Karolinska Institutet Podcasts
-
Smittotalen skenar och antal covidpositiva har nått rekordnivåer. Samtidigt får många sin tredje vaccindos och många smittade verkar få milda symptom. När är det läge att sluta se covid som samhällsfarlig och vad krävs för det? När är pandemin över? De frågorna ställer vi till epidemiolog Emma Frans i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Hör även varför hon anser att masstestning och smittspårning kan ha spelat ut sin roll.
Gäst: Emma Frans, epidemiolog vid Karolinska institutet.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
Kontakt: podcast@aftonbladet.se
-
Många som drabbas av ätstörning har en väldigt negativ självbild, mer negativ än personer med till exempel depression eller missbruksproblematik. Varför är det så? Och hur får man en bättre självbild?
Emma Forsén Mantilla, psykolog och forskare på Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska institutet, har forskat på kopplingen mellan självbild och ätstörningar.
Emma är också projektledare för den svenska delen av den internationella forskningsstudien EDGI och ordförande i Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.
Emmas avhandling heter: Fatal attraction: the relationship between patients and their eating disorders, an interpersonal and attachment perspective.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos?
Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidigt globalt. De som smittas av omikronvarianten får i 40-85 procent av fallen inga tydliga symptom. Enligt Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, kan det bero både på att viruset i sig är lindrigare men också på att det är en god immunitet i befolkningen tack vare vaccinerna.Medverkar gör också Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och expert i det globala nätverket, COVAX, som fördelar vaccin till låginkomstländer. Enligt henne kan 70 procent av världens befolkning få tillgång till dos ett, två och tre av covidvaccinen i februari. Men att det nu hänger på att personal finns som kan ge doserna och att kylkedjan för vaccinen fungerar.Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se -
Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man?
Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf. -
Compassion betyder medkänsla på svenska och innebär att kunna känna med sig själv och andra när vi har det svårt eller lider. Forskningen kring compassion visar att vi kan öka vårt eget välbefinnande genom att träna på att känna med oss själva och känna med andra vid svårigheter, motgångar, smärta eller lidande. Lidande vill vi helst undvika, men att erkänna att det finns och att våga leva med motgångarna kan komplettera livet. Att träna compassion ökar ofta tolerans och förståelse för andra och oss själva, acceptans och motståndskraft vid svårigheter.
Christina Andersson är klinisk psykolog och forskar på stress och compassion på Karolinska Institutet och har skrivit boken Compassioneffekten (2017).
Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du till kristina@exist.se eller tar kontakt via hemsidan https://exist.se
Alla avsnitt finns på https://hjarnpodden.se med prenumeration.
-
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig.
Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen poledance. Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just Michells knep saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen. Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi. Björn Gerdle, professor emeritus i smärt- och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi.Programmet är en repris från 8 oktober 2021Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se -
Forskaren om värderingar och olika kulturers perspektiv på livet.
Sedan många år generalsekreterare i World Values Survey som i 40 år undersökt och analyserat människors värderingar och övertygelser. Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och samarbetar med Institutet för framtidsstudier och Karolinska Institutet. Bi Puranen var under en period chefredaktör för Nationalencyklopedin. Mitt program handlar om värderingar, sjukdomar, olika kulturers livsperspektiv och om varför migranters ovilja mot att vaccinera sig delvis är en myt. Och om nSamuel Burvall i Burträsk som trodde att det var orden som smittade när man blev sjuk och inte virus eller bakterier.Om Bi PuranenForskare, 70 årFödd i Umeå, bosatt i Stockholm och på EkeröTidigare Sommarvärd 1988 och 2014Producent: Anders Diamant -
I det 68:e avsnittet hyllar vi några av våra ambassadörförebilder som hunnit ta examen! Vi uppdaterar er kring vad de pysslar med nu om dagarna och hur livet efter KI kan se ut! Men vi vänder också på steken och grottar ned oss i vilka som kommit in på KI:s läkarprogram, och hur du som inte fått en plats en kan tänka kring andra urvalet och reservplatser!
Statuspodden är en officiell podcast från Karolinska Institutet i Stockholm.
Frågor? Mejla oss på podcast@ki.se eller gå in på ki.se/statuspodden. -
Omikronvarianten väntas ha tagit över i mitten av januari i Sverige. Vad visar forskningen hittills om hur bra skydd vaccinen ger och vilka behandlingar som fungerar mot omikron?
Omikronvarianten av coronaviruset innebär att många och viktiga delar av viruset förändrats i ett slag. I Skåne uppskattades 15-20 procent av de bekräftade fallen vara omikron för två veckor sedan, enligt uppgifter till Vetenskapsradion.Hur ska en vanlig julfirare bedöma sitt vaccinskydd om det var länge sedan man fick den senaste sprutan? Hur ska forskarna få fram antikroppar som fungerar också mot omikron, om vi framöver får svåra fall av sjukdom även i den?Vetenskapsradion söker den senaste kunskapen tillsammans med Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet, och Anna Lena-Spetz, professor i immunologi vid Stockholms universitet. Du hör också Lisa Brouwers, analyschef vid Folkhälsomyndigheten.Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se - Professorn och forskaren Ata Ghaderi gästar Framgångspodden för att lära oss allt om ätstörningar! Han är leg. psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, han är medskribent till tre böcker och forskar dagligen om negativ kroppsuppfattning och ätstörningar.Vi går in på alla olika typer av ätstörningar och vad det är som karaktäriserar dem. Vi pratar om hur det kommer sig att vissa personer får en ätstörningsproblematik, vad personerna själva kan göra som lider av det och vad man kan göra om man har någon i sin närhet som har problem. Dessutom pratar vi om vad man kan göra för att älska sin kropp mer, bygga en starkare självkänsla och så svarar vi på mängder utav era lyssnarfrågor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/UMO - Få hjälp med ätstörningar: https://www.umo.se/att-ma-daligt/atstorningar/bli-av-med-atstorningar/Riksföreningen mot ätstörningar: https://www.friskfri.se/Ätstörningszonen: https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/1177 Vårdguiden om ätstörningar: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
- Professorn och forskaren Ata Ghaderi gästar Framgångspodden för att lära oss allt om ätstörningar! Han är leg. psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, han är medskribent till tre böcker och forskar dagligen om negativ kroppsuppfattning och ätstörningar.Vi går in på alla olika typer av ätstörningar och vad det är som karaktäriserar dem. Vi pratar om hur det kommer sig att vissa personer får en ätstörningsproblematik, vad personerna själva kan göra som lider av det och vad man kan göra om man har någon i sin närhet som har problem. Dessutom pratar vi om vad man kan göra för att älska sin kropp mer, bygga en starkare självkänsla och så svarar vi på mängder utav era lyssnarfrågor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/UMO - Få hjälp med ätstörningar: https://www.umo.se/att-ma-daligt/atstorningar/bli-av-med-atstorningar/Riksföreningen mot ätstörningar: https://www.friskfri.se/Ätstörningszonen: https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/1177 Vårdguiden om ätstörningar: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Influensa, RS och magsjuka. Förutom covid så är andra virus igång med full kraft och vabbandet var rekordhögt redan i höstas. Julen är på intågande och många planerar ett firande. I det här avsnittet av Aftonbladet Daily får du svar från en barnläkare inför stundande högtider. Hur länge är barn smittsamma? När går det bra att träffa mor- eller farföräldrarna egentligen? Varför är så många barn sjuka just nu? Det och mer pratar vi om i avsnittet.
Gäst: Jonas Ludvigsson, läkare på barnkliniken i Örebro och professor i epidemiologi på Karolinska Institutet.
Programledare: Amanda Hemberg Lind
Kontakt: podcast@aftonbladet.se
-
Är den som just tillfrisknat från covid-19 skyddad inför julen? Och hur ska man tänka kring asymptomatisk smitta? Dessutom reder vi ut hur man tar hand om sina skor.
Fortfarande lite andfådd och matt efter en covidinfektion med lindriga symptom funderar Daniel över hur orolig han ska vara. Vad ska man tänka när man haft covid-19? Och hur vi ska tänka kring förkylningssymptom inför julens fester? Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet, reder ut begreppen och ger lugnande råd.Vi benar också ut frågan hur vi ska ta hand om våra skor. Daniel har suttit i karantän ägnat sig åt persedelvård. Max Aglo, fjärde generationens skomakare och 4:a i SM i skoreparation 2019, gör en professionell bedömning av en hög gamla skor, och ger råd om skötsel.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Amanda Rydman -
Räcker 48-timmars-regeln efter att man varit sjuk i vinterkräksjuka? Nej, inte nödvändigtvis, säger en expert i detta avsnitt. Hör också om varför utbrott på till exempel förskolan ibland kan pågå i veckor. Det finns många smittkällor som vi inte alltid tänker på - som osynliga virusmoln som kan dröja sig kvar i luften i flera dagar och som kan göra oss sjuka!
Medverkande: Lisen Forsberg samt Lennart Svensson, professor i virologi och verksam vid Linköpings universitet samt Karolinska institutet.
-
Anna Grönlund är läkare och före detta forskare inom stamceller och regenerativ kardiologi vid Karolinska institutet, där hon ingick i Macchiarinis forskargrupp. I sin debutroman Av kött och blod skildrar hon forskarvärldens mörkare sidor. Ordfronten #110 blir ett samtal om … Continue reading →
- Vis mere
