Lund Podcasts

  • Idag ska vi få följa med på en Erasmusresa till Italien. I slutet av mars begav sig en liten delegation med 3 lärare och 1 rektor från Lingua Montessori i Lund ner till Italien och Scuola Don Oreste Benzi i Forli en bit från Bolonga. Vi ska få höra lite om deras resa och upplevelse, men också hur man förbereder sig för att ta emot 34 italienare i Lund i mitten av maj. Vill ni veta mer om Erasmus? Klicka här.

    Montessoripodden produceras för Montessori Förskolor och skolor i Sverige AB. Du kan läsa mer om oss på www.montessorisverige.se. När du har lyssnat, ge gärna podden ett betyg i din poddspelare, och glöm inte att följa Montessoripodden på facebook eller instagram.

  • Inför veckans avsnitt av Kulturbarnen har Ida hållit föredrag på författarskolan i Lund och Pontus har befunnit sig på Gotland och tagit in våren själsligt så väl som med kameran, på båda sätt inspirerad av Eva Dahlgrens memoarer 'Instrumenten'. Nu på fredag släpps singeln 'Saven och Mossan' tillsammans med Viola Martinsson och Pontus producentkollektiv The Color Red, vilken vi bjuder på i slutet av avsnittet. Dessutom ger Ida en massa boktips inför våren, vi lyssnar på AI-genererad rap och spekulerar i om huruvida TV-spel är de nya superhjältarna.

    Välkomna!

    instagram.com/kulturbarnen

    Dessutom:

    Ia Genberg - 'Detaljerna'

    Eva Dahlgren - 'Instrumenten, Memoarer del 1'

    Steve Sem-Sandberg, 'Oceanen'

    Marlene Van Niekerk, 'Triomf'

    Scholastique Mukasonga, 'Barfotakvinnan'

    Kate Zambreno, 'Drift'

    Aravind Jayan, 'tonårsbarn har kul på allmän plats'

    Jennifer Egan, 'Sockerhuset'

    The Last of Us

    Super Mario-filmen

    Gran Turismo

    Neil Druckman

    SONY World Photographer Awards

    Boris Eldagsen, ’Electricia’

    Ghostwriter, ’Heart on my sleeve’

    Drake & The Weeknd

    David Guetta

    Eminem

    Författarskolan i Lund

    Lune

    Viola Martinsson & The Color Red, ’Saven & Mossan’

    Filmen om Ingrid Bergman

  • DEL 2 AV 3. Maja & Joel träffar Anders Jansson – komiker, regissör, tv-kreatör och pappa till humorsuccén Hipp hipp!


    I det här avsnittet pratar vi om hur supersuccén Hipp hipp kom till. Vi snackar Tiffany Persson, Kajan och den klassiska hejaklacken. Vi pratar också om det kreativa samarbetet mellan Anders och parhästen Johan Wester – och hur spexet i Lund blev deras biljett in till SVT.


    Hipp hipp finns på SVTs öppet arkiv för det som vill spana in det vi pratar om!


    Följ Skapa till 100 i din poddapp och på:

    Linktree: https://linktr.ee/skapatill100

    Instagram: https://www.instagram.com/skapatill100

    Facebook: https://www.facebook.com/skapatill100


    Skapa till 100 görs av Maja Sönnerbo tillsammans med Joel Nyberg och Marika Borg Ström. Den spelas in i poddstudion i hos Lejonbröder produktion.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det här är det första podd-avsnitt från Kalmar Län! Under 2023 kommer podden att förgyllas med en himla massa avsnitt från det långsmala länet i sydost. Det kommer att bli en hel del Öland, vi kommer att besöka området kring Västervik och in i skogarna mot Kronoberg… och så kommer vi, som i det här avsnittet, att besöka länets södra del…

    För vad är inte bättre att börja med än att besöka Gamla Stan i länets huvudstad Kalmar! Under snart 1,5 år har arkeologerna undersökt de äldsta delarna av Kalmar, och locket till den medeltida staden har lyfts av!

    Detta är det första av två avsnitt och med oss har vi Magnus Stibéus som är arkeolog vid Arkeologerna i Lund och projektledare för grävningarna i Kalmar.

    För den som vill veta mer finns det en fin skrift, Ny arkeologi under gatorna i Gamla Stan, där man får följa förra årets grävning i både bild och text. Den går att ladda ner från Arkeologernas hemsida, eller så hittar du den gratis runtom i Kalmar.

    Avsnittet görs med bidra från Länsstyrelsen i Kalmar.

    Skriften Ny arkeologi under gatorna i Gamla Stan https://arkeologerna.com/publikationer/ny-arkeologi/

    Arkeologernas blogg från Kalmar: https://arkeologerna.com/bloggar/det-medeltida-kalmar-blir-synligt/

    Rättelse: I avsnittet säger jag att skriften finns på Arkeologerna i Lunds hemsida. Det är Arkeologernas hemsida! Arkeologerna i Lund är en avdelning av fyra och en del av Statens Historiska museer! Rätt ska vara rätt!

  • Goda nyheter: vindkraften kroknar. Men varför tillåts kinesiska staten vara storägare inom svensk energiproduktion? Likheten mellan svensk bostadsmarknad och elmarknad - och DDRs Trabant-marknad. Juridiska fakulteten i Lund sågar en remiss om utökade statliga befogenheter för övervakning av undersåtarna, jämför svenska staten med Kina och bedriver därmed vad SÄPO kallar "antistatlig" verksamhet.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Bli prenumerant för att se alla avsnitt här: https://anchor.fm/tfkvod/subscribe I detta avsnitt: Utfyllnadsord Juridik-Johan Körde full hem från krogen - på saxlift Rattfylla Råka mörda ett barn Prank-väcka barn Energidryck Filip Dikmen Utbrändhet Djävulens advokat Keanu Reeves Kan man ge cancer till någon? Analcancer Långbajsare och kortbajsare Vad betyder ord? Skyddsrum London Breakfast Kostcirkeln Ljudminnen Kaja Isbergssallad Smörgås Skog och mark Lund Dunge Familjegård Husdrömmar Nyckelfärdigt hus Markoolio och Irma Vår adress: Tack För Kaffet Wargentinsgatan 2 112 29 Stockholm Maila oss: [email protected]

  • Med en bakgrund både i Lund och i Genomic Medicine Sweden Barncancer rör sig samtalet kring data som flödar, kring att våga röra sig i gråzoner, kring barn med cancer och en massa annat.

  • Hjärnan är så mycket mer än förnuft. Malena Forsare reflekterar över att när kroppen berättar det intellektet inte förstått.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Första gången det hände var på Patologen i Lund. Utanför var det grönskande vår. Men ingenting av det, och ingenting av allt som då verkligen betydde något, märktes i den lilla ringen av studenter som slöt sig runt den ensamma hjärnklumpen. Docenten hade precis rullat in hjärnan, som nu låg och guppade i en bunke. Hjärnan hade ingen blick, ingen kropp eller vilja. Den hade förlorat sin människa. Och nu skulle den noga skivas upp framför våra ögon, så att vi skulle få veta något om demenssjukdomens inre anatomi.

    Jag gjorde ett tankefel, som varje luttrad obducent noga lärt sig att undvika. Istället för att tänka på hjärnan, började jag tänka på människan. Jag ställde en fråga om begravningen; vad hjärnan tänkte om att den nu låg här, istället för i jorden där kroppen fanns. Jag minns doften av desinfektionsmedel och skaldjur. Att jag tog några steg mot skjutdörren, och där någonstans, i det gungande mötet med gravitationen, fångade docenten mig med ett vant grepp.

    Avståndet mellan hjärna och kropp – hur skulle vi begripa det? I neuropsykologikursen var det aldrig något som direkt diskuterades. I gruppen av blivande psykologer pratades det överhuvud taget väldigt lite om att kroppen talar sitt eget språk och ofta är snabbare än tanken. Att den fångar upp vår existens – övergångarna i livet – och reagerar på dem, ibland innan vi själva fattat.

    Den holländska läkaren och traumaforskaren Bessel Van Der Kolk beskriver i sin bok, ”The Body Keeps the Score”, hur Darwin var tidig med att peka ut förbindelser mellan kropp och hjärna. Enligt Darwin involverades ”den pneumogastriska nerven” vid stark psykisk upphetsning, så att även inälvornas tillstånd påverkades. Terminologin har förändrats, men inom dagens traumavård är man allt mer överens om att behandlingen vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, behöver inbegripa kroppen, eftersom det som händer den skapar avtryck i hjärnans olika minnescentra.

    Darwin var således något på spåren. På 1990-talet introducerades en viktig, om än omstridd teori, som bygger på denna enkla slutsats: att hjärna och kropp hör intimt ihop. Den amerikanska psykologprofessorn Stephen Porges myntade den så kallade ”polyvagala teorin”, som utgår från vagusnervens förgreningar, vilka skapar förbindelser mellan olika organ, såsom hjärna, lungor, hjärta och mage. Och den betonar hur viktigt det sociala samspelet är i vårt psykiska – och fysiska – mående. Kroppar talar till varandra med ansiktsuttryck, gester och tonfall, och om traumatiska minnen lärt oss att vara rädda för andra, ja, då måste terapeuten mer än vanligt visa tålmodig värme och empati.

    Andra gången det hände var i en biosalong. Jag hade drabbats av en aning om att jag inte längre fick plats i tillvaron såsom den såg ut. Men det visste jag inte då, för tanken var inte färdig. I ett försök att greppa vad som höll på att hända, trampade jag en lördag iväg på min cykel för att se filmatiseringen av Annie Ernauxs självbiografiska ”L’événement”. Egentligen mest för titelns skull: ”Omständigheter” är ett vidöppet ord. I filmen är det katolskt 60-tal, i Frankrike någonstans, och en ung kvinna söker, dag efter dag, med blicken i sina trosor. Hon är gravid och vill allt annat än det. Så hon kämpar för rätten att välja. Samtidigt som läkarna vägrar att gå henne till mötes, väninnorna vänder bort blicken och den manlige vännen vill passa på – det är ju utan risk för en ny konception.

    Någonstans mellan vecka 8 och 9 tar hon en strumpsticka, och för den långt in i sig själv. När biomörkret börjar snurra är det som om jag redan är i filmens slut. Där ett för tungt foster hänger på sin sträng ner i toaletten och blödningen inte går att stoppa. Jag famlar mig ut och sjunker ihop under en grön exitskylt i biografens öde källare. Där svettas jag ut ångesten som kommer av att vara instängd i livets cellsystem. Fostret är inte mitt, men kroppen, den är min. Och nu vägrar den plötsligt att samarbeta.

    Som färdig psykolog började jag så småningom att arbeta med traumatiserade barn. Bland patienterna fanns en grupp som var särskilt svårläkt: barn som tidigt utsatts för sexuella övergrepp. En del av de här barnen hade utvecklat en strategi som en gång hjälpt dem. De hade övergett sina kroppar för att stå ut. Övergreppen tillhörde nu det förflutna, men barnen fortsatte att av och till checka ut från sin fysiska tillvaro. Det kallas dissociation och kan beskrivas som den yttersta förlusten. Barnet försvinner bort och blir okontaktbar. Enligt van der Kolk måste vi närma oss en sådan patient just genom kroppen. Med försiktiga försök till rörelse, beröring och ögonkontakt. För att på så sätt återföra barnet till här och nu.

    Det skulle hända en tredje gång, men då inte i form av en svimning. Sent en natt, när allt var för sent och det som verkligen betytt något inte längre fanns kvar, rann all kraft som en ström ur kroppen. Jag hamnade kraftlös och skakande på golvet. Det blev svart och tonat blått, det skimrade som inuti ett regn, och samtidigt som jag var fastkättrad såg jag allt utifrån. Efteråt rådfrågade jag en fysioterapeut om det som hänt; det liknande ingen tidigare erfarenhet. Hon svarade något om nervsystemet, men jag minns inte riktigt vad. Och förresten hade hon själv varit med om samma sak. Så här i retrospektiv blir det ändå begripligt: kärleken hade tagit slut, och kroppen, den var förtvivlad och kunde liksom inget göra.

    Hur långt är avståndet mellan hjärna och kropp? Hur långt är avståndet mellan det som en människa tänker och det hon känner? Kanske har vi bäst chans att förstå det i de ögonblick, då kroppen talar om för oss vad vi måste göra. När vi måste bryta upp. Fly från en plats. Eller när vi bara behöver släppa taget om något för att överleva själsligt.

    Efter den hastiga sortin från hjärnobduktionen hamnade jag i ett litet uppvakningsrum. Rummet är till för sådana som jag, som svimmar vid åsynen av människans innanmäte. Docenten berättade att flera av hennes medicindoktorander börjat sina karriärer just så. Som om de, när de betraktat vår köttiga insida, aktiverats i sin existentiella varseblivning. För vi har att inse att avståndet mellan hjärna och kropp är en illusion. Miljarder nervtrådar förbinder hjärnan med resten av oss själva. Vårt misstag är att vi tror att intellektet är överordnat våra sinnesförnimmelser. I själva verket, menar Bessel van der Kolk, håller kroppen räkningen. Den är vårt bästa instrument.

    Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog

  • "Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten.  

    Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.

    Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.

    Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.

    Reporter: Therese Uddenfeldt

    Producent: Björn Gunér
    [email protected]

  • Första delen av novellen Förändra ditt liv, skriven av Anders Fager. Trevlig lyssning!

    Anders är en av våra stora skräckförfattare. Han debuterade 2009 med novellsamlingen Svenska kulter och har sedan dess publicerat en rad romaner och novellsamlingar. Nu är han aktuell med Bläckfisken och den japanska sjömannen där vi återvänder till Fagers kosmiska skräck-universum. Lund, i mitten av 1920-talet. Studentsällskap, märkliga ritualer, fasansfulla experiment och den mystiska lilla lokalen på Klostergatan. Bläckfisken och den japanska sjömannen släpptes 2022 och finns ute i bokhandlarna. Men Anders är redan aktuell med ett nytt boksläpp. Det kommer att ske i Italien nu i mars.

    Tack Anders för din medverkan i Mannen med den gula rocken. Nästa vecka är vi tillbaka med den andra delen av Förändra ditt liv. Då med en ny författare.

    Följ gärna Mannen med den gula rocken på Instagram och Facebook. Tycker du om podden så lämna gärna en recension och ett betyg på podden via appen du lyssnar i. Det hjälper mig att nå ut till fler och klättra i topplistor. Glöm inte heller att prenumerara på podden i din podcastapp, t ex via Spotify eller Podcaster. Vill du komma i kontakt med mig så går det alltid bra att maila på [email protected] eller via mina andra kanaler.

  • .

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    عاشت هيشو رشيد في السويد لمدة 24 عاماً، ودرست في اختصاص الموارد البشرية في جامعة لوند، والآن تعمل كمديرة في منزل لرعاية الكبار في السن في بلدية كريستيانستاد.

    بدأت هيشو بالعمل في مجال الديكورات والتصاميم الداخلية كهواية، ثم تحولت هذه الهواية الى عمل، وأصبحت هيشو واحدة من أكبر خمس مؤثرين في السويد.. هيشو لديها حالياً نحو 300 ألف متابع على وسائل التواصل الاجتماعي، وستخبرنا في هذه الحلقة عن اهم النصائح التي تسعى لإيصالها لمُتابعيها فيما يتعلق بديكورات المنازل الداخلية.

    تقول هيشو رشيد: مدخل المنزل هو اهم مكان يجب التركيز عليه.. يجب ألا يوحي بالفوضى، لأنه المكان الذي يعطي الانطباع الاول للزوار عن منازلنا.. والنظافة هي ديكور بحد ذاته.

     

    SVENSK TEXT

    Hasho är en av Sveriges största influensers inom inredning

    Hasho Rashid är en av Sveriges större influensers inom heminredning. Nu möter du henne i Arabisk talkshow

    Hasho Rashid har bott i Sverige i 24 år. Hon har studerat HR på universitetet i Lund och arbetar som enhetschef på Kristianstad kommun. Men på fritiden är hon, med över 300 000 följare på instagram, av Sveriges fem största influensers inom inredning, allt enligt tidningen Resumé. Nu berättar ger hon oss sina bästa inredningstips

    -Hallen är det viktigaste rummet i huset. Det är där man får känslan av huset. Sedan är det viktigt att huset är rent, det är en viktig del av inredningen, säger hon

  • Om kvaltiderna på SM och andra mästerskapstävlingar.Eftersnack till WADC i Lund.Amerikanska GP – svenskresultaten.Statistiksnack.FINAs stora förändringar – mindre pampvälde.Mot VM i Fukuoka 2023Idrottsgalan – är den överhuvudtaget rättvis?

  • Det är nytt år och vi bjuder på nya bekymmer:

    Det är livsfarligt att lägga sig av med laster, Hundåren, det slutgiltiga inlägget i manligt-kvinnligt-debatten(!), George Costanza på massage och galenskapernas kvarter i Uppsala.


    Venligst,

    Moa & Sara


    Brasklapp: doktorandtjänsten som annonserades ut var i Linköping och inte Lund.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sveriges största forskningsinfrastruktur, som innehåller ett av världens mest intensiva röntgenljus, finns i Lund och används av både akademi och industri. Men vad är en synkrotronanläggning och vad kan man egentligen använda den till?

    Olof "Charlie" Karis, tillförordnad direktör på MAX IV och professor i fysik vid Uppsala Universitet, gästar Materialperspektivet för ett både nördigt och informativt samtal om gigaelektronvolt och experimentella tillämpmningar och förutsättningarna för dem.

    För den som inte vet hur MAX IV ser ut rekommenderas en bildgoogling!

  • Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah

    Bukaan xanuun u yiil isbitaalka Helsingborg ayaa geeriyooday iyadoo aan cidi ogaan.

    Ururka dhallinyarada ee xisbiga Centerpartiet (CUF) iyo midka ardeyda ayaa shaaca ka qaaday iney taageersan yihiin go'aanka guddiga doorasharada ee xisbigu ku soo bandhigay in Muharrem Demirok loo doorto hoggaamiyaha cusub ee xisbiga C

    Tatueringar oo ah midabbada ay dadka qaar jirkooda ku xardhaan, ayey cilmi baarayaal Jaamacadda Lund ka howlgala baarayaan in uu sababo cudurka Kansarka.