, i samband med miljöministermötet, skulle Frankrike visa upp ett av sina senaste gröna projekt. En insektsfabrik. Där de planerar att tillverka proteinprodukter av mjölmaskar.Dels för djurfoder men också för mänskligt bruk, i form av proteinbars, shakes, och annat.Helt ärligt blev jag inte jättesugen efter att ha sett de svarta centimeterlånga krypen kräla omkring i genomskinliga lådor. Men efter att kollegan från SVT smakat av varan i sitt inslag så kunde såklart inte Sveriges Radio vara sämre. Och inte heller TT.Och faktiskt, chokladbaren som innehöll 12 procent mjölbagge, smakade helt okej.Det är det här som är det fantastiska med mitt jobb. Det handlar inte bara om politiska möten med män i kostym och kvinnor i dräkt. Ibland handlar det om att käka mjölmask.Andreas Liljeheden, i Bryssel andreas.liljeheden@sverigesradio.se

  • Utrikeskrönikan 21 januari 2021.

    Paris, fredag, mitt i en fransk valrörelse, som i tisdags kväll bjöd på nervkittlande valunderhållning.Högerpartiet republikanernas Valérie Pécresse var först ut i nyhetskanalen BFMTV:s nya programserie La France dans les yeux Frankrike i ögonen, och stal inledningen.När den välkände tv-profilen Jean-Jaques Bourdin öppnade med: Jag antar att ni är glad över att vara här i kväll, svarade Valérie Pécresse kallt:Ja, men det var inte självklart för mig att komma hit i kväll eftersom Monsieur Bourdin alltså programledaren mitt emot henne anmälts och nu utreds för sexuella övergrepp.Frosten började sprida sig i den annars mysigt ljussatta tv-studion. Valérie Pécresse fortsatte:Om anklagelserna stämmer är de allvarliga och måste dömas.Monsieur Bourdin som alltid har en lätt solbränna, blev vitare och vitare, och började darra påtagligt. Valérie Pécresse fortsatte sin monolog:Och allt för länge har samhället blundat för detta, förringat. Allt för få har vågat anmäla. Nu får det vara slut med tystnadskulturen.Där har presidentkandidaten pratat i en och en halv minut utan avbrott.Jag är trollbunden.Vilken mardrömssituation för redaktionen. På premiärdagen: en brottsanklagad programledare och en presidentkandidat, huvudpersonen, som på grund av det villkorar sin medverkan med krav på att få inleda med en liten monolog.Hur som helst, på något mirakulöst sätt lyckas programledaren skaka av sig förnedringen och dra igång den nya satsningen, där fransmännen alltså ska få ställa sina frågor till kandidaterna öga mot öga i direktsändning. I studion finns nu förutom programledaren och presidentkandidaten,50-talet noga utvalda väljare på glest covidavstånd och ett par politiska reportrar. En man i transportbranschen brottas med höga bensinpriser, en kvinnlig rörmokare kämpar mot en föråldrad kvinnosyn och en lantbrukare överväger att lägga av, det går inte att få ekonomin att gå ihop.Presidentkandidaten lyssnar på deras mycket personliga berättelser, ber om förtydliganden, ger sedan sitt politiska svar och några tips, som väljarna och reportrarna får kommentera och protestera mot.Bensinpriserna vill hon inte sänka, fördomar mot kvinnliga rörmokare får man i bland ta med en nypa salt, men lantbrukarnas villkor måste blir bättre svarar hon.Och så fortsätter det, i två och en halv timme.Jag sitter som en fågelholk. Vilken briljant programidé!Du får politiska förslag tillämpade på människors vardag, i kombination med en bild av kandidatens kommunikativa och empatiska förmåga. I slutet konstaterar presidentkandidaten att det är nåt annat att få höra om problem direkt från de som erfarit dem än från en lobbyorganisation, och att för hennes del inte bara var frågorna som var intressanta utan reaktionen hon fick på de svar hon gav.Marie Nilsson Boij, Paris marie.nilsson_boij@sverigesradio.se

  • Försvarsmakten föder upp schäfrar, men i andra militära sammanhang har dalmatinern gjort entré. Vi frågar oss varför, och vilka personliga egenskaper som utmärker en bra hemvärnshund?

    Vilken personlighet behöver hemvärnshundar ha?Förra torsdagen sågs en dalmatiner patrullera med hemvärnet i Visby hamn, klädd i ärmlös svart hundjacka. Cecilia Ström, ordförande i Svenska dalmatinersällskapet, pratar om hundrasens eventuella farlighet och avskräckande effekt på Putin.Mimi Jordell, hundförare i Hemvärnet, har sin egen hund Wikid med sig när hon patrullerar. Wikid är en treårig australiensisk vallhund, och en av hemvärnets 700 privatägda patrullhundar. Vilken personlighet behöver hemvärnshundar ha, och vad ska man ha dem till?Peter Öhrling, funktionsförvaltare på Försvarsmaktens hundtjänstenhet, berättar om militärhundarnas funktion. Varför har försvarsmakten valt att föda upp just schäfrar?Ukrainakrisen är långtifrån över. Putin vapenskramlar, och det svenska försvaret ökar sin närvaro på Gotland. Hur spänt är läget just nu mellan Sverige och Ryssland, om man jämför bakåt? Dick Harrison, författare och professor i historia vid Lunds universitet, kommer och pratar rysskräck, relationerna mellan Sverige och Ryssland genom tiderna, och om när de var som sämst.Idag röstar Österrikes parlament om vaccinationskrav för alla över 18 år, och dryga böter kan bli konsekvensen för dem som bryter mot den nya lagen. I Sverige ser det si och så ut med dos tre på sina ställen. Borde vi införa böter för regioner som är för långsamma med att vaccinera sin befolkning?Valrörelsen börjar komma igång i Frankrike inför presidentvalet, och för första gången i Republikanernas historia har en kvinna valts till partiets presidentkandidat. Partiet har varit i djup kris, men på senare tid har det vänt och nya medlemmar strömmar till. Men hur stor chans har egentligen Valérie Pécresse att bli Frankrikes nästa president? Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, gör en analys.Dessutom lyssnarbrev om Tycho Brahes syster Sophie, och så spelar Louise musik från sina ungdomsår i ett blåsigt Limhamn, där alla coola personer hade bärbara kassettbandspelare med lurar.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

  • Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor?

    Veckans avsnitt av Människor och tro handlar om lärarrollen i en alltmer polariserad värld, där värdekonflikter lätt uppstår i klassrummet. Reportage från Frankrike där man efter mordet på historieläraren Samuel Paty år 2020 utbildar anställda på de offentliga skolorna i hur man handskas med konflikter i klassrummet.Även i Sverige har skolvärlden den senaste tiden skakats av två våldsdåd, av elever med kopplingar till våldsbejakande ideologier. Påverkar våldsdåd i skolan hur lärare undervisar i frågor som handlar om värderingar, tro och politiska ideologier, något som redan idag kan vara en utmaning?Intervju med Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa.Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare.Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Thella Johnson Producent: Anders Diamant Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach

  • En matsvinnslag. En lag mot planerat åldrande. Ett förbud mot korta inrikessträckor med flyg. En plan för att sudda bort 72% av huvudstadens alla parkeringsplatser, för att göra plats för cyklister. Att säga att Paris och Frankrike gått in hårt för att ställa om är en underdrift – här händer den ena vågade, obekväma och intressanta grejen efter den andra. Och äntligen håller vi löftet från Plan B-poddens allra första avsnitt – att göra ett specialavsnitt om Frankrike!


    I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?


    I bonusavsnittet "Bonjour Frankrike" listar vi landets mest inspirerande exempel från klimatpolitiken, och tar tempen på Sverige som jämförelse. (Ledtråd: Det är inte så smickrande för blågult.)


    PODDARE Emma Sundh & Maria Soxbo


    KONTAKT Mail, Facebook & Instagram.


    MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids)

    Get bonus content on Patreon

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Ronie Berggren samtalar med den fransktalande akademikern Joseph Saouk om den franske presidentkandidaten Éric Zemmours vision för Frankrikes framtid.

    ------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Här är ett klipp från intervjun med Veikko Haapakangas i avsnitt 109.

    I höstas flyttade 21-årige Veikko från Bergsåker till Frankrike för att jobba hos Jean-Michel Bazire. Nu sköter han om Zacon Gio som startar i Prix de Belgique 16 januari (Observera att intervjun gjordes innan loppet). Veikko berättar om skillnaden mellan att jobba i Sverige och Frankrike och så får vi en höra om Bazires fingertoppskänsla.

    Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

  • Chockhöga elpriser och klimatpanik har fått en del att se på kärnkraften med nya ögon. Men olika länder drar olika slutsater.

    Följ med till Tyskland, Frankrike och Kina för att höra hur man ställer sig till kärnkraften där, och hör om hur de stora kärnkraftsolyckorna i Fukoshima och Chernobyl har påverkat bilden av kärnkraften.Medverkande: Mikael Höök, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet, Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Berlinkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Producent: Catarina Spåre GustafssonProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Ludvig Widman

  • Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.

     

    I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.

     

    Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.

     

    Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.

     

    För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.

     

    Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.

     

    Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.

     

    I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Jussi Björlingmuseet i Borlänge stängdes permanent 2021 nu flyttar minnet av världstenoren in på biblioteket istället. Men trots internationella protester hade museet väldigt få besökare - kommer det att komma fler nu?

    Följ med Katarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson i den tredje och sista delen i reportageserien Bergslagen inifrån. ARBETARFÖRFATTAREN EDOUARD LOUIS TILLBAKA MED MODERSSKILDRING Den franske arbetarförfattaren Edouard Louis har tidigare skrivit sin egen berättelse, sin fars berättelsen och nu har turen kommit till hans moder i den nya romanen En kvinnas frigörelse. Samtal om en av Frankrikes mest uppmärksammade författare just nu. VECKANS ORD: LUNGOR Den här veckan ser Jenny Teleman hur skildringar av regnskogen andas i olika takt. Veckans ord är: Lungor.ESSÄ: EVERT TAUBE SOM KLIMATAKTIVIST FÖRE SIN TIDI takt med att klimathotet blivit allt tydligare, och dess konsekvenser allt mer uppenbara, har också flera olika litteraturteoretiker försökt beskriva hur litteraturen kan gestalta en radikalt annorlunda syn på naturen, där människans behov inte värderas högre än andra arters. I dagens essä undersöker litteraturvetaren Eva Stenskär om Evert Taube var före sin tid.Programledare: Saman Bakhtiari

  • Det stora svenskhoppet – Don Fanucci Zet – kommer inte till start i Prix d'Amerique. Daniel Redén berättar varför och ger oss även en statusrapport på Missle Hill och en inblick i hur man hanterar vinterträning i skiftande temperaturer.

    I höstas flyttade 21-årige Veikko Haapakangas från Bergsåker till Frankrike för att jobba hos Jean-Michel Bazire. Nu sköter han om Zacon Gio som startar i Prix de Belgique nu på söndag. Veikko berättar om skillnaden mellan att jobba i Sverige och Frankrike och så får vi en höra om Bazires fingertoppskänsla.

    Lacke reflekterar över avstånd i Norrland och bjuder på två luringar till V75® på Gävletravet.

    Gäster: Deniel Redén, Veikko Haapakangas och Lacke.

    Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

  • Den idag 73-åriga musikartisten Jean Humenry är ett av offren för sexuella övergrepp i katolska kyrkan i Frankrike. Han berättade sin historia i Människor och tro i P1 hösten 2021.

    I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 2 av 2.Innehåll:KLIMATET: SVENSKA KYRKAN OCH SKOGEN. Intervjuer med Kristina Belfrage, forskare i agroekologi och Christoffer Sjödin, studentpräst, aktiva i Nätverket för ett hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan samt Antje Jackelén, ärkebiskop. Intervjuer: Lollo Collmar och Thella Johnson. Sändes första gången 7 oktober 2021.PEDOFILSKANDALERNA I KATOLSKA KYRKAN. Intervju med musikartisten Jean Humenry, ett av offren för sexuella övergrepp som vittnat inför den franska Sauvékommissionen, som presenterade sin rapport hösten 2021. Intervju: Johan Tollgerdt. Sändes första gången 28 oktober 2021.HIPHOPARE OCH MUSLIM: MÖTE MED JELASSI OCH NILS SVENNEM LUNDBERG. Rapparen Fatima Jelassi och hennes producent Nils Svennem Lundberg berättar om hur islam präglar deras liv och konstnärskap. Intervju: Edgar Mannheimer. Sändes första gången 15 april 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

  • Nästan allt drottning Kristina tog sig för misslyckades hon med. Det menar Linda Skugge och reflekterar över saken i ljuset av sina många egna misslyckanden.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2019.I drottning Kristinas efterlämnade manus förutspådde hon att hon som äldre skulle förvandlas till en vacker yngling som hette Alexander. Efter hennes idol Alexander den store.Hon trodde att hon med alkemins hjälp skulle kunna omvandlas till man. Likaså var hon övertygad om att hon genom en alkemisk metamorfos kunde bli odödlig.I slutet av sitt liv fick hon äntligen syn på något som stack ut och skavde när hon satt till häst, något som hade slående likheter med en manslem. Hennes livmedikus blev utom sig, men fick till sist medge sitt misstag. Det var ingen penis, utan ett livmoderframfall.Drottning Kristina nämns alltid som en stor förebild, hon var ju så bildad och vis och bjöd in Europas intellektuella till Stockholm. Dessutom var hon en egensinnig och stark kvinna som absolut inte tänkte bli underordnad en man vilket skulle hända om hon gifte sig. Nej, istället abdikerade hon och skapade sig ett helt nytt liv i Rom men för att verkligen förstå hennes liv måste man känna till vilken roll misslyckandet spelade i det.I hela sitt liv misslyckades Kristina med i stort sett allt hon företog sig. Hon hade litterära ambitioner och påbörjade ett flertal gånger sina memoarer. Men skräll! självbiografin slutar efter ett fåtal sidor med att hon längre fram avser förklara varför det var lite väl hårdhjärtat av förmyndarna att skilja henne som liten flicka från sin mor. Mer om detta får vi aldrig veta.Hon misslyckades med alla sina storslagna politiska projekt som att agera fredsmäklare mellan Spanien och Frankrike, hon blev inte kung över Neapel, heller inte över det polsk-litauiska samväldet och det blev inget med det stora korståget där hon skulle rida i täten av hären för att befria Konstantinopel från turkarna.Samtliga hennes kreativa planer att få till stånd en bättre försörjning efter abdikationen misslyckades. Hon försökte naturligtvis utan framgång sälja svenska krigsskepp till Frankrike, varpå hon ansåg att hon personligen skulle få den för den tiden nätta summan 300 000 riksdaler. Hon försökte tvinga Sveriges nya kung Karl X Gustav att skänka henne 6000 rustade soldater. Det blev fetnobben. Trots att de var kusiner och växt upp tillsammans och trots att hon hade gett honom kronan och allt.Med tanke på hennes låga tankar om kvinnor ansåg hon förmodligen att det var ett misstag att födas som kvinna. I sina memoarer skriver hon till Gud att jag hade varit så lycklig om jag hade fått dö innan jag gjort orätt och blivit otacksam mot Dig. Hon syftar på den serie olyckor som drabbade henne redan som spädbarn då hon som enligt egen utsaga utsattes för attentat. Som när en bjälke föll ner och nästan krossade vaggan hon låg i, eller när hon tappades i golvet, med en livslång snedhet i ryggen som följd. Det sista, misstänker hon, gjorde hennes egen mor, Maria Eleonora, avsiktligt.Peter Englund framför i sitt förord till Kristinas oavslutade memoarer en sympatisk förklaring till hennes notoriska misslyckanden. Hon var en kvinna med makt i en alltigenom manlig värld och hade plågsamt mycket att leva upp till och det enda spår av ödmjukhet hon lämnade efter sig var det faktum att hon helt enkelt inte mäktade med att slutföra sin bok.Englund skriver: Att lämna efter sig blott en torso är kanske så nära denna ytterligt stolta kvinna kunde komma den speciella sorg vi andra brukar kalla ödmjukhet?.Den konstform Kristina behärskade allra bäst var kanske den uteblivna framgången?Det räcker att se på sitt eget liv för att inse det riktiga i det påståendet. Vad ger mest energi och vilja till förändring, att lyckas eller misslyckas? Jag minns alla mina misslyckanden och hur de brukade ja inte ta på mig, men ta mig någon annanstans. Till en ny, kanske inte bättre, men i alla fall oprövad och spännande plats.Som när mitt förlag konkade, eller min eventbyrå. Eller när jag under pågående styrelsemöte fick sparken som producent för teatern jag drev och den tjugo år yngre assistenten fick ta över min tjänst. För att jag var för undermålig. Jag kommer aldrig glömma vad jag hade på mig. En ljust rosagrå knytblus. Jag åt ur en medhavd matlåda full med melonbitar. Lite melondregel rann ner på blusen. Fläcken gick aldrig bort. Trots det kan jag inte förmå mig att kasta blusen. Den väcker så många starka minnen. Smaken av galiamelon kommer jag för alltid att förknippa med att få sparken. Det finns få saker som slår det misslyckandet och lika få händelser som gör mig på lika muntert humör. För att det är så praktpajigt att man aldrig tröttnar på att vare sig berätta om det eller tänka på det. Eller alla böcker jag skriver som ingen vill läsa? Alla projekt jag inte kan låta bli att starta trots att de bara blöder och tar tid, som fanzinet och antikvariatet. Vad är det egentligen för fel på mig? Varför ger jag helt enkelt inte bara upp?Varför gav drottning Kristina aldrig upp? Varför slutade hon aldrig att smida den ena planen efter den andra? Varför erkände hon aldrig att hon nog ångrade abdikationen eftersom den gjorde henne utfattig resten av livet? Och hur var det med katolicismen egentligen, misslyckades hon inte till och med att bli en from katolik?Kristina höll krampartat på med sina mer eller mindre storslagna idéer fram till ögonblicket hon dog. Hon skulle bara vila lite och la sitt recept på den så kallade universalmedicinen som påstods bota allt på nattduksbordet, och lutade sig tillbaka. Men medicinen botade ingenting, utan Kristina dog, gammal och ful, precis som alla andra. Gravöppningen från 1965 påvisade dessutom att hon aldrig lyckades med att förvandlas till biologisk man.Många av historiens mest framgångsrika människor har varit insnöade på sitt ämne, vänt på varenda sten och filat på varje analys för att åstadkomma något storartat inom just sin disciplin. Kanske är det en väg till framgång, men är det nödvändigtvis ett bättre liv? Är det inte i själva försöket som storheten ligger, och i att våga försöka igen? Med andra ord: är det inte misslyckandet som gör livet större och rikare?Att misslyckas är ett sätt att leva. Misslyckanden är aldrig ointressanta, aldrig långtråkiga, aldrig stagnation. Hela livet är en risk. Drottning Kristina ansåg att hon var värd den risken.Linda Skugge, författare och skribentDrottning KristinaFödd 8december 1626, död 19 april 1689.Drottning av Sverige 164454, dotter till GustavII Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg.I december 1654 övergick Kristina i Bryssel i hemlighet till katolicismen och därefter officiellt i Innsbruck i november 1655. Den 23 december samma år gjorde hon sitt intåg i Rom och var därefter bosatt där under namnet Kristina Alexandra. (ne.se)Böcker som legat till grund för denna essä:Peter Englund: Silvermasken en kort biografi över drottning Kristina (Albert Bonniers förlag)Erik Petersson: Maktspelerskan drottning Kristinas revolt (Natur&kultur)Erik Petersson: Drottning utan land Kristina i Rom (Natur&kultur)Kristina brev och skrifter (utgivna av Svenska akademien)Marie-Louise Rodén: Drottning Christina en biografi (Prisma)Susanna Åkerman: Fenixelden drottning Kristina som alkemist (Gidlunds förlag)Kjell Lekeby: Kung Kristina (Vertigo förlag)